P1 Specialprogram

När blicken får fritt spelrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kväll om våren på valborgsmässoafton lyfter blicken mot natthimlen.Från Romeleåsens höjd samtalar vi om insikter med utsikter, om hur ljuset kan skymma mörkret och om naturupplevelser när skymningen har fallit. Vi hör också hur långt våren kommit i vårt avlånga land. Gäster: Fredrik Silow, ordförande i Svensk amatörastronomisk förening, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI. Programledare: Anna Hanspers.

Om Köpingebro och sockerbruket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2006 läggs sockerbruket i Köpingebro ner. Det är då ett av de sista kvarvarande sockerbruken i hela Sverige. Det fanns en tid när var och varannan by i Skåne hade ett eget sockerbruk - och bönderna runt omkring levererade betor dit. När lantbruksarsonen Birger, i mitten av 70-talet ska välja yrkesbana är sockerproduktionen i Sverige fortfarande en av de stora näringarna i Sverige. Birger blir växtodlare ut i fingerspetsarna med sockerbetor som specialitet. Som liten fick han höra att villkoren för bönder aldrig kommer att förändras så mycket som när man gick från att dra upp betorna för hand till att maskiner hjälpte till. Under Birgers yrkesliv kommer dock det mesta inom jordbruket  att drastiskt förändras. År av effektiviseringar och teknikutveckling har lett fram till färre och färre, men större och större jordbruk.Mats och Gunnar börjar sina dagar på Köpingebros sockerburk i en slamrande och illaluktande, men samtidigt spän

Hallucinationer är vanligare än vi tror. Varför ser och hör vi sådant som inte finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer i hjärnan när vi hallucinerar? Hur ska vi tolka intryck som inte har någon grund i världen utanför? Och hur förklarar man det till synes oförklarliga?Utifrån neurologen och författaren Oliver Sacks bok ”Hallucinations” från 2012 diskuterar vi allt från nära döden-upplevelser till LSD-trippar och hypnopompa uppenbarelser.Gäster är Lena Nordlund - vetenskapsradion, Pontus Wasling - neurolog och författare, och Rickard Sjöberg - professor i neurokirurgi och författare.Producent och programledare är Viktor Hariz.

Allt oftare beskrivs mäktiga personer med stort inflytande i USA som oligarker. En benämning som betyder: några få människor med makt och med stora förmögenheter.Som exempel nämns ofta tech-miljardärerna Elon Musk, Mark Zuckerberg och Jeff Bezoz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En förklaring är att de blivit betydligt synligare än för några år sen.Hör om vad det kan få för konsekvenser. Jeffrey A Winters är professor i statsvetenskap vid Northwestern University och har fördjupad sig i fenomenet oligarker.Reportage av Anders Diamant.

Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren – överallt fanns Gud med.Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende.Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot?Programmet gjordes 2017 av Lollo Collmar.

Den 8 januari 2005 drar stormen Gudrun in över Sverige, den största naturkatastrofen i landet i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna. Då drar stormen Gudrun in över Sverige. Under eftermiddagen och kvällen den 8 januari, och under natten som följer, faller 200 miljoner träd i mörkret. 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner.I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnenProgrammet är en bearbetning av ett program gjort för Tendens i P1. Vi möter familjen bara några dagar efter

Lyssnaren Klara har större behov av egentid än sin partner, men är rädd att han skulle bli för ensam om hon lämnade honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi pratar även om hur olika behov man kan ha i en kärleksrelation utan att förhållandet tar slut. – Det vanligaste är kommunikationsproblem, att man inte möts kring konflikter. Och att livsmålen inte riktigt matchar, säger Hana Jamali, psykolog.Hon menar också att ett vanligt problem är att man vill ha olika mycket egentid i ett förhållande - eller att man tror att det är det man behöver.– I längre relationer är det inte ovanligt att man har skapat en rutinmässig vardag ihop, och då är man kanske inte varandras källa till glädje och spontanitet längre. Så ibland är önskan om egentid bara ett uttryck för att man egentligen skulle vilja ha mer av det goa tillsammans. Psykolog Hana Jamali.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Erika Hedman.

Lyssnaren David är 41 år, singel och har inga barn. Han undrar om han har för höga krav och förväntningar på relationer eller varför han inte har lyckats träffa någon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi samtalar också om normen av tvåsamhet och önskan om kärlek vid första ögonkastet.– Det måste inte känns jätterätt från början. Och det man går igång på och blir attraherad av är tyvärr inte alltid det som har bäst förutsättningar att fungera i en relation, säger Per Naroskin, psykolog.– Jag tror i väldig begränsad utsträckning på den här typen av matchningstänkande. Jag tror att det innebär att vi tänker att ”det kanske finns någon bättre där ute”. Psykolog: Per Naroskin.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Erika Hedman.

Lyssnaren Anna har en problematisk relation till sin syster och oroar sig över hur de ska kunna samarbeta när föräldrarna blir gamla. Psykolog Stina Hindström svarar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Relationerna är inte något vi ”har”, det är något vi ”gör”, säger Stina Hindström. En relation innebär en ömsesidighet och ett utbyte där man är intresserad av varandra. Lyssnaren Anna får rådet att hon inte behöver ”göra” relation med sin syster, och att hon då faktiskt kan ha kontakt om praktiska saker.Dessutom diskuterar vi relationen till ursprungsfamiljen och lyssnaren Evas påstående om att det aldrig tidigare varit så inne att skylla det mesta på sin barndom.– Det är ett sätt som vi förstår oss själva på. Men att man som barn få exakt det man behöver hela tiden är en fullständig mardröm. Det vore rakt av skadligt, säger Stina Hindström, psykolog.– Vi behöver under vår uppväxt få prova att inte få det vi vill, vi behöver få uppleva riktigt svåra känslor och vi behöver få komma i kontakt med f

1969 kom 17-åriga Paula och Maila till Borås för att tjäna pengar i syindustrin. Sedan skulle de flytta tillbaks till Finland, tänkte de då. Men de blev kvar, trots förslitningsskador och utanförskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. -Vad hade hänt med alla fabriker här i Borås om inte vi från Finland hade kommit? Många hade säkert fått slå igen, säger Maila Piuva.-Har du finskt påbrå, kommer du i andra hand. Det var något vi fick lära oss från början, säger Paula Wendell.Idag har de levt större delen av sina liv i Borås och rotat sig, med familj - barn och barnbarn här.Under rekordåren för arbetskraftsinvandringen till Sverige, mellan 1968 och 1971, kom tusentals människor från Finland för att arbeta inom textilindustrin i Sjuhäradsbygden. Många av dem var kvinnor.-I Finland fanns fler industriarbetare än i Sverige och lönerna här var ungefär dubbelt så höga som i Finland, så det måste vara något man vägde in när man valde att komma hit och jobba, säger Johannes Daun, historiker och antikvarie p

2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den tredje och sista delen av Europas nya ansikte landar vi i dagens och framtidens migrationspolitik. Till sist har EU-länderna enats om en migrations- och asylpakt, efter många års förhandlingar, men kommer den att fungera i praktiken? Synen på EU:s åldrande befolkning och arbetskraftsinvandringen – vem är välkommen? Och den skärpta migrationspolitiken där flyktingfrågan har fått ett allt större fokus i hela EU. Nu talas det om asylprocesser i tredje land, åtgärder för att få fler att återvända och “ordning och reda” vid Europas gräns. Vi återvänder till ”Adnan” i södra Stockholm som nyligen fått permanent uppehållstillstånd, och som snart varit i Sverige i tio år, men fortfarande väntar på att bli svensk medborgare. Vi hör också bland andra migrationsminister Johan Forssell (M), Sv

2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den andra delen av P1-serien Europas nya ansikte gör vi nedslag i de dödliga resorna över Medelhavet, det hav som förknippas med badande semesterfirare men som genom åren blivit till en massgrav för migranter.Medelhavet är en del av EU:s yttre gräns. Atlanten en annan. Men det finns också landgränser, såväl yttre som inre. EU:s största myndighet Frontex är den organisation som ansvarar för att bevaka EU:s gräns. På ett par decennier har Frontex budget vuxit lavinartat, från 6 miljoner euro till närmare en miljard euro. Vad får vi för pengarna?Och vad hänger med Schengen när allt fler inre gränskontroller införs?I del 2 hör vi bland andra Frontex chef för grundläggande rättigheter Jonas Grimheden, Adal som nästan dog när han flydde över Medelhavet till Italien, kustbevakaren Helen Karlsson,

2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått decennium, hur har Sveriges och Europas migrationspolitik förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den första delen av P1-serien Europas nya ansikte tas vi tillsammans med Sveriges Radios tidigare migrationskorrespondent Alice Petrén tillbaka till 2015. Ett år tidigare har Moderaternas dåvarande partiledare hållit sitt berömda ”Öppna era hjärtan-tal” på Norrmalmstorg i Stockholm.Hösten 2015 kommer det flyktingar till Europa från framförallt Syrien och Afghanistan i ett antal ingen hade räknat med, och de flesta söker sig till Sverige och Tyskland. Vi hör bland andra dåvarande statsminister Stefan Löfven (S), Moderaternas dåvarande partisekreterare Tomas Tobé, Migrationsverkets före detta generaldirektör Mikael Ribbenvik, ”Adnan” som flydde från Syrien till Sverige och Rasmus Carlsson som kastades in i ett intensivt volontärarbete.Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henrikss

En damfrisering från 60-talet. Helt i rosa. I skyltfönstret ett korallhalsband. En elegant kvinna med svinrygg viker handdukar därinne. Jobbar hon här? Vilka klipper hon? Och har tiden stått stilla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vi har funnits här i 56 år. Bland kunderna som varit med från början är det ”naturlig avgång” men några är över hundra och kommer fortfarande. Pigga och käcka, säger Astrid Svensson, hårfrisörska.Astrid är ensam i salongen numera, men säger ändå ”vi”, av gammal vana. Och salongen ser ut precis som den gjorde när den invigdes, med cocktailparty, 1960.– Ska man ändra så får man ändra alltihopa, annars liknar det ingenting, därför har vi kvar den här nostalgin, säger Astrid, 80.Hon har inga planer på att sluta jobba, hon tar en dag i taget, säger hon.– Titta på Kamprad, han är 90 och jobbar fortfarande!Programmet gjordes 2016. Astrid Svensson är nu avliden och salongen finns inte längre kvar.Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.  

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. H.M. Konungens jultal 2024Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!Julen är gemenskap och tradition. En tid för eftertanke och lugn. Kanske är det viktigare nu än på länge. I en värld av konflikter, snabba förändringar, och ovisshet.När vi känner oro, blir behovet av trygghet större. Men trygghet är ingen självklarhet. Det är något vi måste skapa tillsammans. Genom att hålla ihop, känna stolthet och ta ansvar för Sverige, står vi starka när det blåser hårt.  Det pågår ett krig i vår närhet som dagligen påminner oss om den oroliga tid vi lever i. Våra tankar går även denna jul till Ukraina och dess strävan efter ett fritt land.  Samtidigt har Mellanöstern drabbats av ett enormt mänskligt lidande. Ofattbart många civila har förlorat livet. Låt oss innerligt hoppas att vi snart får se ett slut på krigets fasor.Kära svenskar,i mars blev Sverige medlem i Nato. Syftet med försvarsalliansen är

Om Ängersjö och skogsbruket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Yngve Eliasson börjar arbeta i skogen är han 17 år. Då är året 1971 och han får jobb i skogen med att köra barkmaskin. Men det är inte som skogsarbetare han kommer att tillbringa större delen av sitt yrkesliv, utan som snickare.Yngve är född och uppvuxen i Ängersjö, en by som ligger på gränsen mellan Härjedalen och Hälsingland. Här växer också Göte Pålsson upp. Till skillnad från Yngve ägnar Göte sitt arbetsliv åt skogen, som maskinförare och arbetsledare för ett skogsbolag. I det här programmet får vi också träffa Malte Lindberg, som är 17 år och går i skolan. Men på sin fritid är han i skogen, och arbetar med att registrera arter med stort skyddsbehov i skogar med höga naturvärden.Det här programmet handlar om skogens värde och vad vi ser när vi tittar på den. Det är en berättelse om de olika arbeten som skogen ger upphov till och hur dessa förändras i takt med att vår syn på skogen gör det.I programmet hörs ljudklipp från Ekot,

Det kom en bil som körde på honom, och det kom en massa blod och allt. Men jag scrollade vidare typ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Majoriteten av svenska barn har idag fått sin första smartphone före 10 års ålder. Många skaffar konton i sociala medier innan de uppnått plattformarnas åldersgräns på 13 år. Nu varnar forskare för att ju tidigare man får en skärm, desto sämre mår man psykiskt. I två program undersöker vi hur det kan påverka samhället i stort.I den första delen av serien möter vi bland andra Jessica och Magnus Björk. Deras dotter Moa gick bort i suicid, endast 13 år gammal.”De hade ju retat henne för hennes tänder bland annat. De hade skickat meddelande till henne via både Instagram och TikTok. Där var det då äldre män som utsatt henne på sexuella sätt. Skickat rena rama porrbilder till henne.”Hit kan du som har självmordstankar eller mår dåligt vända dig:Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.Hjälplinjen på telefon 0771 22 00 60Jourha

För barn är autonomi utan tvekan lek. Eftersom det är så många begränsningar i den analoga världen. Då blir den digitala leken en väg där man är friare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bland forskare och politiker är meningarna delade om varför så många unga mår psykiskt dåligt nu. Om skärmande och sociala medier har en roll är man oense om vad som bör göras åt saken. I del två av serien undersöker vi olika förslag på lösningar. Bland andra hör vi lekforskaren Suzanne Axelsson, som menar att barn är för begränsade i den fysiska världen idag:”Vill man utesluta eller minska den digitala leken för att man är orolig, då måste man se till att den analoga leken finns på riktigt.”Bland andra medverkar också: Tara Thiagarajan, Sapien Labs, Ulrik Hoffman, Ungdomsbarometern, Jessica och Magnus Björk, föräldrar, Helena Frielingsdorf, Folkhälsomyndigheten, Marcus Willershausen, liberal politiker, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Roland Paulsen, sociolog.Skärmad och orolig görs av SMT.Reporter, Pet

Lisa Bergström samtalar med Johan Mattias Sommarström, Sveriges Radios internationella korrespondent. Bandet Sunnan bjuder på den nyskrivna jullåten Ghosts of Christmas Past. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt gammal svensk bondesed måste man rimma innan man får smak på gröten. Årets julvärd Lisa Bergström bjuder in några väl valda gäster som bjuder på rim och kryddar med några favoriter ur arkiven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.