P2 Dokumentär

I detta avsnitt belyses Helena Munktells kontakter med kvinnosakskvinnor och hennes erfarenheter av att vara just tonsättarinna i ett manligt musikliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helena Munktell var knappast någon debatterande, stridbar person, men nog märkte hon att kvinnliga tonsättare hade svårare att få sina verk framförda än vad de manliga kollegerna hade. Säkert stödde hon kvinnorörelsen i kampen för kvinnlig jämställdhet.1897 präglades Stockholm av den stora Allmänna konst- och industriutställningen, som pågick på Djurgården under hela sommarhalvåret. Den fick mycket uppmärksamhet och drog folk från hela landet. Också kvinnorörelsen ville passa på att rikta uppmärksamhet mot sina frågor, kvinnans jämställdhet och rättigheter i samhället. I slutet av september anordnades en skandinavisk kvinnokonferens, och en kantat till invigningen beställdes av Helena Munktell med text av Henrika Widmark. Den kantat Helena Munktell komponerade till kvinnokonferensen framfördes på nytt fyra år senar

Att förena konstnärlig verksamhet med äktenskap var så gott som omöjligt under 1800-talet och ett stycke in på 1900-talet. Det fick många begåvade kvinnor erfara. Som Helena Munktell Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helena Munktell förblev ogift. Hennes äkta hälft var konsten, och på det stora hela upplevde hon att kärleken var besvarad.Helena Munktell utbildade sig både i sång och i piano. Hon tog lektioner för de bästa lärarna först i Sverige, sedan i Wien och i Paris, och hon blev en driven pianist. Men i 30-årsåldern tog komponerandet överhanden. Vokal musik låg närmast till för henne, och när hennes sånger framfördes var det ofta hon själv som ackompanjerade. Inte minst i Paris, där hon studerade komposition under vintrarna, var operan en omtyckt konstform. När Helena Munktell under senare delen av 1880-talet började skriva i större former, gav hon sig i kast med operan. Hennes enaktare I Firenze gick över Stockholmsoperans tiljor 1889 och stod sedan på repertoaren under ett par säsonger. De

Helena Munktell växte upp i en musikaliskt rik miljö på Grycksbo herrgård utanför Falun.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes far, brukspatron Johan Henrik Munktell, var en skicklig och hängiven amatörpianist med många av tidens framstående tonsättare och musiker som vänner, Geijer, Lindblad, Berwald och Mendelssohn till exempel. Många av dem gästade Grycksbo.Johan Henrik Munktell gick dock bort när Helena ännu inte fyllt tio, men den handlingskraftiga modern, Augusta Munktell, drev inte bara herrgården och pappersbruket vidare, hon fortsatte också att ordna artistiska-musikaliska salonger både i Grycksbo på somrarna och i Stockholm under vinterhalvåret. ”I denna finbildade och konstnärliga omgifning växte nu Helene Munktell upp”, stod det i veckotidningen Idun våren 1889.Del 4 i en serie om 7 av Christina Tobeck.

Det var kvinnorna som satte ihop program och såg till att gästerna trivdes, lyssnade och konverserade i 1800-talets musikaliska salonger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kunde de själva underhålla med pianospel och kanske också med egna musikstycken, var det en stor tillgång.Fredrika Limnell höll litterär och musikalisk salong i den stora stadsvåningen vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. På somrarna flyttades sällskapslivet ut till den rymliga sommarvillan Lyran strax söder om staden. Tonsättare, sångare och andra musiker var välsedda gäster.Mot slutet av 1800-talet uppfördes den så kallade Villastaden på Östermalm. En av dem som lät uppföra en exklusiv villa i området var professor Curman. Han och hans hustru Calla Curman började bjuda in till soaréer. Det stora atriet visade sig vara ett utmärkt musikrum. Många av tidens mest namnkunniga kulturpersonligheter minglade och avnjöt musik i den Curmanska villan på Floragatan 3.Under 1800-talet startade många föreningar för olika ändamål. 1885 tog

Den nya kungadynastin Bernadotte var konstnärligt rikt begåvad, och varefter familjen växte med prinsar och prinsessor blev det allt fler som kunde spela och sjunga tillsammans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Därtill kom ingifta prinsessor och också hovfröknar och kammarherrar. Det musicerades flitigt på de kungliga slotten under 1800-talet. Vid musiksoaréer framfördes verk av både inhemska och utländska tonsättare – en del stod de kungliga i personlig kontakt med. Men flera av kungligheterna komponerade också själva. Mest känd är prins Gustav, ”Sångarprinsen”, han som bland mycket annat skrivit Studentsången. Hans syster, prinsessan Eugénie, var dock minst lika begåvad, och också hon komponerade sånger och pianostycken. Också av drottning Josefina och hertiginnan Teresia finns musik bevarad.En P2 dokumentärserie i 7 delar av Christina Tobeck

1800-talets svenska tonsättarinnor har länge sållats bort i den musikhistoriska urvalsprocessen. Med sju dokumentärer inleder P2 en satsning på dessa musicerande och komponerande kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musikalisk bildning och gärna eget musicerande ansågs vara en stor tillgång inom aristokratins och det växande borgerskapets sällskapsliv under 1800-talet. Ett piano skulle finnas i varje respektabelt hem, och det användes flitigt av framför allt frun i huset och av döttrarna. Många blev skickliga pianister och sångare. Inte sällan komponerade de också egna stycken för salongsbruk. Kvinnans sfär var länge begränsad till hemmet och den privata salongen. Att framträda offentligt passade sig inte.Under loppet av 1800-talet skedde stora och omvälvande förändringar i samhället. Kvinnorörelsen växte sig stark, och kvinnans livsrum vidgades. Hennes intellektuella och skapande förmåga var dock länge ifrågasatt. I en liten artikel om ”Kvinnan som tonsättare” stod följande att läsa i Damer

När Jonas Knutsson såg den blanka Selmersaxofonen med pärlemorknappar ligga i sitt etui med mörkgrön sammet, tänkte han bara "Wow!!" Då var han sju år och bestämde sig där i den stunden att det var sax han ville spela. Ett instrument som nu tagit honom runt hela världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Jag har mött fattiga, jag har mött rika från alla möjliga kulturer. Jag har spelat i band där man inte kan prata samma språk, men man kan spela tillsammans. Nu har jag spelat i över 40 år på min saxofon". Ann Barter-Bergfors lyssnar på sin fars skiva, den kände violinisten Gunnar Barter som var förste konsertmästare.  "Jag känner glädje och stolthet när pappa spelar fiol. Men en gång när jag hade kamrater hemma och jag satt på pappas skiva så frågade de vad det var för skit jag lyssnade på... Jag förstod tidigt att det var mycket ansträngande och svårt att vara yrkesmusiker. Pappa fick hjärtfel och så småningom dog han tragiskt, men skivan finns kvar." Ludvig Frydén-Kristensson fastna

Vad är det som gör att en musikant väljer det instrument som han eller hon spelar? Är det ödet, tillfälligheterna eller är det instrumentet som ropar på sin musikant? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmaren och radiomannen Jan Eriksson-Tillberg vandrar bland instrument och musikanter i tonernas magiska värld. Han möter musikanter som berättar vad det var som gjorde att de kom att spela sitt instrument, som saxofon, oboe, kontrabas och flöjt och samtidigt det liv som musikanterna lever i musikens värld. I det första programmet möter vi oboisten Catarina Fors som berättar om sitt första möte med sitt instrument: "Första gången som jag satte oboen till mina läppar så talade instrumentet till mig direkt. Det var fantastsikt. Nu har jag spelat oboe i många år.  Det är ju mycket prestation, man ifrågasätter sig själv... Det är väldigt vanligt att musiker äter betablockerare. Det är till och med så att man kan bli tillfrågad av läkare om man behöver det, utan att ens ha frågat om en sån sak. Sam

Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den andra delen av hans fascinerande livsresa! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här andra delen följer vi honom ända till graven. På vägen får vi också med en del skrönor - ehuru sanna - och vi hör om den framtidsman han blev, den avantgardetonsättare han blev efter att ha lämnat det kringflackande virtuoslivet och bosatt sig i Weimar 1848. Det är då han skriver sina Faust- och Dantesymfonier och de tolv symfoniska dikterna. På 1860-talet bosätter han sig i Rom, här tonsätter han bland annat sina stora oratorier "Elisabethlegenden" och "Kristus". Vi får också bekanta oss med Liszt, pianoläraren, han som aldrig tog något betalt för sina lektioner. Franz Liszt föddes 1811 och dog 1886. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.

Patti Smith är en punkikon med poetiska förtecken, som ser musiken som det stora universella språket; en symbol för det gudomliga, det mänskliga och det magiska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patti Smith skrev den mytiska sången Gloria som en protest mot all organiserad religion. Idag ger hon fortfarande konserter, men är även författare och bildkonstnär. I programmet läser Patti Smith ur sina texter och berättar om sin musikaliska utveckling och vilka kompositörer och musiker som inspirerat henne.Birgitta Tollan om sitt möte med Patti Smith: "Patti Smith tar emot mig i sitt oansenliga townhouse mitt i det legendariska Greenwich Village. En kvinna som heter Andi öppnar dörren, Andi Ostrowe. Hon har samarbetat med Patti Smith sedan mitten av 70-talet; sjungit bakgrundskör, spelat percussion och var under en period roadie för Pattis band. Nerför trätrappan från sovrummet i övervåningen kommer en småhostande Patti Smith; i stickad grå mössa, flätor, blåjeans, vit skjorta och grå kofta. På föttern

Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den första delen av hans fascinerande livsresa! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franz Liszt var ungraren som inte talade ungerska och från början pojken som ville bli präst, men som blev en av de största pianovirtuoserna genom tiderna i Europa! Legendfloran kring Liszt är vildvuxen. "Lisztomanin" var en hysterisk farsot i hela Europa med mycket "sex and drugs", ja, i alla fall många kvinnor och mycket cognac. I den här första delen hör vi om hans barn- och ungdom, studierna i Wien och Paris, Parissalongerna, kärleken till och resorna med Marie d'Agoult och "lisztomanin" på 1840-talet. Franz Liszt föddes 1811 och dog 1886. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.  

När vi läser om, lyssnar på och hör berättas om Allan Pettersson, är det som om han alltid längtar någon annanstans. Bort från barndomens misär, bort från finsalongerna, bort från verkligheten.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försöken under 60- och 70-talen att lansera Pettersson som "proletärtonsättare" vänder han sig starkt emot. "Arbetare? Jag är ingen arbetare. Jag har en utbildning som motsvarar 10 professurer".Någon knegare har aldrig Allan Pettersson varit. Men hans ursprung är underklassen, vilket gör att han aldrig känner sig accepterad i det musikaliska etablissemanget. Och berättelserna från utbildningsåren om att "han inte har där att göra" är många. Han försöker förhålla sig och agera som han tror man bör, men misslyckas alltid. Han förpassas om och om igen till källarvåningen på Skånegatan. En värld han också tydligt lämnat. Vilsen. Det verkar som om det endast är i själva musiken, som han känner sig hemma. Det andra programmet om Allan Pettersson är ett musikaliskt kollage med av

Mikael Strömberg möter Ylva Nyberg Bentancor i hennes kombinerade familjelägenhet och musikverkstad på Prenslauer Allé i Berlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De har nyss flyttat hit och försöker skapa en vardag med lämning och hämtning på dagis, matlagning och musik.Ylva Nyberg Bentancor är en politisk konstnär utan att hon för delen behöva stå på barrikaden. Ett sådant arbete är “Tankeväckareprojektet” om hållbarhet; med tankeställare om mänkliga rättigheter, könsfrågor, global ekonomiEtt annat typiskt stycke för Ylva är “Footprints”, ett slags resereportage i ljud från Mongoliet. Det är blandning av vardagsljud och saxofoner där hon vill att musiken verkligen ska säga något utan att hon ska behöva bearbeta ljudens ursprungliga associationskraft.Musik är allvarliga saker för Ylva. Därför försöker hon skapa ett eget utrymme för att överleva som tonsättare. Eller som hon säger: ”Pyssla och pussla med tiden.”Hon vill jobba med verkliga berättelser, starka känslor i tiden. HÖR NI INTE, SER NI I

Vi bär en massa mantlar som människor, menar Nina (numera Nino) Ramsby. Alltför sällan ställer vi oss frågan: Behöver jag den här manteln? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Måste jag bevisa från vilken kultur jag kommer? Vilken musik jag förespråkar? Vilket kön jag är? Listan kan göras lång. Hen har kommit fram till att hen är Nina Nino Ramsby, både tjej och kille, både och och mitt-emellan i alla situationer. Så därför kastar hen sig även ut i en musikvärld som innehåller det mesta: visa, jazz, rock, pop, techno, experiment.Att sticka in huvudet i Ramsbys arbetslokal är att ta del av en närmast ohämmad kreativitet. Genom åren har grupperna och sammanhangen varit många: den arga postpunkgruppen Salt, den allvarliga leken med vuxenmusik för barn tillsammans med bröderna Lindgren, de nydanande visorna med Martin Hederos, den slicka elektronikan i Baxster. Överallt går hen in och placerar sig. Hen och RÖSTEN. Och lyssnar vi riktigt noga går det även att höra en spilåpipa från de hälsin

År 929 hade spanska Cordoba tiotusentals butiker, 900 allmänna bad, hundratals moskéer, rinnande vatten via akvedukter, belysta stenlagda gator och ett 70-tal bibliotek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara Kalifens boksamling bestod av 400.000 volymer, och detta vid en tid när Europas största kristna bibliotek inte ägde fler än 400 manuskript. Efter romarrikets undergång och hunnernas härjningar kom ljuset från Spanien. Som på arabiska kallades al-Andalus. Musik, poesi, instrument, kryddor och maträtter förde araberna med sig till Europa. Den arabiska civilisationen inspirerade de provençalska trubadurerna, liksom Dante och påverkade renässansen. Det här är en bortglömd tid, som blivit väl så intressant efter den arabiska våren med de folkliga upproren 2011. Och det är inte bara spår av arabisk arkitektur som finns kvar i Spanien, titta bara på klippet här nedanför med den fascinerande kvinnoorkestern. (Repris från -11)En P2 Dokumentär av Peter Mosskin

Sista delen av Planeta Brasil 2011 handlar om Sebastian Notini, framgångsrik svensk slagverkare som numera både bor och arbetar i världens kanske mest slagverkstäta stad Salvador. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får följa med honom under en vanlig arbetsdag i Salvador då han repar med Tiganá Santana och Mo Brasil och berättar om sitt musikliv och varför det blev just Brasilien.Åsa Veghed har denna sommar satt fingret på staden Salvador med omnejd. Salvador ligger vid kusten i delstaten Bahia i den nordöstra delen av landet. En puttrande stad, känd för sin afro-brasilianska kultur.  Bahia är en av de mest omsjungna och omskrivna platserna i Brasilien, vid sidan av Rio de Janeiro. Åsa (da Silva) Veghed, född 1976, är musiketnolog och journalist. Hon har Brasilien som sitt specialområde och gav ut boken Brasiliansk Musik 2007. Hennes Planeta Brasil är en serie musikdokumentärer om Brasilien och brasiliansk musik som för tredje sommaren i rad är tillbaka i P2.En P2 Dokumentärserie i 3

Del 2 av Planeta Brasil 2011 handlar om musikern och kompositören Dorival Caymmi. Idag är hans sånger klassiker - en Brasiliens Evert Taube. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Resan börjar i Salvador da Bahia och slutar i metropolen Rio de Janeiro dit han sedan flyttade för att komponera sånger för radions stora artister. På slutet av 1930-talet skrev han flera oförglömliga sånger till bl.a. Carmen Miranda. Senare gjorde artister som João Gilberto, Gal Costa och Clara Nunes succé med hans låtar.Vi träffar barnbarnet Juliana Caymmi, en öppen och rolig tjej som berättar personligt om sin farfar. Hela familjen Caymmi är musiker och Juliana är själv sångerska.Åsa Veghed har denna sommar satt fingret på staden Salvador med omnejd. Salvador ligger vid kusten i delstaten Bahia i den nordöstra delen av landet. En puttrande stad, känd för sin afro-brasilianska kultur. Bahia är en av de mest omsjungna och omskrivna platserna i Brasilien, vid sidan av Rio de Janeiro. Åsa Veghed, född 1976, är m

I 2011 års Planeta Brasil-serie sätter Åsa Veghed fingret på den brasilianska staden Salvador vid kusten i delstaten Bahia i den nordöstra delen av landet. En puttrande stad, känd för sin afro-brasilianska kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bahia är en av de mest omsjungna och omskrivna platserna i Brasilien, vid sidan av Rio de Janeiro.Sommarens första Planeta Brasil handlar om Recôncavo Baiano, det område som omger storstaden Salvador. Där den brasilianska musiken sägs ha sin själ. I musikstäderna Cachoeira och Santo Amaro lever den folkliga samban, samba de roda, den hypnotiska candomblémusiken och de gälla blåsorkestrarna sida vid sida. Vad är det som gjort att så många berömda och produktiva musiker och kompositörer kommer just härifrån? Syskonparet Caetano Veloso och Maria Bethânia är två av dem. Under resan träffar vi på konstnären Suzart, musikern och kompositören Mateus Aleluia och sambasångerskan Dona Dalva da Cachoeira.En P2 Dokumentärserie i 3 delar av Åsa Veg

De flesta har nog både hört och själva sjungit de kända barnvisorna av Lennart Hellsing. Men vem gjorde musiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jo, samme man som under sin tid som konsertpianist spred budskapet om moderna tonsättare, men också grävde fram musik av de äldre, bortglömda svenska kompositörerna.Som, då han blev musiklärare – många år före Swing it magistern – införde schlager och jazz i undervisningen, och fick på tafsen för det, från andra musikpedagoger. Som letade land och rike runt för att samla in folkviseuppteckningar och ge ut dem i samlingar, men som i slutet av sitt liv valde bort musiken för att börja forska på barns bildskapande.Knut Brodin är nog i stort sett okänd idag, men under 1900-talets första hälft väckte han starka reaktioner. I Ingela Hofstens program om Knut Brodin får vi höra honom själv, i en 30 år gammal inspelning, men också intervjuer med musikforskaren Laila Barkefors, författaren Lennart Hellsing, visforskaren med mera Christina Mattsson och Knut

Tonsättaren Jesper Nordin tilldelades 2010 Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset på 180 000 kr för orkesterverket Residues, vilket betyder spår, efterlämningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jesper Nordin bor i Stockholm men hans släktingar i Jämtland var folkmusiker. Låtar finns nedtecknade efter farfarsfarfarsfarfar på 1700-talet. Jesper Nordin kunde dock varken spela instrument eller läsa noter och i tonåren blev det punkmusik och hårdrock. Nu tonsätter Jesper Nordin med hjälp av ritplattan Wacom, vilken är kopplad till datorn. Där skissar han musik som sedan spelas av akustiska musiker. Jesper Nordin använder en specialpenna för att skapa skalor och tonarter, även asiatisk pentatonik och kvartstonskalor, som bl a används i folkmusik.- Residues handlar om verkliga, fysiska spår. I min musik jobbar jag ofta med efterdyningar av svenska folkmusiker. Jesper förklarar med en bild:- Ta tio svenska folkmusiker och låt dem spela i en katedral. Plocka sedan bort musike