Digitalsamtal

Utvecklingen av artificiell intelligens förändrar journalistiken på åtminstone tre plan. På redaktionerna får reportrar och redaktörer nya verktyg för att producera journalistik. Tekniken kommer också att förändra journalistikens möte med omvärlden, till exempel presentationen för publiken eller förutsättningarna för annonsaffären. Och slutligen är AI en allt viktigare del av bevakningen. I det sista avsnittet av Digitalsamtal x Future of Democracy våren 2023 står mötet mellan AI och journalistik i fokus. Gäster är Agnes Stenbom, som leder Schibsted In/Lab och också är industridoktorand på KTH, och Olle Zachrison, nyhetsbeställare på Sveriges Radio. Tillsammans driver de två också nätverket Nordic AI Journalism. – AI förändrar mycket, bland annat maktstrukturer. Då är det naturligt att det också påverkar hur medieföretag förhåller sig till varandra och vilka frågor man är benägen att dela med sig. Det finns inget medieföretag i Norden idag som har en tillräckligt stor och kunnig AI-organisation,

Dilsa Demirbag-Sten brukar hänga på både Boston Dynamics och Linköpings Universitets webbplatser för att få inspiration till tankar om vart ny teknik kan leda mänskligheten. – Vi kommer kunna använda våra mänskliga förmågor på helt nya sätt – kreativitet, kritiskt tänkande, omdöme och fantasi – för att lösa stora problem och utmaningar, säger hon. I rollen som generalsekreterare för stiftelsen Berättarministeriet, vars uppdrag är att stärka lärare och få barn och unga att erövra det skrivna ordet, handlar funderingarna om ny teknik mycket om dess roll i skolan. Dilsa Demirbag-Sten. Foto: Emma-Sofia Olsson/Readligion – Vi går mot lärarbrist, och den kommer nog öka under ett antal år till. Då behöver vi ny teknik för att lösgöra lärarnas tid till sånt bara lärare kan göra. Tekniken kan hjälpa till med repetitiva övningar, nötning, till exempel. Multiplikation och nötning. Jag vill att vi använder tekniken för att frigöra lärarna från byråkrati och nötande, så att de kan vara vägledare, någon som stä

Innovation tillsammans med användarna istället för innovation åt dem. Så kan grundtanken med "living labs" sammanfattas. Elena Malakhatka är forskare på Chalmers, och både bor och jobbar i HSB Living Lab i Göteborg där hon studerar energisystem, livsmedelsförsörjning och välmående. – Nästan varje kvadratmeter är en del av en forskarstudie, på ett eller annat sätt, säger hon. Elena Malakhatka. Foto: Thron Ullberg Idén med de här levande laboratorierna startade hos Electrolux på 1970-talet och är idag en metod som används över hela världen. Målsättningen är delaktighet, att skapa förutsättningar för många intressenter att tillsammans jobba med lösningar på stora utmaningar – genom att bryta ner dem i lösningar för ett bostadshus eller ett kvarter. – Vi har många stora utmaningar som vi behöver lösa, och jag tror att sättet att göra det på är på en mer lokal nivå och på ett mer inkluderande sätt. Och för det är den här innovationsmetoden perfekt, säger Elena Malakhatka. Den 29-30 maj arrangeras

Marcus Matteby beskriver sig själv som en visionär som vill vara med och bygga ett bättre samhälle och stärka välfärden. Och som digitaliseringsdirektör i Sundsvall kommun är det knappast en överraskning att de digitala verktygen är viktigt i det bygget. Sättet han vill använda tekniken på kallar han för kollektiv digitalisering – konkretiserad genom en ”digital kommunsammanslagning” mellan Sundsvall och grannkommunen Ånge. Där samarbete ofta handlar om att man pratar ihop sig, men fortfarande jobbar var och en för sig, har Sundsvall och Ånge slagit ihop driftsmiljöerna, börjat använda samma applikationer och digitala infrastruktur för att i förlängningen också kunna slå ihop verksamhetsprocesser. – Jag ser inget annat sätt än kollektiv digitalisering för att landets alla kommuner ska kunna bibehålla välfärden, säger Marcus Matteby. Högst på önskelistan om policyförändringar som skulle kunna underlätta den utvecklingen är krav på öppna API:er, gränssnitt som gör det möjligt för system att komm

Hur värnar vi rättssäkerheten i ett samhälle där allt fler beslut fattas automatiskt? Kring den frågeställningen kretsar Charlotta Kronblads forskning vid Handelshögskolan i Stockholm. – Nu forskar jag om vad som händer i gränslandet mellan juridik, teknik och organisation. Det är ett spännande möte i ett nytt forskningsområde som är med och skapar det samhälle som vi vill leva i, säger hon. Samtalet i avsnittet tar sin utgångspunkt i ett rättsfall som Charlotta själv drivit sedan 2020, där hon försökt få ta del av den programkod som använts i beslut kring skolplaceringar i grundskolan. Men någon algoritm fick hon inte se, och inte heller var domstolen intresserad av den. För Charlotta Kronblad blir det här ett tydligt exempel på hur bland annat bevisbördan behöver förflyttas: – Det är orimligt att enskilda individer ska bevisa att de drabbats av felaktiga beslut på grund av en algoritm. Det är rimligare om de som har tillgång till algoritmen ska bevisa att den fattar beslut i enlighet med lag

Med lanseringen av ChatGPT gjorde OpenAI de generativa språkmodellerna till en central del av det offentliga samtalet om artificiell intelligens. Men vad är egentligen en generativ språkmodell – och hur går det till när man lär datorer att hantera mänskligt språk? Svarar på de frågorna gör Francisca Hoyer. Hon leder AI Swedens arbete med språkteknologi, som bland annat omfattar utvecklingen av GPT-SW3, den största nordiska språkmodellen hittills tränad på text som motsvarar 1,2 miljoner exemplar av Brott och straff. – Det finns framför allt tre saker som begränsar hur bra en modell kan bli: Kvaliteten på träningsdata, förutsättningar för multimodalitet och att språk förändras över tid, säger Fransisca Hoyer. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Journalistiken behöver förhålla sig till artificiell intelligens på flera sätt. Det är en teknikutveckling som behöver bevakas, samtidigt som artificiell intelligens också erbjuder nya sätt att både göra journalistik och tjäna pengar på den. Det här avsnittet handlar om den nya verktygslåda som AI erbjuder journalister och redaktioner. Gäster i samtalet är Madelaine Levy, utvecklingsredaktör och biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, och Filip Söderqvist, maskininlärningsingenjör på konsultbolaget Modulai. Utgångspunkt för diskussionen är en artikelserie som Svenska Dagbladets kulturredaktion publicerat, där innehållet i ett antal stora svenska poddar, bland andra Alex & Sigge, granskats med hjälp av AI. Tekniken har först använts för att transkribera hundratals timmar ljud, och sedan har andra AI-metoder gjort det möjligt att analysera vad som sägs i dem. – 700 timmar ljud är ett svårsammanfattat kulturuttryck. Tekniken gjorde det bland annat möjligt att få överblick, men också upptäcka tre

Alla svenska kommuner behöver förbereda sig för en framtid där fler kommuninvånare ska förses med samhällsservice utförd av färre anställda. "AI kommer att vara en viktig del för att det ska vara möjligt. Men det är ett nytt verktyg som vi inte behärskar än," säger Frédéric Rambaud digitaliseringsstrateg i Strängnäs kommun. Så hur förhåller man sig till det? Frågar man Frédéric Rambaud och hans kollega Frida Fallström, verksamhetsutvecklare vid socialkontoret, är svaret tydligt: Hitta ett första verksamhetsbehov som AI kan hjälpa till att lösa och sen till att de som förstår verksamhetsbehoven får jobba tätt tillsammans med de som kan tekniken. Frida Fallström och Frédéric Rambaud, Strängnäs kommun. "Vi lyckades bygga en projektkultur där inga frågor var dumma. Vi bidrog alla till att det blev så. Jag kunde lära upp Frédéric och hans kollegor om hur socialtjänsten fungerar och vice versa. Det är viktigt att man lägger tid på att skapa ett gemensamt språk. Utan det hade vi nog inte kommit till s

"Transparent but incomprehensible". Det är titeln på Jacob Dexes avhandling vid KTH. Forskningen handlar om en av de stora nutidsfrågorna kopplad till datadrivet beslutsfattande och andra processer där analys av data utgör grunden. En viktig slutsats är att "transparens" bör ses som ett verktyg, snarare än ett mål i sig självt. Transparens om den underliggande informationen ("det här vet vi om dig", till exempel) är relativt enkelt att uppnå, men med begränsad nytta. Transparens kring de beslut som fattas ("baserat på den data vi har kom vi fram till det här") kan utformas på många olika sätt, för olika syften, och är svårare att uppnå. Jacob Dexes forskning visar att det bland annat finns en tydligare koppling mellan negativa beslut och behov av transparens. Får du avslag från ditt försäkringsbolag vill du veta varför, men får du den ersättning du begärt bryr du dig mindre om hur beslutet fattades. Bilden i avsnittets grafik? Skapad med Dall-E, med prompten "transparency in data analytics, ultra re

Hur kan små och medelstora företag förhålla sig till artificiell intelligens? Med den frågan startar avsnittet där Pontus Wärnestål är tilllbaka som gäst i Digitalsamtal. "Som ett designmaterial" är ett av hans svar, och gör liknelser mellan olja på en målarduk eller lera på en drejskiva: – Vi behöver förstå hur materialet beter sig, vad som går att göra med det och hur det skiljer sig från andra material vi är vana vid att hantera. En stor utmaning framöver är att få icke-tekniker att intressera sig för AI:s förmågor, säger Pontus Wärnestål. Pontus Wärnestål. – Skulle vi backa diskussionen hade motsvarande fråga varit om bara elektriker behöver intressera sig för elektricitet. Så är det ju inte. Och du måste inte vara programmerare för att kunna dra nytta av AI:s möjligheter, säger Pontus Wärnestål. Och även om den inledande frågan handlade om små och stora företag finns det många tankar värdefulla för alla typer av organisationer som ännu inte börjat använda AI i verksamheten. På 45 minuter h

Att inspektera det kommunala vägnätet i en kommun av Helsingborgs storlek är en tidskrävande process. Ungefär en gång per år gjordes tidigare en översyn av de 60 mil bilväg och de 30 mil gång- och cykelbanor som kommunen ansvarar för. Med hjälp av artificiell intelligens sker det nu istället varannan vecka. – Tidigare hade vi personal som åkte runt med bil, ett arbete som tar väldigt lång tid och bara tittade på beläggningens status. Nu kan vi också tittat efter bland annat skadade vägskyltar eller vegetation som hänger in över vägarna och efter igensatta dagvattenbrunnar. Från en enda bild kan vi svara upp mot många olika behov som finns, säger Andréas Hall, utvecklingsingenjör på Helsingborg Stad. Andréas Hall, Helsingborg Stad, och David Lidström, Univrses. Lösningen bygger på mjukvara från teknikbolaget Univrses som analyserar bilder som samlas in av mobiltelefoner som monterats i kommunens renhållningsbilar. – Genom att använda mobiltelefoner kan vilket fordon som helst bli en datainsamlare t

Fotostationen på Wargön Innovation där plagg fotograferas innan bilderna annoteras. Några av aktörerna i AI för cirkulärt mode är kanske inte de man i första hand förväntar sig hitta i ett innovationsprojekt om artificiell intelligens. Men när fokus inte är på tekniken i sig själv utan hur den kan bli ett verktyg för att lösa problem blir det uppenbart varför AI är intressant för Myrorna, Röda Korset och Björkå Frihet. Särskilt i kombination med nya hållbarhetskrav på textilbranschen. Tillsammans med bland andra RISE och med Wargön Innovation som sammanhållande part är målet att utveckla en lösning som hjälper till i sorteringen av begagnade kläder. I veckans avsnitt av Digitalsamtal är Joel Arnoldsson, affärsutvecklare på Wargön Innovation, gäst. Han berättar om hur datorseende kan hjälpa till att fatta beslut om vilka plagg som tjänat ut och är redo för återvinning och vilka som kan gå till återbruk – och hur det på sikt också är tänkt att tekniken ska hjälpa second hand-kedjorna att sätta rät

"AI och forskning" handlar ofta om forskning om AI. När Digitalsamtal åker till Lysekil blir det istället ett samtal om forskning med AI. Jonas Hentati Sundberg forskar i marinekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hans övergripande frågeställning är hur vi människor bättre kan förvalta de marina ekosystem som vi hämtar olika typer av resurser från. För Jonas Hentati Sundberg, forskare på SLU, har AI blivit ett värdefullt tillskott i verktygslådan. I det arbetet blir datainsamling och dataanalys en allt viktigare del. Och med det blir olika typer av artificiell intelligens ett allt viktigare verktyg i verktygslådan. Det började med att använda datorseende för att identifiera sillgrisslor – och sen har tillämpningarna bara blivit fler. Generaliserar man arbetsmetoderna och resultaten ser Jonas Hentati Sundberg stora möjligheter för forskare också i andra discipliner att få nya insikter och skapa ny kunskap med AI som verktyg. Vilket i sin tur kräver att nya kompetenser kommer att behövas in

Några ombokade intervjuer gjorde att sommaruppehållet blev ett par veckor längre än planerat. Men i nästa vecka är Digitalsamtal tillbaka igen. Och därefter blir det nya avsnitt varannan eller var tredje vecka. I det här korta insticket vill jag bara passa på förtydliga från vilken utgångspunkt jag kommer göra podden framöver: Efter att i många år jobbat som frilansande teknikjournalist utgör skrivandet idag bara en liten del av det jag gör. Det största delen av min arbetstid tillbringar jag på AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI. En del av de kommande avsnitten kommer att produceras i samarbete med AI Sweden. Andra kommer, precis som i våras, göras tillsammans med Future of Democracy. Och avsnitt som varken rör AI eller har tydlig koppling mellan digitalisering och demokrati blir gamla vanliga Digitalsamtal. Jag tror inte att detta kommer påverka innehållet i någon nämnvärd omfattning, men vill ändå att min yrkesroll ska vara tydlig gentemot er lyssnare. Om en vecka hörs vi

“Vi brukade bara samla in hälsodata när någon känner sig sjuk. Ny teknik gör det möjligt att samla in data också när vi mår bra,” säger Mark Wolff, chief health analytics strategist på SAS Institute, en av deltagarna på Future of Democracy i Helsingborg. Och med möjligheten att samla in data också när vi är […]

Flera av Digitalsamtals gäster lyfte i avsnitten inför Future of Democracy på H22 i Helsingborg just Helsingborgs stad som en föregångare vad gäller digitalisering av offentlig sektor. Efter konferensen passade vi därför på att sätta en mikrofon på Helsingborgs digitaliseringsdirektör Martin Güll för att få veta hur staden jobbar. En del är att byta vokabulär, […]

Internetstiftelsen gör varje år den stora enkätundersökningen Svenskarna och internet. Och när det är valår kommer en valspecial. Utgångspunkten för avsnittet med Jannike Tillå, Vice President Communications & Public Benefit på Internetstiftelsen, och Carl Heath, senior forskare på RISE, är årets upplaga av valspecialen. Det innebär ett samtal som bland annat handlar om nätet som […]

“Tekniken står aldrig still. Det är det som är så spännande och kittlande, att det hela tiden finns nya utmaningar och nya stenar att vända på.” Det säger Judith Wolst, som tillsammans med Aurore Belfrage gästar Digitalsamtal/Future of Democracy. Tillsammans är de aktiva i SusTechable, en plattform där de vill göra det tydligt att och […]

Det 250:onde avsnittet av Digitalsamtal är ett avsnitt som pyr av frustration. “Jag är frustrerad eftersom jag tycker att det går för sakta. Om vi missar det här gamblar vi med hela välfärdens framtid,” säger Johan Magnusson, professor vid institutionen för tillämpad IT på Göteborgs Universitet och föreståndare för SCDI, The Swedish Center for Digital Innovation. Efter […]

“För många i offentlig sektor fokuserar på att göra på rätt sätt, men det innebär inte nödvändigtvis att man gör rätt saker. Det finns inget direkt samband däremellan.” Jon Simonsson är ordförande för Komet, Kommittén för teknologisk innovation och etik, och efterlyser i avsnittet mer av en försökskultur i det offentliga Sverige. Han hämtar inspiration […]