Kvanthopp

Vetenskapen är full av paradoxer: ekvationer och resultat som slirar ut i loopar av motsägelser och cirkelresonemang. Man kunde tro att varje forskare bävar för paradoxer. Men de allra bästa paradoxerna har gjort sina upphovsmän odödliga, från Zenon och de övriga gamla grekerna till Einstein. För oss vanliga dödliga är de prima hjärngymnastik. Här följer Kvanthopps fem-i-topp-lista över de coolaste paradoxerna. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Ingen rök utan eld. Och inga människor heller, åtminstone inte sådana som du och jag. Människan har lekt med elden i över en miljon år, med dramatiska följder för vår evolution. Men vem var verklighetens Prometheus, som gav oss den första gnistan? Och hur har det format dig och mig? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Räkna inte ut kärnkraften riktigt ännu. Nästa generations kärnreaktorer drivs med ett bränsle som det finns massor av och som inte är lika farligt som uran. Torium kan erbjuda en lösning på världens energibehov – fossilfritt dessutom – men å andra sidan, så här har det snackats i årtionden, utan nämnvärda framsteg. Vad är annorlunda den här gången? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi har vetat att jorden är rund sedan de gamla grekernas tid, bokstavligen i tusentals år. Ändå får konspirationsteorin om att jorden i verkligheten är platt, och att Nasa för oss bakom ljuset, allt fler anhängare på de sociala medierna. Nu ska saken avgöras en gång för alla när ett gäng plattjordare och rundjordare åker till Antarktis för något de kallar ”Det slutliga experimentet” (The Final Experiment). Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Veckans vetenskapsnotiser. Redaktör Joakim Lax.

Boeings mardröm fortsätter, nu också i rymden: Starliner-kapseln klappar ihop, två astronauter strandsatta på Internationella rymdstationen. Samtidigt avancerar planerna på att ge den åldrande ISS en knuff mot sin undergång, SpaceX har fått det uppdraget som är planerat till 2030. Vi bekantar oss också med Europas nya ”rymdlastbil”, Ariane 6.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

När och hur uppstod traditionen att segla för nöjes skull? Länge var sjömanskapet ett yrke, och inte ett värst välbetalt sådant. Man seglade för att man måste. För att man var fiskare eller matros eller motsvarande. Få kom på att åka ut och kränga bara för att det var roligt. När och hur förändrades det här? Vi ska summera yachtens historia i världen och i Finland. Vi ska också ta en titt på vilken roll segelföreningarna har haft när det har kommit till skapandet av Finlands nationella identitet och symbolvärld. Vi skulle ju till exempel inte ha vår blåvita flagga utan segelföreningarna som var blåvita innan det blev coolt, så att säga. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

”Vi kommer i fred för hela mänskligheten”, så stod det på plaketten som Apolloastronauterna hade med sig. Men det kunde ha gått annorlunda, 1959 övervägde USA:s militär en regelrätt väpnad ockupation av månen, inklusive kärnvapen. Men hur krigar man på månen, med vilken sorts vapen? Hur tänkte de som skissade upp Project Horizon? Och varför blev det aldrig någonting av planerna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Träden. Blommorna. Fåglarna. Dinosaurierna. Däggdjuren, inklusive vi människor. Korallreven. Atlanten. Saturnus ringar. Samtliga av de här är saker som har funnits en kortare tid på jorden än hajarna. Hajarna, de levande fossilerna, har härskat i haven i mer än 400 miljoner år och överlevt samtliga fem stora massutdöenden. Men hur ska det gå för dem i den omvälvning som vi orsakar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Stämmer det att blixten aldrig slår ned två gånger på samma ställe? Skyddar gummistövlar dig från blixtnedslag? Varför är det tryggt att sitta i en bil när det åskar (eller är det)? Och kunde man tänka sig att tygla blixtkraften på något vis och använda den för energiproduktion?Lyssna på veckans Kvanthopp så är du snart lite klokare. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tänk om någon akut kris – ett kärnvapenkrig, klimatet, en asteroidkollision – tvingar oss fly jorden på kort varsel, och söka ett nytt hem i ett annat solsystem. Våra nuvarande raketer är långsamma, så en resa bara till den närmaste stjärnan skulle ta tusentals år. Det är inte de som lämnar jorden som anländer till destinationen, det är deras avlägsna ättlingar. Skulle ett så kallat generationsskepp vara möjligt? Vilka är riskerna? Vad skulle människorna ombord på ”arken” äta? Skulle de kunna låta bli att utplåna sig själva under den långa resan? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Bilracingen har alltid fungerat som testlaboratorium för civil personbilsteknik. En stor del av innovationerna som sitter under din bensinbils motorplåt har finslipats på Formel 1-banorna. Nu gör Formel E samma för framtidens elbilsteknik. De här elektriska tävlingsbilarna är snabba men snåla: med den mängd energi som en Formel 1-bil tillryggalägger två varv på banan i Monte Carlo, kör en eldriven Formel E-bil hela loppet från början till slut. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

En kåserande, humorbetonad betraktelse kring redaktörens existentiella kris under de sena tonåren, utlöst av kvantmekanikens teser om alltings flyktiga natur. Som Niels Bohr uttryckte det: ”Allt vi kallar verkligt består av saker som inte kan betraktas som verkliga” Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Violett är en av de äldsta färger som användes av människor. Pigment av mycket mörk violett ingår i grottmålningar, upp till 50 000 år gamla. Violett har associerats med kungligheter sedan antikens Rom, senare också med det katolska prästerskapet. Därifrån lånades den till professorernas kåpor. Men vad är grejen med purpur, gredelint och de övriga blåröda hybridfärgena, som ständigt stjäl showen från violett? Violett är inte samma sak som de här blåröda nyanserna, även om de ofta förväxlas med varann. Bland annat det här går vi närmare in på i veckans Kvanthopp.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Se dig omkring. Allt materiellt välstånd omkring dig, alla maskiner, alla prylar, går att spåra tillbaka till Jacques de Vaucansons svarv från 1700-talet. Den gjorde att man kunde börja tillverka maskindelar med aldrig förr skådad precision. Vävmaskiner till en början, men i slutänden – alla prylar du ser omkring dig. All tillväxt som världen har upplevt sedan dess – i princip tack vare ett väldigt enkelt verktyg. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Drömmen om en tunnel under Engelska kanalen har levt sedan Napoleons dagar. Kvanthopp tar en titt på ”The Chunnels” historia, och kollar vilken dess status är idag, när världen verkar ha tröttnat på megaprojekt. Vi tittar också på den fascinerande byggprocessen, allt från tacklandet av den komplexa och knepiga geologin under kanalens botten till att hålla koll på lufttillförsel och läckor – och att lyckas få de två borrmanskapen att mötas i mitten. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Finns det en ”antijord” på andra sidan solen? Vad har de övriga planeterna för ”uppgifter”? Har guld regnat från skyn, och i så fall när? Hur vet vi på riktigt hur vår hemgalax Vintergatan ser ut? Bland annat de här frågorna skickade ni in till ”Fråga Kvanthopp om rymden”. Och Kvanthopp svarar, i det här avsnittet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Avsnitt 6 i Kvanthopps serie om regnbågens färger. Är indigo en ”riktig” färg? Vissa färgproffs vill helst skippa indigo helt och hållet och i stället lägga till cyan mellan grönt och blått. Vissa forskare menar numera att Isaac Newton, som först definierade spektrumets färger, egentligen avsåg blått med det som vi kallar indigo. Det här medan Newtons ”blå” idag motsvarar blågrön eller cyan. Hur som helst, färgen indigo saknar inte vänner och spännande storyn, sett ur både ett historiskt och ett nutidsperspektiv. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det saknas en miljard år i de geologiska avlagringarna. Jorden är ju lite som en enorm tårta med lager av geologisk tid, äldre och äldre ju längre ned man går. Men hur det nu råkar sig, över hela världen upprepar sig samma mönster. När man kommer ned till de cirka femhundra miljoner år gamla lagren, gör kronologin ett skutt. Nästa lager är sedan en och en halv miljard år gamla. En hel miljard år, nästan en fjärdedel av jordens historia. Borta, puts väck. Mysteriet kallas ”den stora inkonformiteten” eller ”The Great unconformity” på engelska. Vad beror det på? Vart tog en miljard år vägen? Och vilken koppling har det här till att du lever här idag? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Om månfärderna ska fortsätta kommer vi förr eller senare att behöva en ny orsak att åka dit, utöver forskningen och upptäckarglädjen. Kommersialiseringen av månen är på kommande, den privata sektorn håller på att lystra till – på gott och ont. Och nu verkar en ny guldrusch till månen vara i startgroparna. Det nya guldet? Helium-3. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi