Kvanthopp

Hur fick selfiekulturen sin början? Traditionen är äldre än man kunde tro - redan renässansmästaren Rembrandt var besatt av självporträtt - men den moderna varianten tycks ha fötts i Australien. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad innebär den absoluta nollpunkten? Vilken är skillnaden mellan värme och temperatur? Och hur hett är det hetaste som över huvud taget kan existera? Och Varför envisas amerikanerna med Fahrenheit, när alla inser att Celsius är det enda vettiga - eller är det? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Propellern är en självklar del av modern sjöfart, men dess historia är förvånansvärt ung. Trots att principen var känd redan hos Arkimedes tog det till 1800-talet innan propellern revolutionerade fartygsvärlden. Hur kunde den här slående enkla tekniken dröja i två tusen år – och hur kan den utvecklas vidare i framtiden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kapplöpningen till månen, och vidare mot Mars, går upp i varv. President Trump lovade i sitt installationstal att se till att USA:s stjärnbaner snart ska vaja över den Röda planeten. De som tävlar om att få se till att det här sker, är två av världens rikaste män, Elon Musk och Jeff Bezos. Kampen mellan de två hettade till under den gångna veckan, då bägge rymdbaroner avfyrade sina nya jätteraketer. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sjökablarna som förbinder Östersjöns länder, och många andra regioner i världen, blir en allt viktigare strategisk resurs. Men hur blev det så här? Redan Nikola Tesla hade ju storslagna drömmar om trådlös överföring av elektricitet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kvanthopp fyller 20 år i år, så vi inleder med publikfavoriten Fråga Kvanthopp. Det handlar bland annat om oändligheten inom matematiken, om sätt att upptäcka utomjordiska rymdskepp med hjälp av radiovågor, och om huruvida dimmade LED-lampor sparar energi. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Välkommen till vintersolståndet, den kortaste dagen och längsta natten på året. Vintersolståndet har firats långt innan det kallades jul, från romarrikets saturnalia till vikingarnas jólablot. Vi kollar in de astronomiska mekanismerna som orsakar solens vandring mellan vändkretsarna. Vi tittar också på de gamla solgudarna vars födelsedag vintersolståndet markerar, som fick ge vika när kristendomen tog över showen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vart tog framtiden vägen? Var är våra flygande bilar som science fiction utlovade? Vi tar en titt på fem klassiska scifi-koncept: tidsresor, teleportering, antigravitation, artificiell intelligens och ljussablarna från Star Wars. Kan de bli verklighet, och kanske ännu viktigare, borde de ens bli det? E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi gör en djupdykning i vår fascination med Mars, och Elon Musks storslagna planer att skicka en hel svärm Starship-raketer till den röda planeten inom de närmaste åren. Vi kollar in varför Musk har så bråttom, vilka tekniska hinder som står i vägen och varför vi egentligen vill åka till Mars, som är en rätt ut sagt riktigt asig planet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur mår andra havsströmmar än Golfströmmen just nu, vilket är energisnålare, FM-radiolyssning eller streamning, och var det forna rymdvarelser, ancient aliens, som byggde pyramiderna? Bland annat det här handlar det andra Fråga Kvanthopp om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi öppnar frågelådan och svarar på era spörsmål om allt mellan himmel och jord. Till exempel kvant-odödlighet i multiversum – är vi i teorin odödliga, som en tolkning av kvantmekaniken antyder? Och varför knarrar snön under våra fötter? Vi i skärskådar också den mystiska elektronkonfigurationen hos palladium. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Världen är indelad i vänster och höger. Från politik och cyklar till biologi, molekyler och partikelfysik löper en tråd av asymmetri och preferens för ena sidan framom den andra. Vad beror det på, och vad leder det till? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

“Vart är världen på väg” brukade min mormor fråga med en suck. Vi ska bortse från frågans retoriska natur och verkligen försöka besvara mormors spörsmål i veckans Kvanthopp. Med andra ord, vart är världen, det vill säga jorden på väg? Eller solen, för den delen, till och med själva Vintergatans galax? Och hur fort? Vilken är din hastighet genom rymden just nu? Svaret kan få det att svindla. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det strider så mot intuitionen. Att global uppvärmning kan leda till en kraftig lokal nedkylning här hos oss. Men det kan den. Allt beror på vad Golfströmmen gör härnäst. Och just nu ser det inte bra ut, varnade forskarna oss så sent som förra veckan. Låt oss se på det här. Hur funkar Golfströmmen, vad har det lett till när den har strulat i det förflutna? För det har den. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Glöm de små gröna männen på Mars! Numera anser forskarna att vi ska leta inuti de frusna månarna längre ut i solsystemet om vi vill hitta utomjordiskt liv. Speciellt Jupiters ismåne Europa är intressant, med inte mindre än två rymdsonder som stävar åt det hållet i skrivande stund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur fungerar en storm? Hur uppstår den, varifrån får den sin energi? Och hur stark kan en storm över huvud taget bli, här hemma och annorstädes? Kan en orkan drabba Finland? Vi ska också titta på hur den globala uppvärmningen påverkar stormarna. Kommer den allt varmare och fuktigare atmosfären att leda till "hyperkaner"i framtiden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi dyker rakt in i Nobelveckan och dess vetenskapliga priser. Vi kollar in årets tema - AI, och dess djupgående inverkan på vetenskapsvärlden, både inom medicin, fysik och kemi. Hur har årets pristagare revolutionerat sina fält, och hur påverkar det ditt liv? Genreglering, artificiell intelligens och proteinets hemilgheter under lupp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi har alltid använt himlakropparna till att lokalisera oss på våra strövtåg över jorden. Numera är det konstgjorda himlakroppar vi navigerar efter. Men satellitnavigeringen är sårbar. Exakt hur illa ute är gps och de övriga formerna av rymdbaserad navigering i hybridkrigföringens tidevarv? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Från sandkorn till atomkärnor – en fascinerande resa ner till universums minsta byggstenar. Allt från smarttelefonen i din ficka till medicinen i ditt skåp har sina rötter i forskning på atomnivå. Framtidens välstånd beror på att vi behärskar verkligheten på denna mikroskopiska skala. Häng med på en resa från millimeternivån ner till den ofattbara Plancklängden, där själva rumtiden är som ett stormande hav. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

En avancerad utomjordisk civilisation behöver stora mängder energi, resonerade fysikern Freeman Dyson. Ett sätt att hitta intelligent liv i rymden är därför att spana efter utomjordiska ingenjörsprojekt i rymden, som de så kallade Dysonsfärerna - enorma ”solfångare” som utomjordingarna använder för att tygla sin hemstjärnas kraft för sina behov. Enligt en färsk studie kan vi i princip redan ha observerat sju stycken sådana sfärer, i jordens relativa närhet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi