P2 Dokumentär

För dig som gillar P2 Dokumentär: Nu finns P2 Musikhistoria en ny podd om oväntade och spännande händelser ur den klassiska musikens historia. Programledare är kompositören Andrea Tarrodi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya avsnitt släpps lördagar jämna veckor.

I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.Medverkande i programmet: Bengt Peder Olrog, sonLars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges RadioJohanna Broman Åkesson, musikvetareKarin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkivPeter J Lind, Olrog-entusiastIntervjuer från arki

Sex röster som på sextiotalet gav klang och musikalisk karaktär åt Hasse och Tage, Povel Ramel och Beppe Wolgers. Gals and Pals var med i revyer, gjorde egna shower och var huskör i tv:s popprogram Drop in! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gals and Pals var som man säger med överallt och stod också ett par gånger på tröskeln till en karriär i USA, påhejade av bland andra Harry Belafonte och Burt Bacharach. Gals and Pals signaturmelodi “Det är vårt öde att doa”  fick svensk text av Beppe Wolgers och fanns med redan när de fick sitt genombrott 1964. Hör medlemmarna Kerstin Bagge och Monica Dominique med flera om Gals and Pals och om att sjunga tillsammans i grupp. Det här är en berättelse inte bara om musik och musikaliskt hantverk, utan också om sorg, glädje och ett genuint engagemang!En dokumentär från 2023 av Staffan och Eva Schöier.

I över 100 år fanns det en släkt som dominerade Sveriges musikliv släkten Öst. På dansbanor, i kyrkor och i Melodifestivalen underhöll de i generation efter generation. Men en septembernatt förändras allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “Popgruppen Family Four i dödsolycka – sånggruppen är splittrad för alltid”.Den 2 september 1966 vaknar Sverige till en dramatisk nyhet. De fyra syskonen i Family Four – släkten Östs yngsta generation – har varit med i en olycka. Den dåligt surrade lasten från en lastbil har slungats in i deras turnébil. Lillasyster Inger är svårt skadad och mellanbrodern Stig är död.Det här blir en vändpunkt i historien om Sveriges mest musikaliska familj. En historia om spelglädje, fattigdom, kärlek, otrohet, religiös väckelse, död – och framförallt – massor av turnerande.I den här dokumentären får du möta:Jon-Erik Öst, fiolkung och anfader.Eric Öst, riksspelman och Jon-Eriks äldste son.Calle Öst, religiös sångare och Jon-Eriks andre son.Anna Öst, folk- och popsångerska och J

I Judit Rajks salong lever den samtida konsten och musiken som tvingats under jorden i Ungern. Den frispråkiga sångerskan och aktivisten öppnar dörren för landets oliktänkande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sofia Nyblom reser till Budapest i oktober 2022, strax efter att ungerska regeringens sparkrav börjat slå mot kulturlivet – och EU-parlamentet hotar att frysa bidragen. Samma dag som hon landar inleds en ny våg av studentprotester. Och hon upptäcker att Ludwig van Beethovens Egmont-uvertyr än i dag – nära 70 år efter Ungernrevolten 1956 – ackompanjerar demonstrationerna i Budapest.I programmet möter vi sångerskan och konstnärliga aktivisten Judit Rajk och hennes vän tonsättaren György Kurtág, samt studenter och pedagoger vid berömda Franz Liszt-Akademien.Judit Rajk beskriver sig som änka efter en känd filmscenograf, arkitekt och politiker: Laszlo Rajk. I sin salong tar hon emot oliktänkande konstnärer som söker en fristad.– Jag bär min mans efternamn. Det säger allt, förklarar Judit Ra

Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborgpå 60-och 70-talen slet hårt påverkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde tangon blev snabbt omåttligt populär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När de finska orkestrarna spelade tango var alla uppe och dansade på dansrestaurangerna som fanns lite varstans i stan. Det taktfasta vemodet var högt älskat. Men i dag finns bara spillror kvar av den finska tangoepoken i Göteborg. Kari Matikainen är trummis i Mr. Cool, en av få orkestrar som fortfarande spelar tango. Han tar oss med på en spaning efter en tid som flytt. I programmet får vi också höra sångerskan Anna Heikkinen som söker sina finska rötter genom tangon, samt Esa Myllymäki och Maila Pikkarainen som kämpar för att hålla tangokulturen levande i Göteborg.  En dokumentär från 2023 av Anna Maria Höglund.

Den äldsta bevarade boken i Sverige är Skaramissalet från 1100-talet, som fungerade som mässbok i Skara domkyrka. Boken rymmer en rik musikalisk värld och ger en inblick i hur musiken lät för tusen år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norden finns en lång tradition av att rista budskap i sten, ben och trä. Böcker där texten nedtecknats på ihopsatta ark började dyka upp i Sverige först när kristna missionärer kom hit i början av medeltiden till nyetablerade kloster och kyrkor.Sveriges äldsta bok Skaramissalet fördes till Skara omkring år 1150. Men varifrån kom den? Och hur kan en över 870 år gammal bok vara så välbevarad med läsbara noter som vi kan tyda än i dag?Skarabördiga musiketnologen Åsa Veghed fördjupar sig i bokens historia och musik i dokumentären Återföreningen – mysteriet om den gamla boken.En dokumentär från 2023 av Åsa Veghed.

Varje pianokonsert har sin alldeles speciella inledning, men ingen har börjat så här, säger Roland Pöntinen om Rachmaninovs andra pianokonsert. Från tyst pianissimo till tunga klockor, följt av en mäktig flod i stråkmelodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert är ett av den romantiska musikens mest glittrande verk, älskad av både publik och pianister, med melodier som letat sig in i både populärmusik och Hollywoodfilmer.  För Ragna gav pianokonserten tröst när hon som ung drabbats av en tung familjetragedi. Och för Maggie dök den upp av en ren slump när hennes kärleksrelation hade kantrat och hon behövde tröst. Göran hittade pianokonserten på ett kassettband i Indien, men fick vänta många år innan han fick höra hur den slutar. Bandet var för kort.Rachmaninov skrev sin andra pianokonsert 1901 efter att ha genomgått hypnosterapi för att bota sin skrivkramp, med mantrat: ”Du kommer komponera med lätthet, en pianokonsert av yppersta kvalitet”.Men varifrå

Gunnar Eriksson är körledaren som på 1960-talet förnyar svensk körmusik genom att placera den mitt i samhällsdebatten om kärnkraft, krig och fattigdom. Möt körprofessorn som gjorde uppror mot former och hittade ett eget sätt att bli en skapande dirigent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När de politiska vindarna blåser på 1960-talet återvänder Gunnar Eriksson nyutexaminerad från Ackis, nuvarande Kungliga musikhögskolan, till Västkusten. Han börjar som lärare på den nydanande musiklärarutbildningen Sämus, bildar Göteborgs kammarkör och inleder en bana som ska komma att förnya den svenska körmusiken och föra ut den i världen.Gunnar Eriksson låter musiken svinga sig mellan tidig musik, psalmer, visor, jazz och samtida modernistisk musik. Han har också en del i att vi svenskar sjunger Christmas Carols och utan honom hade vissångaren Olle Adolphson kanske aldrig börjat arrangera och göra körmusik.Från olika håll i världen hämtar Gunnar Eriksson musik ur notskatter och med Göteborgs kamm

Visste du att flickor hamnar i målbrottet? Och att mens, barnafödande och klimakteriet kan påverka rösten avsevärt? Med stigande ålder ökar rädslan att behöva lämna scenen, att bli utpekad som färdigsjungen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ellen, som går i nian på Adolf Fredriks musikklasser, tappade självförtroendet för några år sedan när hennes röst inte längre gick att kontrollera. Hon gick från att vara stolt över att kunna sjunga starkt i kören till att knappt våga sjunga alls.Till skillnad från killarnas målbrott är tjejernas hormonella röstförändringar okända för de flesta eleverna på skolan. Man pratar inte om det, säger eleven Marcella, som själv blev förvånad då hon över en sommar gick från att vara hög sopran till att bli alt. Operasångerskan Hillevi Martinpelto var i femtioårsåldern när rösten började kännas annorlunda. Hon trodde att karriären snart var över, men efter ett par år kom rösten tillbaka. Det var först då hon insåg att hon genomgått klimakteriet – och att det påverk

I byxrollernas unika universum finns många kvinnliga operasångare som ägnar sina karriärer åt att gestalta killar. Men tror publiken på illusionen? Kanske krävs det mer än ett par byxor för att bli trovärdig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Kan du tänka dig att du är Persbrandt? Hur går han? Studenterna stegar pompöst runt på scengolvet, där forskaren och operasångaren Tove Dahlberg peppar dem att ta ut svängarna. Hon har startat den banbrytande kursen Att gestalta byxroller på Stockholms konstnärliga högskola, institutionen för opera.Här prövas hur gestaltningen kan förändras av en strumpa i grenen och vilken skillnad det är på att kliva in i ett rum som tjej respektive kille. Via klyschor och schabloner finslipas detaljerna, som att våga släppa ut magen, andas ljudligt och sjunga lite fulare. På Kungliga operan finns Ola Eliasson, baryton, med stor vana av att möta byxroller. Vad kan han göra för att öka trovärdigheten hos sina kvinnliga motspelare? Och hur ofta har han själv

Krig är ständigt närvarande i Per Feltzins tankar. Krigen då och kriget nu, när historien upprepar sig och 1920-talets låtar låter som om de skrevs igår. Med musikens hjälp berättar han om sin rädsla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Är det ingen annan än jag som är livrädd?” frågar sig Per Feltzin. Nu när Putin tycks använda Hitlers manual för att inleda ett stort krig. Nu när vi både upprustar och lever som vanligt. Nu när musik från världskrigens tider åter låter aktuell. Per Feltzin utgår också från sin egen familjehistoria med en farfar som stred och sårades i Verdun och en pappa som sårades svårt i andra världskriget.  I programmet hörs musik av bland andra Bach, Barber, Biber, Sjostakovitj, Ives, Gorecki, Lars Erik Larsson, Eisler och Jenkins samt med Cohen, Lautten Compagney, Motörhead och Tältprojektet med Totta Näslund.Ett program från hösten 2022 av Per Feltzin.(Per Feltzin har tidigare gjort andra radioinslag kring angränsande ämnen. "Andra världskriget, familjemi

Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria-Christina Källström skapade själv namnet Ulla Winblad. Ett alterego hon använde när hon var ute i Stockholms nöjesliv under 1700-talet – och där var hon ofta. Hon och Carl-Michael Bellman levde sina liv i samma stad och på samma gator. Han tog namnet Ulla Winblad och förde in det i epistlarna. Till en början gestaltade han henne som en gudinnelik ouppnåelig kvinna. Senare ändrade texterna karaktär och Winblad blev en kvinna som var lika mycket hora som madonna i Bellmans värld.Etnologen Rebecka Lennartsson som grävt i arkiven från den här tiden har sett en kvinna som inte hukade under fattigdom och det patriarkala klassamhället, utan som vågade sticka ut och utmana normerna. Men hon blev också ut

Ralph Vaughan Williams var en kontrasternas man. Han tackade nej till att bli adlad, men skrev en hymn till drottning Elizabeths kröning. Och trots att han hatade krig anmälde han sig som krigsfrivillig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I oktober 2022 är det 150 år sedan den brittiske kompositören Ralph Vaughan Williams föddes. I dag är han främst förknippad med sitt pastorala sound. Men många av hans verk har ingenting med den idylliska engelska landsbygden att göra. Musiken är snarare präglad av krig, då komponerandet blev ett sätt för Vaughan Williams att bearbeta sina upplevelser från fronten vid första världskriget.Vaughan Williams liv var överhuvudtaget fullt av kontraster. Han var uttalad ateist, men fick uppdraget att sammanställa den engelska koralboken – som blev en bästsäljare. Han kom från en bemedlad upper-middle class-familj, men var medlem av Labourpartiet. Han växte upp på landsbygden och älskade naturen, men föredrog att bo i London.Vem var egentligen denne man, full av mots

Häng med på en djupdykning i den brasilianska gitarrmagin! På festivaler, konserter och barer i Rio träffar vi några av landets främsta gitarrister som Yamandu Costa, Rosa Passos, Marco Pereira och Badi Assad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åsa Veghed reser runt i Brasiliens spännande musikmiljöer och träffar artister. Här djupdyker vi i landets gitarrtradition som blev internationellt känd på 60-talet.En omarbetad dokumentär från 2009 av Åsa Veghed.

Du har hört hans musik i filmer som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. Björn Isfält var en av de mest anlitade filmmusikkompositören i svensk historia och hans musik lever vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Björn Isfält föddes 1942 och växte upp i Linköping. Vid mitten av 60-talet kom han till Stockholm och började studera cello på Kungliga musikhögskolan. Genom en kompis mötte han Roy Andersson och snart hade han skrivit musiken till succéfilmen En kärlekshistoria.Uppdragen blev snabbt fler. Björn Isfält tonsatte en hel generations filmupplevelser, totalt över 30 långfilmer under tre decennier – och hans musik har stannat kvar.Rövarsången skrålas fortfarande av manskörer på landets teatrar och hans toner från Änglagård hörs ofta på bröllop, dop och begravningar. Björn Isfälts musik finns med genom många människor liv, från vaggan till graven.Ändå är han okänd som person.Björn Isfält gick bort i cancer 1997. Han var en av de mest anlitade filmkompositörerna i svensk fil

I Peenemünde vid Östersjöns kust tillverkade Hitlerregimen ohyggliga raketer. I dag är fabriken museum över ondskan. I maj 2022 gästades platsen av New York Philharmonic med världsartister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peenemünde ligger på ön Usedom i norra Tyskland, 16 mil rakt söder om Simrishamn. I maj hölls en unik festival, en manifestation för fred, i öns gamla vapenfabrik, som efter järnridåns fall gjordes om till ett museum.En av de drivande var världsdirigenten Kurt Masur, som själv spelade en avgörande roll när Tyskland återförenades utan våld. Kurt Masur blev en hjälte, en institution, och många ville se honom som politiker – men han valde musiken. Han ledde sedan en av världens mest ansedda orkestrar, New York Philharmonic i många år, men glömde aldrig Usedom.Kurt Masurs dröm var att orkestern någon gång skulle spela i Peenemünde. I maj 2022, sju år efter hans död, blev drömmen verklighet. Idel världsartister som Anne Sophie Mutter, Thomas Hampson och Jan Lisiecki spelade en noga

Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrs

Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “Det är jag, Loa Falkman,en ädel och stark man,och allt som jag rör blir succé!“Loa Falkman är stjärnan i Malmö operas nya föreställning. 74-åringen står i en glittrande toreador-dräkt och sjunger en aria om sig själv.– Det finns så många fördomar om mig. Och allt stämmer, säger Loa.I programmet medverkar:Loa FalkmanPer Falkman, hans brorSolveig Faringer, hans klasskamratEn dokumentär från 2022 av Jack Lantz.

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet rör vi oss kring Povels Ramels person, stil och karriär. Vi får träffa honom själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.