P2 Dokumentär

Bandledaren Bebo Valdés lämnade Kuba av politiska skäl och blev svensk hotellpianist. Men trots att han plötsligt som pensionär sålde miljontals skivor och fick 9 Grammys förblev han nästan helt okänd i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bebo Valdés var huspianist på Havannas mest populära nattklubb Tropicana under den kubanska musikens guldålder på 40- och 50-talen. 1963 var Bebo Valdés bandledare för dåtidens populäraste latinband Lecuona Cuban Boys som en kväll gästade restaurang Tyrol på Gröna Lund i Stockholm. Där träffade han sin livs stora kärlek Rose-Marie Pehrsson och bosatte sig i Sverige. I mer än trettio år försörjde han sig som barpianist på olika hotell i Sverige. Det är först som pensionär Bebo Valdés återupptäcks som den store kubanske musiker och kompositör han är och gör en närmast osannolik come-back med världsturnéer, filminspelningar, amerikanska grammys och miljoner sålda skivor. Radioproducenten och musikjournalisten Åsa Veghed tecknar Beb

En dokumentär om Makode, Sharon, Kalle, Blossom, Rennie, Barbara, Colin, Ronnie och de andra musiker och artister som kom hit från Nordamerika, Västindien och Afrika och bosatte sig här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vår tid av romregister, skolor som exkluderar hiphopare, bernsstatister i blackface och främlingsfientliga partier är det kanske på sin plats att berätta historien om de nordamerikanska, afrikanska och västindiska artister och musiker som kommit hit och bosatt sig i Sverige. Och att höra dem själva berätta vad dom tycker och anser om att verka och leva här. Kanske handlar det om oförstånd. Som i affären med Berns 150-årsjubileum nu i somras och de undvikande svaren att man inte kunde få tag i en så kallad afro-svensk artist så att man var tvungna att ta en svensk statist istället och måla henne i brun färg. Måla henne i blackface. När Louis Armstrong kom på besök med sin musik i början på trettiotalet var etablissemanget rädd för den nya ungdomsmusiken och det etablerade mu

Hur är det att vara släkt med en stor tonsättare? Alan, Benjamin Brittens brorson är idag i 70-årsåldern. Som liten vistades han på 40-talet ofta hemma hos sin farbror Benjamin i Aldeburgh. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I del 2 om Britten berättar Alan om den tid då Brittens ”Peter Grimes” kom till. Vi går på upptäcksfärd i "Brittenland" och hör om de sista åren i Brittens liv.Premiären av operan ”Peter Grimes” 1945 gör den då 32-årige Benjamin Britten till det engelska musiklivets självklara mittpunkt. Han hade länge varit den engelska musikens unga hopp, lika beundrad som avundsjukt påpassad av kritikerna. ”Peter Grimes” etablerade Britten som en tonsättare av internationell rang och attraktionskraft. Trots att han skrev suverän musik i de flesta genrer kom han att se sig själv framförallt som operatonsättare, och sökte konsekvent ämnen där han kunde få utlopp för sitt sociala patos. Grovt förenklat kan man säga att alla hans operor i någon mening han

Följ med till Brittenland, Aldeburgh i Suffolk, orten invid den stormande Nordsjön som Britten älskade och som betydde så mycket för hans verk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  I Johan Korssells dokumentär möter vi en rad röster om Britten, däribland sångare som Dame Janet Baker och Ian Bostridge, tonsättaren Colin Matthews, Brittens brorson Alan och många fler.”När man hör Benjamin Brittens musik – om man verkligen lyssnar på den så blir man medveten om något väldigt mörkt, det är som kugghjul som nöter mot varandra utan att riktigt gripa tag i varandra och det skapar stor smärta” så uttryckte sig Leonard Bernstein (som gav den amerikanska premiären av Peter Grimes) om Brittens musik. Och Britten var ett komplicerat geni, långt ifrån självskriven i rollen som brittisk nationaltonsättare, ändå var det faktiskt som en sådan som han framstod när han gick bort vid 63 års ålder. Men på det sätt som hans talanger samverkade var han, trots allt, den totale musikern, lika begåvad

Pauline Hall skrev allt från snärtiga kabarévisor till impressionistisk orkestermusik. Men hon var också en central person i norskt musikliv och en skarp musikkritiker respekterad och fruktad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom var Pauline Hall dirigent, ackompanjatör, organisatör och översättare. Av nödvändighet var hon en mångsysslare, och mycket gjorde hon för att få råd att komponera, men också för att förändra. Oförtrutet arbetade hon för att bryta nationalromantikens starka grepp om norskt musikliv. Det nya måste ges plats, ansåg hon, och då var det ofta nödvändigt att ta strid. Pauline Hall grundade Ny Musikk, den norska sektionen av ISCM. Att Norge kom med i det internationella samarbetet var viktigt för henne. Även om hon själv värjde sig mot uttrycket, brukade hon omnämnas som en institution i norskt musikliv.

Att Yohio, svensk pop och rock är het bland japaner vet de flesta. Men även svenska folkmusiker som Sofia Karlsson, Väsen och Frifot turnerar regelbundet och ger ut skivor bara för japansk marknad. Så varför älskar japaner svensk polska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan länge har en stor grupp japaner spelat skandinavisk folkmusik och dansat polskor och bygdedanser. En del av dem har till och med lärt sig svenska och reser till Sverige varje sommar för att åka på spelmansstämmor! Under en resa i Japan sommaren 2013 försökte frilansjournalisten Ingela Hofsten utröna varför så många japaner fastnat för svensk och skandinavisk folkmusik och dans. Bl a följde hon flöjtspelmannen Göran Månsson på den sommarens Japanturné. Han är i Japan minst en gång per år och ger konserter runtom i landet, har givit ut en spelbok på japanska och en skiva med musik lämplig för bröllop för japaner som vill gifta sig på skandinaviskt vis. (Repris från okt-13) Medverkande:Göran Månsson, flöjtspelman, Stockh

Hur kan en enda man förändra sångteknik, körklang och repertoar över hela världen? Sångerskan, programledaren och radioproducenten Boel Adler sjöng för körnestorn professor Eric Ericson i många år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu har Boel Adler grävt i radioarkiven för att ta reda på hur metodistpastorns son Eric Ericson kunde bli världens främste körledare. - Altar! Ni har varit för starka här sedan 1957! När Eric Ericsons kammarkör skulle ge konsert på Konserthuset i Stockholm 2004 var ingen kvar i altstämman från uruppförandet av Ingvar Lidholms Canto LXXXI nästan femtio år tidigare. Men dirigenten Eric Ericson kände igen den okänsliga insatsen och hyschade åt altarnas håll, som alltid med glimten i ögat men mycket bestämt. Eric Ericson visste exakt vilken klang han var ute efter och gav sig aldrig förrän hans instrument lät perfekt.  Vid 12 års ålder bildade Eric Ericson sin första vokalensemble och började sitt ihärdiga, enträgna och livslånga arbete med att finslipa intonatio

P2 Dokumentär blir en rymdkapsel som utforskar rymdens roll i musiken och musikens roll i rymden. Finns det t ex ett musikliv på Mars? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vägledd av astronauten Christer Fuglesang får författaren Jesper Tillberg några av sina frågor besvarade. När Jesper Tillberg gör en u-sväng på Vintergatan för att åka hem mot jorden igen möter han fler kompositörer och sakta tonas svaren om rymden som ett tema fram. Musik om rymden handlar mer om livet på jorden, vem vi är och varför. Magnus Öström minns stjärnornas och Gagarins roll innan han skapade jazzens Esbjörn Svensson Trio. Marielle Nakunzi, Bowiefan, hittade sig själv via David Bowies besatthet av rymden. Artisten Wintergatan bygger en egen musikalisk farkost för att hitta hem på jorden – men via Vintergatan. DESTINATION: RYMDEN – En kosmisk musikresa tur och retur Författaren Jesper Tillberg sätter sig i sin rymdfarkost och reser ut i musikrymden med astronauter, kompositörer och musikälskare. Han har ett upp

Författaren Jesper Tillberg lämnar jorden för ett musikaliskt rymdäventyr där astronauten Christer Fuglesang vägleder bland svarta hål och kompositören Josef Tuulse bland mörka toner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför är musiken livsviktig när du reser i rymden? Och varför är musiken om rymden livsviktig för oss på jorden? Kompositören Elisabet Sköld ger sin syn på saken med musikalen "Pärlan i rymden". Louis och Neil Armstrong finns med på resan, liksom Joseph Haydn och hans vän astronomen William Herschel, oboisten som upptäckte planeten Uranus. Hittar Jesper Tillberg svaret på sina frågor? DESTINATION: RYMDEN – En kosmisk musikresa tur och retur Författaren Jesper Tillberg sätter sig i sin rymdfarkost och reser ut i musikrymden med astronauter, kompositörer och musikälskare. Han har ett uppdrag, en kosmisk mission: Varför lockas musiker så av rymden? Vad sökte egentligen Haydn, Bowie och Esbjörn Svenssons trio när de blickade ut i evigheten ovanför oss? Var det något mer än bara ko

Polarpristagaren Kaija Saariaho är sprungen ur samma tonsättargeneration som Magnus Lindberg och Esa-Pekka Salonen, och minst lika framgångsrik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beställningarna är betydligt fler än hon hinner skriva och hennes musik framförs också ovanligt flitigt runt planeten för att komma från en nutida tonsättare. Från sin bas i Paris komponerar Kaija Saariaho operor, orkestermusik, kammarmusik och soloverk. Inte sällan med integrerade elektroniska ljudspår, men alltid sprungen ur en konstmusikalisk tradition. Klanglig mästare och fenomenal på intensitet och uttryck med små medel.Johan Tollgerdt hälsade på hemma i Paris och Anders Olsén mötte henne under prisfestligheterna i Stockholm. Tillsammans med kompositionsprofessor Karin Rehnqvist och författaren Stéphane Roth, som sammanställt boken "Le passage des frontières" om Saariahos musik, ger vi en bild av Kaija Saariaho. Tonsättaren som menar att det minst intressanta i sammanhanget, är att hon är kvinna

Sara Parkman undrar i en personlig dokumentär om det går att se den gamla lovsångsklassikern De komma från Öst och väst som en homoerotisk psalm? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och vad har Hildegard von Bingen gemensamt med rockgruppen Kent? Det och massa fler relevanta frågor ställs i den ”Hen har öppnat pärleporten”, första delen i den kommande dokumentärserien "Heliga Hits".Dokumentären undersöker hur kristendomen under de senaste femhundra åren har använt sig av musik för att förstärka sitt budskap, i detta program med fokus på musikens roll i skapande av kön och sexualitet. Vi möter queeraktivisten Christine Bylund som ger oss nycklar in i queera läsningarna av lovsånger, musikforskaren Ingrid Åkesson som berättar om koralernas anarki. Varvat med detta får vi lyssna på personligare samtal mellan programmakaren Sara Parkman och hennes pappa, prästen Lasse Parkman. En personlig och faktasprängd musikdokumentär som pratar om Händel och hen, makt och motstånd och framförallt:

När Bosse Skoglund var fem år hörde han Gene Krupa och bestämde sig för att bli trumslagare. Vid 15 stack han hemifrån och inledde en bana som har fört honom tvärs igenom svensk musikliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bosse Skoglund har nu spelat under sex decennier och på otaliga skivor och konserter med artister som Lars Gullin, Hasse & Tage, Monica Zetterlund, Arbete & Fritid och Peps Persson. För att inte tala om alla låtbakgrunder han spelade in som studiomusiker på 60-talet.P2 Dokumentär träffar en groove-arbetare och levande legend, full av minnen, insikter, kosmiskt sväng och en osläcklig passion för den musik han kallar universums helande kraft. Bosse Skoglund berättar bland mycket annat varför han inte tycker om att bli imponerad av musik – utan berörd av den. (Repris från aug-11)En P2 Dokumentär från 2013 av Johannes Cornell och Tomas Tornefjell  

Musik och musiker har alltid behövts vid hälsokällor. Bath 15 mil väster om London är ett tidigt och väldokumenterat exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musicerandet kring hälsobrunnen i Bath   De badande - och vattendrickande - gästerna måste ju "underhållas" också. Då var bl.a. musik ett måste. Det här programmet hålls mest i 1700-talet då Bath växte hastigt eftersom restiden till London minskade för Fina Folket - och musikanterna. Sedan kom Napoleonkrigen, som ju ställde allt på huvudet. Och den nya idén att man borde bada vid havet i stället. Källforskare och ciceron är Ingemar von Heijne.

Mina revyer handlar mestadels om erotik och politik, säger Bengt Ahlfors och med de ämnena inringar han större delen av mänsklig verksamhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Ahlfors är en flitig revymakare, vissnickrare, regissör och pjäsförfattare. Och ibland sjunger han också, som i sången ”Ellen Sjölund” (som han beskriver som ”erotik med förhinder”).I den andra delen av "Finlandssvensk revyskatt" letar Anna Vilén vidare efter bortglömda sånger och revypärlor och hamnar bl a hos Bengt Ahlfors och Lilla Teatern i Helsingfors.På Lilla Teatern produceras bejublade pjäser och revyer som ofta gått på export till Sverige. Här var Erna Tauro huskompositör och skräddarsydde musiken till skådespelarnas röster och sätt att sjunga. Det politiska 60-talet står i fokus med bl.a Pragvåren och Lasse Pöystis möte med Papadopulous. Elina Salo sjunger ”Har du visor min vän” och en troligen aldrig spelad (förutom vid själva inspelningen) härligt dissonant version

Vem är Miss-i-Nassen? Vad hände år 1956? Och vad har riksbankchefen Stefan Ingves med revyer att göra? Frågor som dök upp då Anna Vilén letade musikminnen i sin finlandssvenska barndom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppvuxen i ett land inklämt mellan järnridån och anfädernas Svearike där de svenska kulturspillrorna kämpat för sin överlevnad. Teatern med dess revyer och sånger har varit scenen där språkstrider, Mumin-idyll och rysspolitik har avhandlats - på klingande svenska!Anna Vilén gav sig ut på en personlig upptäcktsresa och hittade undanstoppade och bortglömda visor, många som troligen aldrig spelats i svensk radio förut. Hon träffar teaterråttan Emma (Birgitta Ulfsson), såg Jörn Donner bekämpa ”finnar” och få svidande kritik, och inte minst Ingemar ”Ingo” Johansson som fick sig en rejäl känga. Hon tar en sväng upp till tomatodlarlandet Närpes där ”Oh Carol” och ”Rigoletto” sjungs på närpesiska (=obegriplig svensk dialekt) och hamnar

Sveriges Radios Grammofonarkiv är en av världens största skivsamlingar och det i särklass bäst skötta. Efter flera års besparingar hotar nu dramatiska nedskärningar lagom till 85-årsjubileumet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bl a upphör all utlåning av fysiska skivor, katalogiseringen minimeras och endast ljudfiler som producenter beställer köps in. Grammofonarkivets programverksamhet läggs ner och stora delar av arkivpersonalen ska bort. Så vad händer på lång sikt med den stora skivsamlingen?Följ med Urban Göranson när han kikar in i arkivets låsta rum och granskar hoten mot public service' Grammofonarkiv. Vilka guldkorn gömmer sig här? Hur fungerar ett arkiv som inte sköts ordentligt? Kommer Grammofonarkivet helt enkelt att läggas ner? Och vem äger denna omfattande kulturskatt? Ledsagad av ljudtekniker Harriet Lundberg hör vi historien om Grammofonarkivet och dess enorma samlingar. Här finns ca. 225.000 CD-skivor, 150.000 Lp-skivor, 80.000 singlar och lika många stenkakor + maxisinglar,

Ravi Shankar var mästare på sitar med ett starkt konstnärligt uttryck inom den klassiska nordindiska musiktraditionen. Men hippierörelsen försatte mästaren i en djup livskris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I väst kom Ravi Shankar under sextio och sjuttiotalen främst att bli sammanknippad med George Harrison i The Beatles. Flowerpower-rörelsen omfamnade och var nära att krama ihjäl Ravi Shankar och den indiska ragamusiken.  Det andra programmet i Sten Björnulfsons serie om den indiske sitarmästaren Ravi  Shankar ställer frågor om hans förhållande till tradition och nyskapande. Sten Björnulfson vänder på perspektivet och berättar om honom från en indisk musikalisk verklighet där han under lång tid blev starkt ifrågasatt. Det häftiga mötet med väst på sextio och sjuttiotalen utlöste en djup konstnärlig och personlig kris hos honom.En P2 Dokumentär av Sten Björnulfson   

Den indiske sitarmästaren Ravi Shankar fick en hisnande levnadsbana. Från en liten by utanför Benares tog han sig till de stora världsscenerna. Hur var denna framgång möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första programmet av två i Sten Björnulfsons serie handlar om hur Ravi Shankar, född 1920 och skolad i den klassiska nordindiska musiktraditionen kom att arbeta tillsammans med många av Indiens och västvärldens stora musiker. Han har kallats för världsmusikens fader och mycket annat. Ravi Shankar kom från en musikalisk familj. Det internationella livet i musiken och dansen fick han pröva på redan som barn. Hans unga år kom att präglas av det nationella uppvaknandet i Indien och kampen mot det brittiska kolonialväldet för ett fritt Indien. Även om Ravi Shankar inte var någon aktivist så påverkades han starkt av befrielsekampens sällsamma kombination av västerländsk demokrati, hinduisk tanke, indisk musik och kultur. En kulturell och nationell revansch som var så typisk för Indien vid

I 2013 års Planeta Brasil gräver Åsa Veghed i den svenska bossa nova-historien och gör hembesök hos musikern Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt med bossa nova. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den brasilianska musiken kom som en våg och sköljde över Sverige på 60-talet via filmen Orfeu Negro och artister som Stan Getz, Astrud Gilberto och Antonio Carlos Jobim. Och Monica Zetterlund, Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar är några av de sångerskor som framförde brasilianska låtar på svenska och även uppträdde i Rio de Janeiro.Även om det redan 1948 spelades ”rumba-samba och hawaiimusik” på dans­haket Club de Brazil i Stockholm, var det framförallt på 1960-talet som den brasilianska musiken kom att etablera sig i Sverige och samba och bossa nova inspirerade några av våra främsta artister. Monica Zetterlund sjöng bossa novor med svenska texter av Hasse & Tage och Beppe Wolgers. Cornelis Vreeswijk upplevde Rio de Janeiro under inspelningen av filmen Svarta palmkr

Joyce Moreno och Rosa Passos tillhör bossa novans andra generation, två briljanta gitarrister och sångerskor som håller bossa novan vid liv idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När deras första skivor kom ut på 60-talet var det fortfarande provocerade att en kvinna komponerade musik, uttryckte sig fritt och dessutom var mamma.Idag är det framförallt utanför Brasilien som bossa novan har sitt starkaste fäste, berättar musikerna. Här är Japan världsledande med Europa och USA tätt efter. För Joyce Moreno är det en självklarhet att släppa sin nya skiva först i Japan och sedan i Brasilien.För sjätte sommaren i rad fortsätter frilansproducenten Åsa Veghed berätta om brasiliansk musik i serien Planeta Brasil. I årets fyra program är den internationellt mest kända brasilianska musiken bossa nova i fokus.Planeta Brasil 2013 - En P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed