P2 Dokumentär

I början på 90-talet upptäckte danshungriga ungdomar en slags danser som var både akrobatiska och gymnastiska - om inte rent av galna och vilda. Bortglömda danser som Lindy Hop, Trunky Doo och Shim Sham Shimmy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En helt ny generation har hittat till den klassiska jazzen från tjugo- och  trettiotalet. Men inte genom att lyssna, utan genom att dansa.  Möt den nya generationen lindyhoppers och den nya generationens klassiska jazz. I dagens New York, på klubben Chicago i Stockholm på och världens idag största dansläger som ligger i det lilla brukssamhället Herräng norr om Norrtälje.På internet fanns det gamla svartvita filmer där svarta danspar uppe i Harlem kastade och slängde varandra runt, runt i ekvilibristiska danser till amerikansk swingjazz. Och dessa gamla filmer tände en gnista. En gnista som blev till en präriebrand som brinner särskilt stark i bl a HerrängEtt program om jazzen som man dansar till och danserna som jazzen behöver för att svänga. Idag

César Franck han är lite grand av en doldis i musikhistorien där han sitter vid sin orgel med sina buskiga polisonger - den kanske berömdaste av de bilder som finns av honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. César Franck var ingen vän av stora åthävor. En tonsättare som tycks ha komponerat ett stycke i varje genre: en symfoni, en fiolsonat, en stråkkvartett, en pianokvintett och en sång som blivit berömd, nämligen Panis angelicus. Men många förknippar nog hans namn med något av de stora orgelverk han komponerade vid sin orgel i Saint-Clotildekyrkan i Paris. Han var också en älskad lärare vid Pariskonservatoriet, av sina elever kärleksfullt kallad ”Pater seraficus”. Tonsättaren César Franck porträtteras av Curt Carlsson

Lek, bad, gymnastik, musik och en pappa som ville förändra världen gjorde Elfrida Andrée till tonsättare och Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Glöm ej gymnastik, tyska och badning, ty det är medel som bibehåller dig frisk och älskvärd", var bl a pappans råd till Elfrida Andrée.Tre musikaliska underbarn, Clara Schumann, Ludvig van Beethoven och Elfrida Andrée.Alla komponerade de från tidig ålder, alla hade de fäder som var deras lärare. Vad betydde det för dem att det just var deras pappor som undervisade dem? Hur kunde de bli så framgångsrika trots att två av dem hade tyranniska fäder? Kan man rent av höra spår av deras uppväxt i deras musik?Medverkar i detta program gör även professor emeritus Eva Öhrström. En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson, del 3

"Ofta sågs han gråtande vid pianot". Från misshandlat barn till ensamt tonsättargeni. En stor del av Ludwigs liv tycks ha handlat om att komma undan minnena av hans far. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ändå blev fadern just därför närvarande. Förhållandet till fadern låg bakom Ludwig van Beethovens revanchlust, självhävdelsebehov, motstånd mot auktoriteter och inte minst hans eget misslyckade försök att själv vara far för adoptivsonen Carl.Tre musikaliska underbarn, Clara Schumann, Ludwig van Beethoven och Elfrida Andrée.Alla komponerade de från tidig ålder, alla hade de fäder som var deras lärare. Vad betydde det för dem att det just var deras pappor som undervisade dem? Hur kunde de bli så framgångsrika trots att två av dem hade tyranniska fäder? Kan man rent av höra spår av deras uppväxt i deras musik?En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson, del 2.

"Tillåt ingen olydnad". Hur ett stumt skilsmässobarn blev en fantastisk pianist och tonsättare, Clara Schumann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En serie om tre musikaliska underbarn, Clara Schumann, Ludwig van Beethoven och Elfrida Andrée. Alla komponerade de från tidig ålder, alla hade de fäder som var deras lärare.Vad betydde det för dem att det just var deras pappor som undervisade dem? Hur kunde de bli så framgångsrika trots att två av dem hade tyranniska fäder? Kan man rent av höra spår av deras uppväxt i deras musik? Musiken har en framskjuten plats i programmen som den medspelare den var i dessa människors liv.Medverkande: anknytningspsykologen Egil Linge, genushistorikern Hanna Markusson-Winqvist och professor emeritus Eva Öhrström.En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson, del 1.

"O Store Gud" är en av världens mest kända psalmer och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "O Store Gud" bygger på en svensk traditionell folkmelodi och fick sin mest spridda text av Mönsteråsaren Carl Boberg i slutet av 1800-talet. Den skrev Boberg efter att ha varit med om ett åskoväder över Kalmarsund. Sedan översattes den först till tyska 1907 och sedan till ryska vilken hördes av en amerikansk missionär som i sin tur översatte den till engelska. Psalmen spreds över världen, men här i Sverige förde den under många år en undanskymd tillvaro. Ja, den var nära att glömmas bort då den engelska översättningen av sången - "How great thou art" - fick en framträdande roll under väckelsepredikanten Billy Grahams möten på 1950-talet. Sedan spelade Elvis Presley in den och resten är som man brukar säga - historia. Vi besöker Carl Bobergs hembygd och träffar ordföranden för O Store Gud-sällskapet Ulf Eriksso

"När jag bodde i Indien och studerade musik kom ofta tiggarsångare förbi och sjöng en bhajan på den dammiga gatan utanför. Dessa hinduiska religiösa bhajans är Indiens mest spridda sånger" Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Texterna är skrivna av så kallade helgonpoeter. De flesta av helgonpoeterna levde under en tid då delar av hinduismen kom att leva i symbios med den islamiska sufismen". Så berättar Sten Björnulfson i det andra programmet av två om det stora mötet mellan persisk och indisk musik och kultur, mellan hinduism och islam i Nordindien - illustrerat i musik, dikt och ljud från byar, städer och vallfartsorter. Här i del två hör vi manliga och kvinnliga sångare med olika stil och från skilda musikaliska traditioner. Det blir skolade bhajan-sångerskor som Lata Mangeshkar, Kishori Amonkar och Juthika Roy, klassiska sångare som Bhimsen Joshi och Kumar Gandharva, folksångare och sångerskor.Programmet bygger på sånger och dikter av helgonpoeterna Kabir, Dnyandev, Ravidas, Mira

Stormen är det första programmet av två i Sten Björnulfsons nya serie om det stora mötet mellan persisk och indisk musik och kultur, mellan hinduism och islam i Nordindien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en berättelse i musik och ord om ett stort och dramatiskt skeende i Indisk historia. Här hör vi musik av Indiens stora mästare, Nikhil Banerjee, Bhimsen Joshi, Sulochana Brahaspati, Kumar Gandharva och många andra.Norra Indien utsattes från 1100 talet och framåt för återkommande invasioner av muslimer och mongoler. Det var en tid fylld av förödande krig och härjningar men som också förde med sig starka positiva impulser. Med muslimernas intåg från Persien och Afghanistan uppstod nya musikaliska former på den norra delen av den Indiska subkontinenten.Khayal, Thumri, Ghazel och Qawali är några andra av de musikaliska former som föddes ur den oerhört kreativa mylla som mötet mellan de två kulturerna skapade. Gemensamt för alla dessa musikformer och stilar är att de tillsammans bildar

Musik berör och upprör, förför och förgör. Kärleken till musiken kan lätt gå över i hat. Möt sångaren och musikern som berättar om avskyn från grannarna när de övar röst och instrument. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kan något som ska göra gott väcka så mycket ont blod?De tuffaste kritikerna finns ofta i hemmet. Operasångaren som spelar på världens scener möts ofta av att grannar bankar i väggen. Oboespelaren blev hotad om vräkning. Den oskyldiga älskaren av blockflöjt vill bara väl, men får hatlappar i farstun.Musik kan skapa grannfejder värdiga en blodig operaföreställning. Vad gäller egentligen? Chefen för Hyresnämnden i Stockholm berättar om både lagar och människoöden på musikens mörka bakgård.Den förbannade musiken är ett besök bland repeterande musiker och bankande grannar, en kärleksfull resa i det vi älskar så mycket och samtidigt förbannar när vi vill ha det tyst - musiken.En P2 Dokumentär av filmaren och radiomakaren Jan Tillberg.

Varför sålde kvinnan sitt trumset? Vem köpte trummorna? Varför säljer människor sina bästa vänner, instrumenten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett piano eller en gitarr är ofta mer än ett instrument, de utgör livets klangbotten av minnen och drömmar. Varför säljer människor sina bästa vänner, instrumenten? Hur känns det? Vad för slags historier ryms i en sliten ”Till Salu-lapp”? Var står trummorna idag? En bortglömd lapp på en sliten anslagstavla blev upprinnelsen till en hel dokumentär där Jan Tillberg vandrar bland instrument och musikägare.Och varför grät mannen i pianoaffären när han inte fick köpa sin älskade orgel?Gitarristen äger ett tiotal gitarrer. Men vilken har störst plats i hjärtat och varför? “Den finaste gitarren köpte jag på en pantbank där ägaren löste ut gitarren och med sorg och saknad i blicken lämnade över gitarren till mig. Hans ekonomiska situation var sån att han var tvungen att sälja sin älskade gitarr.” Musikmuseets chef möter daglige

Han kallar gärna sin violin för fiol (fiddle) och föredrar ett enkelt instrument som tål smällar och hårda tag. Han spelar lika gärna Mozart och Mendelsohn som irländska reels och svenska polskor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men Gilles Apap ogillar termen crossover. Han lär sig hellre musik på gehör än med noter, och gillar att överraska sin publik. Gilles Apap är världsviolinisten som numera spelar i Sverige flera gånger om året, som konstnärlig ledare för Nordiska kammarorkestern i Sundsvall. Men en igensmälld dörr höll på att ända hans karriär innan den ens hade tagit fart.En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten

Naturen är en nyckel in i folkmusiken, liksom bygdens historia. I det andra av Åsa Vegheds 2 program om Västergötland möter vi en musiker som söker sig ner i den myllan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Möt Jonas Simonsson, ledande svensk folkflöjtistsom med dubbel sälgflöjt söker sig till de västgötska naturljuden. Och Emma Johansson, sångerska och flöjtist i The Secret Carpet Club som under flera år arbetat med ett insamlingsprojekt av visor och låtar för att dokumentera folkmusiken i Västra Götaland. Åsa Veghed besöker också en av Västergötlands äldsta traditionsbärare. Sven-Ingvar Heij är 91 år gammal, vissångare och fiolspelare, och ser till att inte missa någon folkmusikfest.Det blir också en tur ut till Kållandsö efter att vi fördjupat oss i Samuel Landtmanssons uppteckningar från sekelskiftet 1900. Från Lina Lustigs lövängar och Läckö slott berättas spännande historier. Durspelaren Jon Sirén från Hjo, fiolspelaren Mikael Pettersson från Synnerby och en del äldre mate

Dags för västgötsk folkmusik i etern. Musiketnologen och frilansjournalisten Åsa Veghed är född och uppvuxen i Skara. Efter åren i Brasilien och Stockholm återvänder hon till sin hembygd Västergötland.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och där ger hon sig ut på musikalisk upptäcktsfärd efter folkmusikens Västergötland, ett landskap med gamla anor. I det första programmet träffar hon Susanne Lind och Anna Dahlgren som spelar fiol och berättar om hur de lever med folkmusiken och om olika västgötska speltraditioner. Spelmannen Lars-Olof Ejstes flyttade från Dalarna till Västergötland för kärleken, men fann också för honom en annorlunda spelmanstradition. En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

När jag lyssnar på pop hajar jag ofta till - just den låten har jag spelat, fast i en 300 år äldre version Maria Lindal söker svaret på den gamla frågan "Har ni hört den förut?" Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ja, vad är det som gör att vissa melodier, ackordföljder och basgångar aldrig tycks bli gamla och används lika mycket av dagens låtskrivare som av barockens mästare?”Det finns melodislingor som är som vårt blodomlopp”, säger Monica Dominique och improviserar över basgångar som varit grunden till mängder av hits genom århundraden. Tidstypiskt krönikör Göran Greider lyssnar om och om igen på samma älskade melodi, och konstaterar att trots att han kan den utantill blir han förvånad och förälskad igen. Och igen. I programmet hörs musik av bland andra Henry Purcell, Sting, Antonio Vivaldi, Yngwie Malmsteen, Procol Harum och J S Bach.Programledaren Maria Lindal är violinist och leder den egna ensemblen Rebaroque.Maria recenserar också nya inspelningar i CD-revyn i P2 En P2 Dokumentä

Från slakteriet fick man fårtarmarna, tömde dem på sitt innehåll, tvättade och skrapade insidan, hängde dem och lät dem torka litet. Ett djuriskt program om tidstrogna instrument. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I del 2 av Tidstypiskt besöker Maria Lindal fiolbyggare Philippe Dormond. Han berättar varför fiolbyggarens ateljé låg i närheten av ett slakteri och varför man helst vill ha tagel från mongoliska hästar på stråken. Cembalisten Peter Lönneberg föredrar vingpennor från korpar till sitt instrument, men det går också att samla döda trutar.Tidstypiskt krönikör Göran Greider grunnar över hur musikinstrumentens främmande utseende, och förvåningen när en melodi plötsligt stiger ur ett alldagligt föremål.I programmet hörs musik av bland andra Georg Friedrich Händel, Arcangelo Corelli, Steve Reich och Johann Sebastian Bach. Programledaren Maria Lindal är violinist och leder den egna ensemblen Rebaroque.En P2 Dokumentärserie i 3 delar producerad av Boel Adler, del 2.

Barockmusiken vimlar av dansmusik; menuett, bourrée, gigue, forlana, canario, sarabandMen vem dansade? Och hur? Och hur ska danserna egentligen spelas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första delen av P2 Dokumentärserien Tidstypiskt med Maria Lindal samtalar violinisten Lindal med dansaren och danspedagogen Kaj Sylegård som tar oss med till det franska hovet där självaste Ludwig XIV deltar i hovbaletten och framträder som Kung Sol för första gången till musik av Jean-Baptiste Lully.Tidstypiskt krönikör Göran Greider grunnar över rytm och rörelse, och över konsertpubliken som sitter blickstilla, surrad vid civilisationen medan musiken dansar fram bland instrumenten.I programmet hörs dansant musik av bland andra Jean Philippe Rameau, Heinrich Ignaz Franz Biber, W. A. Mozart, Luigi Boccherini, Vikingarna och J S Bach!Programledaren Maria Lindal är violinist och leder den egna ensemblen Rebaroque.Maria recenserar också nya inspelningar i CD-revyn i P2En P2 Dokumentärserie i 3 delar producerad av B

Conlon Nancarrow är en av 1900-talets mest egensinniga kompositörer. En man med stor inre övertygelse som helt och konsekvent gick sina egna vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kommunist som stred i frivilligbrigaderna i Spanien mot Franco, vägrade göra ”vänsteravbön” i hemlandet USA. Lämnade istället landet och bosatte sig i Mexico. Där ägnade han sig åt en enda sak; Att utforska rytm!FULL RULLE!Conlon Nancarrows extremt komplicerade kompositioner visade sig tidigt helt omöjliga för mänsklig hand att utföra – så hela hans värld rörde sig kring en specialbeställd stansmaskin som gjorde det möjligt att komponera direkt för självspelande piano. Alldeles för fort. Alldeles för mycket. Och oändligt fascinerande. Outtömligt för den rytmiskt intresserade. Och ibland vansinnigt roligt! Anders Olsén samtalar med kompositörerna Karin Rehnqvist och Christofer Elgh om denne ”pigge” musikprogrammeringspionjär. Karin Rehnqvist är kompositionsprofessor vid Kungliga

John Cage 100 år! Det firar P2 Dokumentär med ett entimmes ljudcollage i Cages anda - ljud, musik och röster från Sveriges Radios arkiv men också med färska intervjuer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anders Olsén intervjuar med bl a tonsättarna Henrik Strindberg och Malin Bång, musikern Kristine Scholz, författaren Torsten Ekbom (som skrivit första Cage-biografin på svenska) samt den amerikanske kompositören David Lang (som f. ö. vunnit Pulitzerpriset).En P2 Dokumentär av Anders Olsén

Om man håller på med liveframträdanden måste man kunna ta risker, fatta djärva beslut, och då måste man också ha en orädd orkester sa Esa-Pekka Salonen i SvD 1995 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Orkestern har följt mig på ganska vilda upptäcktsresor. Det är jag evigt tacksam för. Ibland visste jag inte riktigt var stigen låg men att spela med säkra kort är ointressant" Den unge Esa-Pekka Salonen övertygade hela musikvärlden med sin musikalitet och energi, men det var Sveriges Radios Symfoniorkester som lyckades knyta honom till sig som chefdirigent, och han är fortfarande en viktig kraft i Berwaldhallen som konstnärlig ledare för den framgångsrika Östersjöfestivalen. Sven Åke Landström berättar om svårigheterna att fylla tomrummet efter Salonen och hur 100-mannaorkestern blir en orkester med nästan lika många kvinnliga musiker som manliga. En av dem är Malin Broman, förste konsertmästare sedan 2008, som med sitt bländande musicerande och sin generositet skapar ett livfullt samarbete på podiet.

Med utgångspunkt i boken "Drömmen om 100-mannaorkestern" berättar Sven-Åke Landström om de viktiga händelserna under orkesterns historia för Boel Adler Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 1960-talet utvecklades Radioorkestern till en elitensemble under den rumänske dirigenten Sergiu Celibidaches dynamiska ledning, och under orkesterns många och lyckosamma turnéer rönte man stora framgångar till och med på de anrika konsertinstitutionerna i Wien och Berlin. Sven-Åke Landström, författaren till boken Drömmen om 100-mannaorkestern, spelade horn i Radiosymfonikerna under senare delen av 1960-talet. I det andra programmet om  Sveriges Radios Symfoniorkester berättar han om sitt livs konstnärliga höjdpunkter där Brucknerfyran i Berlin 1969 väcker särskilt starka minnen. Men framgången hade ett pris, och efter nio år sade Radiosymfonikerna nej tack till fortsatt samarbete – och Celibidache utnämndes aldrig till chefdirigent. Vi fortsätter in i 1970-talet då Sveriges Radio granskades