Kvanthopp

Att verkligen skala bort allting från någonting, till den grad att absolut ingenting återstår, det är mycket svårare än det verkar vid första anblicken. Till och med filosoferna får huvudvärk av att definiera ”ingenting”. Men hur definierar fysiken ingenting, det vill säga frånvaron av både någonting och allting? Hur ser en på riktigt tom låda ut? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Med världens tredje stora energikris i full galopp är det allt tydligare att stunden närmar sig då vi tvingas ta farväl av de fossila bränslena. Råoljan och allt som vi raffinerar från den. I veckans Kvanthopp skriver vi de fossila bränslenas dödsruna och ser tillbaka på hur de gav oss energi till att skapa en hel värld – och nära nog förstöra den gamla i processen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det finns massvis med outnyttjade energikällor runt omkring oss som bara väntar på att bli tyglade. I veckans Kvanthopp presenterar vi en lista i tio punkter över energikällor som du inte visste att du ville utnyttja. Vissa av dem kompletterande punktlösningar, andra totala game-changers. Hör också om vilket som sist och slutligen är det allra effektivaste och renaste sättet att alstra kraft, och huruvida det är möjligt att utnyttja det i praktiken. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Den mardrömslika sommaren 1858 i London har gått till historien som "1858 års stora stank", eller the Great Stink of 1858. Det var en het och torr sommar, precis som 2022 års sommar, och den kom att markera vändpunkten där människorna insåg att man inte kan skita ned sin omgivning hur länge som helst utan att det blir konsekvenser. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Är mamma och pappa inte riktigt på hugget med barnens alla frågor? Ingen fara, Kvanthopp rycker till undsättning! Vi bad alltså er barn spela in era frågor och skicka dem till kvanthopp@yle.fi. Och ni lydde! Tack ska ni ha för det! Redaktör: Marcus Rosenlund.

Nu på måndag, den 29 augusti ska, enligt planen, den första (obemannade) raketen i Artemisprogrammet stiga mot skyn från Kennedy Space Center i Florida. Den står redan där och väntar på grönt ljus. Orion-kapseln, som rider på jätteraketen SLS, blir den första farkosten på femtio år som sänds på en bana till månen och tillbaka. För Nasa kan det här vara ett fall av vinna eller försvinna'... Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kvanthopp kör igång höstsäsongen med ett litet praktiskt experiment i elhushållning ombord på en segelbåt. För att två tonåringar ska trivas ombord tillsammans med mamma och pappa, behöver de ha alla sina kära laddbara elprylar med sig. Marcus Rosenlund gav sina två pojkar en praktisk lektion i att elström inte kommer av sig själv, vill ni ladda får ni fixa el. E-post: kvanthopp@yle.fi

Brittiska Mary Anning (1799-1847) var en av grundarna av den moderna paleontologin, vetenskapen om det förhistoriska livet. Men hon blev mer eller mindre ignorerad av sin samtid. Anning var ju kvinna, och från arbetarklassen, utan formell utbildning – hon fick med nöd och näppe ens lära sig läsa och skriva. Lyckligtvis har hon fått upprättelse i vår tid. . Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

"Universum 25", var rubriken för ett djurförsök på möss som gjordes på 1970-talet. Syftet var att ta reda på vad som händer när saker och ting är så bra de kan vara, rent materiellt. Mössen fick allt de behövde: mat, värme, trygghet. Ändå utplånade muspopulationen sig själv totalt. Går det här på något sätt att tillämpa på oss människor? Är vi förutbestämda att förinta vår civilisation och oss själva genom någon tickande biologisk bomb som vi alla bär inom oss?. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Frau Troffea dansade som besatt flera dagar i sträck. Hon fick snart sällskap av andra, huvudsakligen unga kvinnor, och slutligen var de hundratals som satte skräck i stadens invånare med sitt dansande transtillstånd. Vad var det egentligen som hände den sommaren i Strasbourg 1518? För flera historiska och pålitliga källor vittnar om att den medeltida danspesten i Strasbourg är ett äkta fenomen. Fenomenet har sedermera fått namnet koreomani eller dansmani. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

"Varför har vi ett så kallt och ruskigt vårväder?” Vi skriver slutet av maj nu, och jag har fått den här frågan med jämna mellanrum ungefär sedan början av april. Ja, och den obligatoriska följdfrågan: “och säg nu, hurdant blir sommarens väder?” Lyssna på veckans Kvanthopp så vet du! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad är det egentligen för ett monster som lurar i hjärtat av vår hemgalax? Sagittarius A* kallas ofta för ett “monster” i rubrikerna, men stämmer det här? Hur farligt är bjässen i Vintergatans hjärta egentligen på de supermassiva svarta hålens skala? Är det lite som en super-mega-jättestor vulkan som kan vakna upp när som helst och sen har ingen roligt längre? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Livet tycks vara i full färd med att anpassa sig och lära sig utnyttja de flytande plastsoporna i Stilla havet. Skräpmattorna håller sakta men säkert på att förvandlas till flytande rev, sprängfyllda med livets mångfald. Vissa forskare menar nu att om vi skulle avlägsna de här plastsoporna skulle vi göra mera skada än nytta. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Människor har badat i varma källor sedan paleolitisk tid och redan de gamla romarna värmde upp sina hus med geotermisk värme. Jordskorpan innehåller mer energi än vi någonsin hinner förbruka – helt och hållet koldioxidneutralt. Varför tar vi inte bättre vara på all den härliga gratisenergin? För bra för att vara sant? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Månens baksida ser väldigt annorlunda ut jämfört med den sida vi ser från jorden. Nu finns det en färsk teori om vad det beror på att vår måne är så asymmetrisk: en våldsam kollision för flera miljarder år sedan. Och hur det nu råkar sig så kan den här brutala rymdkrocken ha skapat en riktig skattkammare för gruvbolagen och framtida månkolonister att ösa rikedomar ur när de en gång tar sig till månen.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Är ni beredda på århundradets mest spännande match? Den här veckan i Kvanthopp: Energimästerskapet! I den röda hörnan, tungviktaren och regerande mästaren, kol. I blåa hörnan, lättviktaren och uppstickaren, väte. Den ultimata energiduellen. Vem är de två? Varifrån kommer de? Varför borde just du bry dig om hela den här matchen? Lyssna så vet du! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur fick den moderna science fiction-genren sin början? Vem var den första regelrätta science fiction-författaren? Vad sade de tidiga science fiction-böckerna om sin tid - och om vår? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Mikrovågsugnen, konservburken, sanitetsbindan m.m. Hur hemskt, galet och hjärtskärande krig än må vara, så lever vi i en värld som är full av teknologi som har sitt ursprung på slagfältet. Och varför skulle man då inte utnyttja den militära teknologin till fredliga syften. Smida plogar av svärden, liksom. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I onda tider som vår egen, finner åtminstone jag ofta mig själv grunnande kring huruvida det kanske finns parallella världar där saker inte är lika illa. Där smartare beslut har tagits som ledde till en bättre, eller åtminstone mindre destruktiv utgång. Och hur det nu råkar sig så existerar sådana världar, åtminstone om man utgår från kvantmekanikens såkallade flervärldstolkning. Jo, också ett där just DU är Rysslands president. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi lever i en värld som är fullkomligt besatt av att kunna bestämma sin position på en meter eller till och med en millimeter när. Därför har vi satellitnavigering. GPS, GLONASS, Galileo, vad de allt heter. Och de påverkar samhällets alla nivåer, från flygplanens navigering till banktjänsterna. Kriget i Europas hjärta kan påminna oss om hur sårbart det systemet är för den som vill oss illa. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi