Kvanthopp

Att Ryssland nu har gjort sig omöjlig som samarbetspartner lämnar ett enormt hål efter sig i rymdsektorn. Till exempel Internationella rymdstationen hotar nu att gå åt pipan. Men också raketbranschen och utforskningen av Mars är ett frågetecken när kriget i Ukraina rasar vidare. Och vad händer med satellitnavigeringen som samhället är väldigt beroende av? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I oroliga tider som dessa är det ibland lite svårt att veta vad man ska tro på av allt som delas på sociala media. Under de första dagarna av den ryska invasionen av Ukraina delades ett viralt inlägg på sociala media, med rubriken Why Ukraine matters. "Ukraina är största producenten i världen av si och tredje största exportören i Europa av så". Men hur ligger det till egentligen? Hur illa ute är världen om Ukraina inte längre levererar sina varor? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Gatljus och konstgjord belysning håller på att ta över den naturliga natten. Ljusföroreningen sprider sig. Vi lyser upp mörkret med artificiellt ljus som stör flyttfåglars navigering, sköldpaddors vandring till strandkanten, insekternas pollinering, ålarnas migration och korallrevens överlevnad. Samtidigt får vi själva sämre sömn, koncentrationssvårigheter och ökad risk för allvarliga hälsoproblem. Johan Eklöf är en av Sveriges främsta experter på fladdermöss, och han har skrivit en bok om mörkret kallad Mörkermanifestet. Han är gäst i Kvanthopp i det här avsnittet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Solens ökade aktivitet innebär chansen att vi ska få njuta av mer praktfulla norrsken, men det betyder också en ökad risk för trubbel, bland annat för satelliterna som kretsar kring jorden. SpaceX förlorade den 3 februari inte mindre än fyrtio internetsatelliter när en geomagnetisk storm från solen slog till. Hurdana skador skulle en riktigt stor solstorm kunna ställa till med här på jorden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Långt innan Greta Thunberg läxade upp världen i klimatfrågan, förklarade den här svensken hur atmosfärens skeenden påverkar oss alla. Meteorologins pionjär Carl-Gustaf Rossby, en av de mest inflytelserika människor som du aldrig har hört talas om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

“Är vi ensamma i universum” hör till mänsklighetens främsta obesvarade frågor som håller både astronomer, filosofer och Hollywoods manusförfattare vakna om nätterna. Vissa är mera specifika i sina spörsmål. “Hur många andra civilisationer finns det där ute, utöver oss?” Faktum är att det finns en ekvation, ett matematiskt och vetenskapligt försök att ge en uppskattning på just det här. Den kallas Drakes ekvation, uppkallad efter radioastronomen Frank Drake som formulerade den 1961. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur mycket är många människor? Man får ju lätt bilden av en planet som kryllar av människor och inte så mycket annat. Är det verkligen så här? Låt oss titta närmare på det. Hur mycket av livets sammanlagda vikt på 550 miljarder ton kol sitter oss, människorna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tonga i södra Stilla havet fick den 15 januari uppleva vulkanismens destruktiva kraft hårdare än någon annan hittills under det här seklet. Den vulkaniska explosionens kraft motsvarade tio megaton trotyl. Men vulkanerna är ett tveeggat svärd, livet på jorden skulle inte vara möjligt utan dem.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi bor på en brutal planet där allting vill döda nästan allt annat. Utom virusen, ironiskt nog. De vill ju de facto ingenting. De tänker inte, de har ingen strategi, virus är inte ens liv i ordets fulla bemärkelse. De är bara naturen som kastar lite skräp på väggen för att se vad som fastnar. Men det betyder ju förstås inte att vi inte måste försvara oss mot dem ändå. Och det är här som vår inre immunförsvarsmakt kommer in. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur kan det komma sig att vi fortfarande kan se ljuset från universums barndom? Skulle vi kunna skicka en rymdsond till platsen där big bang ägde rum? Bland annat de här lyssnarfrågorna besvaras i veckans fråga Kvanthopp-specialavsnitt. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I juldagens Kvanthopp hör vi om en teori rörande julgubbens förmåga att besöka hela världens barn under ett och samma dygn. Vi hör också om om varför vi egentligen firar just den 25 december. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Så häv var s:t Nikolaus (Nikolaus, biskopen av Myra) när det kom till att göra mirakel att han sedermera blev känd som Nikolaus undergöraren. Följaktligen vill alla ha hans beskydd: Nikolaus är skyddshelgon för sjömän, köpmän, bågskyttar, ångerfulla tjuvar, barn, bryggare, pantlånare, ogifta människor och studenter. Aj jo, och så kommer han (eller cocacolaversionen av honom) med paket på julafton också. God jul från oss på Kvanthopp-redaktionen! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det är svårt att undvika termen "skitdag" när vi talar om den erfurtska latrinolyckan. Tyskarna kallar katastrofen för Erfurter Latrinensturz, den erfurtska latrinolyckan. Den där dagen i juli 1184 då sextio eller fler av det tysk-romerska rikets mest inflytelserika personer drunknade i en latringrop. Vad var det som hände och vilka blev följderna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Syre är ju ett effektivt bränsle för livet. Men ett bränsle som kommer med ett högt pris. Att andas syre är väldigt slitsamt för kroppen. Faktum är att det tar livet av oss till slut. Det tidiga livet i jordens urhav insåg för två miljarder år sedan att det behövdes ett knep för att skydda arvsmassan mot syrets korroderande verkan. Det knepet tillämpar vi än i denna dag. Knepet, vars ursprung vi tittar närmare på i veckans Kvanthopp, kallas sex! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Mitt livs mest fascinerande bok är en som jag varken har läst eller skrivit ännu. Eller ska vi säga att jag håller på och skriver den, men jag har förhoppningsvis flera kapitel kvar ännu. Jag talar förstås om livets stora bok som levande varelser har skrivit i mer än tre miljarder år här på jorden. I veckans Kvanthopp hör vi en liveupptagning från Helsingfors bokmässa, där gästen på Kvanthopps scen var Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det är på några ynka tiotals centimeter allra närmast våra skosulor som allt det viktigaste händer. Det här otroligt tunna, sårbara skiktet, där bland annat markens mikrober och daggmaskarna bor, är vår matjord. Som heter matjord av en god orsak. Utan den, ingen mat på våra bord. Häng med på en tur ut på åkern och hör mer om småkrypen som föder oss. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur ska vi kunna komma överens om viktiga saker som berör hela mänskligheten när vi inte ens tycks kunna komma överens om formen på vår planet, jorden? När föddes tanken på en platt jord, och hur kan du vara säker på att jorden de facto är rund? Lyssna på Kvanthopp, så vet du. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vårt sätt att reagera på de allt dystrare klimatutsikterna går ofta att placera in på skalan över sorgens fem faser, eller Kübler-Ross-modellen. Den utvecklades ursprungligen som ett redskap för att handskas med sina känslor då man fick höra att man skulle dö. Kübler Ross-modellens fem faser av sorg är förnekelse, ilska, förhandling, depression och acceptans. Hittar du dig själv i modellen när det kommer klimatkrisen och tankarna den väcker? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Joe Kaufmans Så funkar det-bok lärde många av oss som växte upp på 70-talet hur tekniken omkring oss fungerade. I veckans avsnitt går vi i Joe Kaufmans fotspår, men uppdaterar prylparken med några nya grejer: led-lampan, luftvärmepumpen och plattskärms-TV:n. Vad får led-lampan att lysa? Hur beter sig luftvärmepumpen för att ta värme utifrån och flytta in den i våra hem – eller vice versa – och vad hände med barndomens feta TV-apparater, hur blev de så tunna med ens? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I framtiden kommer du inte att vara på Internet. Internet kommer att vara på dig. Istället för små skärmar i våra händer, vill Facebook bygga någonting som användaren kan flytta in i helt och hållet. Bokstavligen. En tredimensionell virtualvärld för samtliga våra sinnen, ett kaninhål kallat metaversum. Är du beredd? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi