P2 Dokumentär

Karin Rehnqvist är en av Sveriges främsta tonsättare och Sveriges första kvinnliga professor i komposition. I det här programmet får vi höra om den centrala roll som rösten har i hennes komponerande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet börjar i en riktig happening på Stora torget i Båstad. - Alla ska ropa, säger hon till förbipasserande och delar ut musikinstrument och ord att ropa ut mitt under 30-årsjubilerande Båstad kammarmusikfestival. Karin Rehnqvist älskar den mänskliga rösten, i synnerhet den kulande, drillande, nonsensrimmande och kraftfulla kvinnorösten, vid sidan av fågelsång och spontana ljud i naturen. Sången fanns med ända sedan uppväxten i Småland, och sedan hon utbildat sig till musikpedagog tog den kreativa ådran över i Stans kör. Det var där hon och mannen Hans möttes, i körens galna upptåg ute på stan vid 1980-talets början. Så föddes en tonsättare. Sitt genombrott fick hon 1989 med verket "Puksånger och lockrop" som hon skrev på uppdrag av Rikskonserter och uruppförde

Den finska progressiva Sångrörelsen var agendasättande inom finsk kultur under slutet av 1960-talet och början av 1970- talet, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sångrörelsen delade finländarna. Oberoende vad du tyckte måste du ta ställning för eller emot. Dess anhängare såg sig själva som en "fredsrörelse" medan andra ansåg att de var det som Lenin kallade för "nyttiga idioter" och inledningsvis kallades anhängarna hånfullt för "taistolaiset" - "stridisar" efter sin Moskvatrogna partiledare, Taisto Sinisalo. Bland sångerna fanns "En tallrik av Guatemalas blod" och "I vems trupp står du?". Sångerna började ofta mjukt och slutade ofta med en kraftfull skrikdel på inspiration av Bertolt Brechts revolutionära kulturprogram. I programmet medverkar kompositören Kaj Chydenius, musikforskaren Pekka Gronow, författaren Timo Kalevi Forss, författaren Miska Rantanen och musiker Tuomo Haapala. Det här är den andra delen av två där P2 Dokumentär upp

Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural. Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio. Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa. Det var svåra tider. Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan.  I programmet medverkar Lahj

En känd artist inom den klassiska musikscenen anklagas för sexuella trakasserier av flera kvinnor som varit hans elever. Det här är berättelsen om ett långtgående maktmissbruk och om hur det kunde fortgå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När han tog på sitt kön när jag stod på alla fyra framför honom och gjorde någon märklig övning han ville att jag skulle göra, skulle han ju kunna säga ”jag visade sångteknik”, säger en av kvinnorna. Mannen är en världsstjärna med en lång internationell karriär bakom sig. Han beskrivs av flera elever som en uppburen och karismatisk person. Det här är berättelsen om hur han under en lång tid kunde utnyttja sin maktposition och om varför ledningen lät det ske. Läraren nekar till anklagelserna. En dokumentär av Cecilia Josefson, berättare, och Pernilla Ståhl, producent/Umami. Ljudmix Johan Chandorkar.

Prins Eugen (1865-1947) var inte bara en centralgestalt som konstnär och konstsamlare utan också en varm tillskyndare av musiken. Den här dokumentären handlar om spåren efter prins Eugen i musiklivet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prins Eugen tog både intryck av musik i sitt eget konstnärsskap och bidrog till den musikaliska utvecklingen. Han var bland annat med och samlade in pengar till bygget av Stockholms konserthus 1924-26. Bland samtida tonsättare fanns Emil Sjögren och Wilhelm Stenhammar. I programmet medverkar Prins Eugen i egen hög person ur Sveriges Radios arkiv liksom konstvetaren Karin Sidén - hör en längre intervju med Sidén här nedanför! En P2-dokumentär av Christina Tobeck/SR Musik.

Tonsättaren Lo Kristenson intresserar sig för motstånd som musikaliskt uttryck. Den här dokumentären handlar om henne och hur verket "Vridna, vågsång" kom till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lo Kristenson upplever att det finns ett motstånd som kommer utifrån och som både kan kväva en och utveckla en. - Ett motstånd som kommer utifrån sätter sig ju ofta i kroppen och gör att man blir väldigt självkritisk och så. För mig har det handlat om att omvandla det till något positivt och hitta vad den kraften kan få vara istället för att bara få vara något som trycker ner en. Om man vrider litet på den så blir det något bra, säger Kristenson. "Vridna, vågsång" är en ungefär 33 minuter lång stråktrio som Kristenson skrev i nära samarbete med violasten Tove Bagge, violinisten Julija Morgan och kontrabasisten Hanna Cronhjort. Det är ett exempel på hur Lo försöker hitta motståndet i ljuden och instrumenten. Sätt dig tillrätta, kanske slut dina ögon och hör hur stycket låter! I programmet medverkar Madelein

2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. Bara det inte är Eroica, hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör. Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower. En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på. Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om hennes liv i 1800-talets operamiljö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström. "I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen. Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år. Den 9 juni i år omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning i Berwaldhallen. Konserten den 9 juni spelades in och sänd

Victoria Borisova-Ollas är en av Sveriges mest efterfrågade tonsättare. I det här programmet berättar hon om hur hon skrev operan "Dracula" som har urpremiär idag den 28 oktober 2017 direkt i P2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För librettot på Bram Stokers berömda roman om greve Dracula från 1897 står Claes Peter Hellwig och Kristian Benkö. Tillsammans med Victoria Borisova-Ollas har regissören Linus Fellbom och scenografen och kostymdesignern Dan Potra skapat en uppsättning som innehåller alltifrån skräck, romantik, viktorianskt mode och storslagna körer. Hjärtan kommer att krossas, hämnd kommer att utkrävas och blod kommer att flyta. Det här programmet handlar också om vilka verk som ledde fram till operan "Dracula", däribland "... and time is running past midnight" som är ett slags post scriptum till operan. I programmet medverkar trombonisten Elias Faingersh som Borisova-Ollas gjorde "Hamlet" med på Pildammsteatern i Malmö respektive librettisten Kristian Benkö. Urpremiären av "D

I den här tredje och sista delen av vår serie om förbjuden musik handlar det bland annat om läget i Nazityskland på 30-talet och Sovjetunionen på 40- och 50-talen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör hur de båda uppfinningsrika musik-entusiasterna Ruslan Bugaslovskij och Boris Tajgin upptäckte hur de kunde piratkopiera amerikansk musik på röntgenbilder av vinyl och hur musik av Vladimir Vysotskij med flera spreds. I det här programmet intervjuas Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay och den norska sångaren och musikern Pål "Moddi" Knutsen om sitt projekt "Unsongs". Där översätter till engelska och framför Moddi misshangliga sånger från hela världen. Ur tidigare intervjuer hörs bland andra den tysk-amerikanske författaren Thomas Manns son Klaus Mann berätta om hur han pratade om sin far med den tyske kompositören Richard Strauss som med tiden blev en medlöpare till nazisterna. Dessutom lyssnar vi till exempel på musik som nazisterna ansåg som "degenererad" men också h

Vår serie om förbjuden musik fortsätter. I den här andra delen handlar det om vad organisationen Freemuse faktiskt vet om hur den musikaliska yttrandefriheten kringskärs i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet handlar det närmare bestämt om läget för musiker, sångare och andra i exempelvis Ryssland, Iran och Tibet, hur det var i diktaturer som de i Grekland, Spanien och Chile på 60-70-talen - då frihetskämpar som Victor Jara mördades - och i Brasilien då música popular brasileira-stilen växte fram.  Det handlar också om hur den musikaliska yttrandefriheten kan kringskäras i demokratiska länder som England och USA. Under Gulfkriget 1990 satte brittiska public service-bolaget BBC upp 68 låtar som ansågs mindre lämpliga att spela, däribland Kate Bush' "Army dreamers", och inför Irakkriget 2003 slutade en rad amerikanska radiostationer att spela countrymusikgruppen Dixie Chicks låtar. I det här programmet intervjuas Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Ur

Yttrandefriheten för musiker har blivit en allt viktigare fråga. Den här första delen är en uppräkning av fall där musik har förbjudits i vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många musiker världen över får uppleva att de inte kan framföra sin musik hur som helst. På vissa håll riskerar de dessutom fängelsestraff. Ett av de mest uppmärksammade fallen på senare år är fängelsestraffen för medlemmarna i den kvinnliga punkgruppen Pussy Riot i Ryssland.  Musik kan utmana makten på ett sätt som det skrivna ordet inte kan.  Musik kan bära budskap också till människor som inte kan läsa eller skriva, och en organisation som samlar in, dokumenterar och driver fall där den musikaliska - ja, över huvud taget den konstnärliga - yttrandefriheten har blivit kringskuren är Freemuse. Den bildades 1998, och 2007 utropade Freemuse en särskild dag för musikalisk yttrandefrihet - "Music freedom day" den 3 mars.  I den här delen medverkar Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay, den egypt

Idag 26-årige Jacob Mühlrad har etablerat sig som tonsättare på bara några år, och i körverket om sin morfar Michael Bliman med den judiska bönen Kaddish som titel handlar det om mer än musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Min Morfar föddes i Polen 1905, han förlorade hela sin familj i Förintelsen men överlevde, berättar Jacob Mühlrad och fortsätter: - Morfar ville inte prata med mig om sina upplevelser i nazisternas dödsläger, eftersom han trodde att det kunde vara skadligt för min själ. Så i körverket för jag en imaginär dialog mellan mig och morfar, med frågorna jag aldrig hann ställa. - Genom att berätta min morfars historia berättar jag även om min mammas öde, och mitt eget. Denna P2 Dokumentär är en berättelse om judisk identitet, nedärvda trauman och frågan om det går att förstå en annan människas upplevelser genom musik. I programmet medverkar professorn och pianisten Staffan Scheja, konstnärliga ledaren för Judisk kultur Lizzie Oved Scheja, rabbinen Chaim Greisman och

Musikalen Hamilton har gjort braksuccé i New York, men biljetterna är dyra och eftertraktade. Vi följer med när en historielärare gör det möjligt för en grupp gymnasieelever från Harlem att se den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Hamilton" är en hiphop-musikal med en nästan uteslutande icke vit ensemble och handlar om en av USA:s grundlagsfäder, Alexander Hamilton. Den uruppfördes på en mindre teater på Broadway i februari 2015. Där gick den för utsålda hus och fortsatte att göra det också efter att ha flyttats till Richard Rogers-teater i hjärtat av Broadway i augusti 2015. Kritikerna har höjt den till skyarna och den har fått flera priser - elva Tony awards, en Grammy och Pulitzer-priset, och upphovsmannen Lin-Manuel Miranda har geniförklarats. Musikalen handlar om den fattiga invandraren som jobbade sig upp till toppen och om ett USA som tillhör alla, men långt ifrån alla har råd att se den - om de nu får tag i någon av de eftertraktade

Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Champs d'étoiles" tilldelades 2016 års Järnåkersstipendium på 100000 kr. I motiveringen talade Järnåkerstipendiets jury om ett verk som förenar stildrag från sen renässans och barock med vår tid genom ett "dialogiskt valv som spänner över flera århundraden". Verket tog nästan tio år att komponera, satsernas ordning går att kasta om och i barockmusiken letar sig elektroakustiska inslag in. Det är skrivet för och i nära samarbete med musikerna i Ensemble Lipparella som intresserar sig för alltifrån tidig till samtidig musik. "Champs d'étoiles" är ett drygt timslångt verk och består av 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring - för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb. Vi träffar också kontratenoren Mikael Bellini som sj

Möt Sveriges genom tiderna mest framgångsrike och respekterade dirigent i världen, Herbert Blomstedt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 11 juli i år fyllde maestron 90 år men han är inte den som vilar på sina lagrar.Han är mer aktiv än någonsin.Blomstedt ger fortfarande omkring 90 konserter per år. Det är fler konserter än vad många betydligt yngre dirigenter hinner med.Han dirigerar regelbundet världens främsta orkestrar; den ena veckan kan han stå framför Berlinfilharmonikerna och den andra framför Concertgebouworkestern i Amsterdam eller hos Bayerska radions symfoniorkester i München. Tidigare har han varit chefsdirigent för bland annat Sveriges Radios symfoniorkester, Staatskapelle Dresden, Gewandhausorkestern i Leipzig och San Franciscos symfoniorkester.I det här programmet träffar P2 Musikrevyns programledare Johan Korssell maestro Blomstedt i Wien, i samband med konserter där Blomstedt leder Wienfilharmonikerna i Bruckners fjärde symfoni.Tobias Lea, som leder violastämman, och soloflöjt

Möt Cirkus Cirkör som är banbrytande när det gäller den relativt unga konstformen nycirkus. Där upphöjs traditionella inslag som jonglering och akrobatik till konst, och till tonerna av ny musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer än två miljoner människor har sett Cirkus Cirkörs föreställningar på scener och festivaler i alla världsdelar utom Antarktis. De ägnar sig åt en konstform som finns på alltifrån förskolor till seniorboenden, men även som högskoleutbildning - på Danshögskolan med Cirkus cirkörs konstnärliga ledare Tilde Björfors som professor. Cirkus Cirkörs musik använder hela rock- och folkmusikens verktygslåda. Musik, scenografi, kläder, film, ljus och cirkusartisteri skapar ett allkonstverk som drar åt opera men till stor del ordlöst. I programmet medverkar Tilde Björfors liksom Samuel "Looptok" Andersson, Irya Gmeyner och Rebekka Karijord som skrivit musik till flera av Cirkörs föreställningar. En P2 Dokumentär av Peter Mosskin.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här avslutas den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Olle Adolphson lade stor vikt vid ordens valör och innebörd. Det kunde ofta ta tid att få till det. Han tyckte det var lättast att komma på melodierna först och ibland fick de sedan ligga och vänta på ett passande textuppslag. - För en trubadur är två visor om året också en produktion, har han sagt. Olle Adolphson var inte den som förekom i "hemma-hos-reportage" eller lekprogram i TV. Han höll sitt privatliv just privat. I denna andra del får vi ändå en glimt av personen bakom visorna och texterna. Där skymtar en känslosam betraktare av både sig själv och andra. Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år. En P2-dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här börjar den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Skillnaden mellan läst och sjungen lyrik är liten. Redan ordet lyrik är musikaliskt, har Olle Adolphson sagt. Hans skådespelande föräldrar ville absolut att han skulle ha ett "riktigt" jobb. Jägmästare, tyckte hans pappa Edvin. Istället blev det piano och gitarr som fick ackompanjera ett bredare intresse för natur, från skärgårdens glittrande fjärdar till den rent mänskliga. Han skrev visor om livet och kärleken, visor för och om barn, om utsatta människor eller rivningarna i Stockholms innerstad, visor som "Trubbel", "Vem" och "34:an". Den senare, som Per Myrberg gjorde odödlig, är en som Olle Adolphson har skrivit den svenska texten till. I den här första delen handlar det om hans genombrott och om den tid då den svenska visan hade blivit kultur, men ännu inte fått 60-talets at

Musik är för hovsångerskan Ingrid Tobiasson bilder, dofter och känslolägen. I det här programmet lär vi känna henne närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 18 år var hon anställd på Kungliga operan i Sockholm. Där sjöng hon alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter. Favoritrollen var Kundry i Wagners sista opera "Parsifal", en av operalitteraturens mest mångfacetterade och krävande roller, och bland recensenterna kallades hon "makalös, grandios och knäckande bra". Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan dess undervisade hon i dans, rörelser och avslappning, men vid 30 års ålder tog hon sin första sånglektion och kom senare in på Operahögskolan i Stockholm. Hennes röstfack är dramatisk mezzosopran. – I operorna tilldelas jag oftast de roller som driver stycket framåt. Min roll är en svart motkraft till det ljusa, alltså det som stör, det som irriterar, det som dödar och det som bedrar, säger hon i den här P2 Dokumentären. – Jag tycker vä