P2 Dokumentär

Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén Fem myror är fler än fyra elefanter - kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Fem myror är fler än fyra elefanter" var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element. I det här programmet berättar Bengt Ernryd hur han tänkte vad gäller exempelvis "O"-låten, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten "Hipp som happ" och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven "M". Samtidigt är musiken till "Fem myror ..." bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit genom åren. Under 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier - däribland också "Raskens". I den här dokumentären lär vi också känna Ernryd som

Över hela världen fångas människor av Mari Boines mäktiga röst, utan att förstå orden hon sjunger. Det är något annat som griper människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förutsättningarna för att Mari Boine skulle resa världen runt och uppträda var närmast noll. Hon växte upp i en liten by på Finnmarksvidda, norr om Karesuando, med Norra ishavet mindre än tio mil norrut. Hon var blyg och tillbakadragen, närmast förskrämd och hennes föräldrar som var stränga laestadianer ansåg att musik var synd, att jojk hade skapats av djävulen och att det var onödigt att skratta. Sannolikheten för att hon likt silvertärnan, som häckar norr om polcirken men flyger över vintern till Sydafrika, skulle erövra världen var liten. Boine är idag en av Norges mest kända internationella artister, inofficiell samisk kulturambassadör och hon har fått Nordiska Rådets musikpris och blivit norskt frimärke. I det här programmet får vi höra och höra henne själv berätta hur hon nådde ut. Det

Säg latinamerikansk musik och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i den sista delen av Hybridmusik i Latinamerika handlar det om calypsons själ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långt innan reggaen gjorde sitt segertåg över världen var det en annan karibisk stil som fick ett stort internationellt genomslag, nämligen calypson. Den är till sitt ursprung lika mångfacetterad som befolkningen på Trinidad och Tobago, med afrikanska, latinamerikanska, franska och engelska inslag. Den är också till sin ursprungliga funktion en osannolik kombination av fest- och dansmusik, och samtidskommentar. Calypson är tätt förknippad med karnevalen och ligger till grund för moderna partystilar som soca, men den har också haft betydande inverkan på populärmusiken runt om i Karibien och på den karibiska kusten ända bort till Panama - och för den delen i London! I programmet träffar vi Bunji Garlin, en av dagens största soca-artister, samt Calypso Rose, en av de få gamla

Säg latinamerikansk musik och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fem av Hybridmusik i Latinamerika handlar det om reggaens återkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi träffar till att börja med den gamla reggae-stjärnan Max Romero på hans gård några mil norr om Kingston, Jamaica. Romeros trädgård är full av fruktträd och kokospalmer, men idyllen förstörs av den motorväg som precis håller på att byggas strax bakom huset. När han inte slåss mot vägbygget ägnar han sig åt att fostra och producera en ny generation reggaemusiker. Jamaica är inte Latinamerika, men musikaliskt finns det starka band och ständiga utbyten mellan fastlandet och de karibiska öarna - spansk- fransk- så väl som engelsktalande. I Kingston har musikscenen länge dominerats av elektronisk dancehall, men på senare år har artister som Chronixx och Iba Mahr gett reggaen en revival och också de träffar vi. Den nya skolans reggaeartister har ofta texter med buds

Säg latinamerikansk musik och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fyra av Hybridmusik i Latinamerika handlar det om det afrikanska arvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De afrikanska influenserna går som en röd tråd genom den här programserien och genom den latinamerikanska musiken. Colombia är det kanske allra tydligaste exemplet. På landets två kuster har afrocolombiansk musik frodats ända sedan slavtiden. Vi besöker Cali och Buenaventura i västra Colombia och pratar med currulao-artister om hur marimba-musiken levt kvar i de isolerade samhällena längs med Stilla Havs-kusten. Vi besöker också Barranquilla på landets karibiska kust där vi träffar den mest kända champeta-artisten Abelardo Carbono. Champeta är en speciell stil, som inte bygger på afrikanska influenser från slavtiden, utan uppstod på 70- och 80-talet när västafrikanska sjömän tog med sig musik från Ghana och Nigeria till Colombia. Den afroperuanska sångerskan Susana Baca åte

Säg latinamerikansk musik och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del tre av Hyrbridmusik i Latinamerika handlar det om Nueva canción. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Pinochet dödade Victor Jara bidrog han, högst ofrivilligt, till att ge den andinska protestmusiken uppmärksamhet världen över. Musiken hade fötts ur en vilja att omtolka och utveckla det inhemska musikarvet, men när diktaturerna tog över blev Nueva Canción i Chile och Nuevo Cancionero i Argentina snabbt ett medel för att protestera mot förtrycket. Vi träffar den chilenske folkmusikern Juan Morales och Julio Numhauser, grundaren av bandet Quilapayún. Morales och Numhauser talar om den första vågen av Nueva Canción chilena, vars grund lades av den chilenska folksångerskan Violeta Parra, och den afroperuanska sångerskan Susana Baca talar om vilken betydelse rörelsen fick i Peru. Vi besöker också Argentinas huvudstad Buenos Aires där unga artister börjat låna in folklori

Säg latinamerikansk musik och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del två av Hybridmusik i Latinamerika handlar det om mobila discon i Karibien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Karibiens öar och längs kusterna har soundsystems, portabla ljudsystem, sedan mitten av 1900-talet spelat en dominerande roll i musikvärlden. Det har påverkat inte bara den karibiska musiken utan populärmusik över hela världen, genom danser, mc:ande (en "mc" - master of ceremonies - är en som rappar till hiphopmusik), nya produktionssätt och musikstilar. I det här programmet besöker vi Jamaica och träffar bland andra Bunny Striker Lee och King Jammys i deras studior, men har inte bara hänt saker på den väldokumenterade jamaicanska scenen utan också på den panamanska. Där gav soundsystemkulturen upphov till den reggaeton som nuförtiden dominerar regionens kommersiella kanaler. Vi besöker även Barranquilla i Colombia, och träffar picoteros (dj:ar) som El Gran

Säg latinamerikansk musik och många tänker kanske samba, men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del ett av sex i serien Hybridmusik i Latinamerika börjar vi med cumbia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cumbia är en afrocolombiansk genre med rötterna i slavtiden som har haft minst lika stor betydelse för kontinentens musikutveckling som samban från Brasilien och salsan från Kuba. Vi börjar i cumbians hemland Colombia för att se hur den och andra äldre stilar har återupptäckts av en yngre generation och används både i avantgardistisk musik och i mainstreampop. I Colombias huvudstad Bogotá träffar vi musikläraren och artisten Pedro Ojeda och Eblis Alvarez från den avantgardistiska, elektroniska gruppen Meridian Brothers och pratar om den nya vågens rötter sedan 60-talet. Sedan reser vi vidare till Argentinas huvudstad Buenos Aires och träffar artister den elektroniska cumbia-scenen, som dj:erna Dat Garcia och Chancha

Författaren, visdiktaren, konstnären och filosofen Elisabet Hermodsson gick ur tiden 11 maj 2017. P2-medarbetaren Eva Sjöstrand tecknar ett porträtt från ett möte med Elisabet år 1994 på Fårö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elisabet Hermodsson delade sin tid mellan Uppsala och Fårö. Med sina visor skrev hon in Fårös stränder och karga hedmark in i den svenska visskatten. Hon var en pionjär med sina bilddikter och många böcker där hon för fram en civilisationskritik som värnar människan och naturen gentemot teknokratin och vetenskapen. Bara några veckor tidigare i våras dog hennes man, också en Fåröprofil, konstnären Olof Hellström. En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

Den är en av Sveriges mest framgångsrika körer och för att bli medlem krävs det mycket - men vem klarar antagningsprovet? I två delar följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I denna andra del är det finaldag. Då är sökande i varje stämma kvar i antagningsprovet. Vi får veta hur det har gått för alten Ingrid, sopranen Maria och de andra som vi träffade i den första delen. Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande. Producent: Märta Myrstener, till vardags Musikguiden i P3.

Den är en av Sveriges mest framgångsrika körer och för att bli medlem krävs det mycket men vem klarar antagningsprovet? I två delar följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I denna första del träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören. Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag. Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande. Producent: Märta Myrstener, till vardags Musikguiden i P3.

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt "Gryning" och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna. Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron. Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt. Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey, berättar varf

Jojk framförs inte längre bara a capella utan också i en mängd nya stilar, som electro-jojk, rockjojk och samisk syntmusik, och det här programmet i två delar handlar om dess spännande utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jojken har gått från att vara tabubelagd, ja, till och med bortglömd, till att sprakande ta plats på stora scener, men hur utvecklas den konstnärligt? Ja, vad händer egentligen med den samiska musiken? Den första delen sändes söndag den 30 april 2017 - lyssna via länk här på sidan! - och i den här andra delen fortsätter samiska artister att berätta hur de själva ser på utvecklingen av den samiska musiken och framtiden. Det är yngre och äldre, mer erfarna artister, som tillsammans med folk från hela Sápmi samlades i Trondheim tidigare i år för att fira att det i år är 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls. Medverkande: rapparen Nils-Rune Utsi aka Slin Craze, sångerskan Elle Márjá Eira, Jan Fjällgren - pappa till Jon-Henrik Fjällgren som medverkade i Melodifesti

Jojken har gått från att vara tabubelagd, till och med bortglömd, till att sprakande ta plats på stora scener, men hur utvecklas den konstnärligt? Det är frågan i det här programmet i två delar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ja, den samiska musiken tar plats på stora scener världen över och syns på bästa sändningstid i tv. Bland de senare exemplen finns Jon Henrik Fjällgrens framträdande i Melodifestivalen tidigare i år med "En värld full av strider (Eatneme gusnie jeenh dåaroeh)" och i Norge lär samiska artister andra artister att jojka i tv-programmet "Muitte mu - Husk meg". Vi har fått genrer som electro-jojk, rockjojk, nordnorsk kaxig småstadsrap och samisk syntmusik sida med sida med den traditionella acapellan. I det här programmet berättar samiska artister hur de själva ser på utvecklingen och framtiden. Det är yngre och äldre, mer erfarna artister, som tillsammans med folk från hela Sápmi samlades i Trondheim tidigare i år för att fira att det i år är 100 år sedan det första samiska la

Jojken har gått från att ha varit stämplad med djävulens emblem till att ha blivit trendig och når idag en miljonpublik världen över, och få andra personifierar denna resa som Berit Alette Mienna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som sjuåring skickades Berit Alette Mienna iväg på internatskola och fick stora delar av sin identitet och sitt musikaliska arv borttryckt. Föraktet mot det samiska och förnorskningspolitiken blev sedan en drivkraft för Berit och idag är hon en erkänd artist och jojklärare. Bland annat har hon lärt ut jojk till hela det norska folket i nationell tv. I denna P2 Dokumentär lär vi känna Berit och får följa hennes resa i livet med jojken, som när hon är på väg att förverkliga en av sina stora drömmar sedan barnsben: att få uppträda i den majestätiska domkyrkan i Trondheim i Norge, Nidarosdomen.  Det blir dock inte riktigt som hon har tänkt sig, för hela livet har hon burit på en konflikt mellan sin samiska identitet och jojken och det

Det anonyma musikkollektivet Goat har fängslat och fascinerat människor över hela världen med sin sällsamma fusion mellan psykedelisk rock och världsmusik - men vilka är de egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I denna dokumentär träffar vi bandmedlemmarna Goatlord, Goatchild och Goatslave som rätar ut några av alla frågetecken som omger bandet. Vi hör också tankar kring bandet och deras musik från Linus Johansson som är doktor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet och Musikguidens i P3 Samir Yosufi och Jackie Zan. Producent: Johan Bohlin.

Det våras för vinylskivorna. Dels efterfrågas gamla vinyl-original, dels pressas dessa klassiker upp på nytt, men framför allt nyproduceras mycket vinyl av dagens artister - men varför? Det är frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vinylskivan konkurrerades i princip ut av CD-skivan på 80- och början av 90-talet, och från mitten av 90-talet till mitten av 00-talet var den mest en angelägenhet för privata samlare. I samma veva kom streamingtjänsterna, vilket även påverkade CD-försäljningen och många skivbutiker stängde för gott, men de senaste tio åren har något hänt. Vinylen har blivit mer och mer eftertraktad, även om den fortfarande bara står för några procent av den totala försäljningen av musik. Varför detta nymornade intresse? Och varför har just vinylskivan visat sig vara så livskraftig? För att få svar besöker Håkan Persson skivmässor och presserier, pratar med skivsamlare och skivbutiker, musiker, gravörer, matristillverkare om nyutgåvor och original, vinylens charm, vurm och värde med

Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här andra delen följer vi kampen om hur den ska utvecklas konstnärligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi följer hur orkestern väcker stort intresse. Journalister kommer resande från hela världen för att intervjua dem, men med detta kommer också interna stridigheter i orkestern. Vem ska driva den: en tysk dirigent med som vet hur systemet fungerar i Europa eller en syrisk kontrabasist med ett stort nätverk i den syriska diasporan? I programmet medverkar bland andra grundaren kontrabasisten Raed Jazbeh från Aleppo, klarinettisten Bassel Shamoun från Damaskus och den Bremenbaserade dirigenten Martin Lentz. Producent Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad, NRK Dokumentar.

Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här första delen följer vi deras kamp för att skapa orkestern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi följer hur musikerna strömmar samman från alla håll i Europa för att genomföra den första konserten i Bremen i Tyskland och genom det första årets turbulens. Vi möter musiker som saknar instrument, som inte har träffat varandra på många år, som för första gången på länge får tillbaka sin yrkesidentitet och som vill försöka rädda en spillra av syrisk kultur. Orkestern står i den här första delen inför stora utmaningar och saknar både resurser och organisation. Ska orkestern lyckas etablera sig som en syrisk institution i Europa eller inte? I programmet medverkar bland andra grundaren kontrabasisten Raed Jazbeh från Aleppo, harpisten Losana Al Zaeem från Damaskus och den Bremenbaserade dirigenten Martin Lentz. Producent Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad, NRK Dok

Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet lyssnar vi på sångerskor som Miriam Makeba, Nina Simone, Joan Baez och Patti Smith, och tar del av bland annat följande reflektioner: – Han kunde formulera saker om samhället, om världen, om att vara människa, säger producenten och dramatikern Henrietta Hulthén. – Det var rösten som gjorde att han vann mitt hjärta, säger Lena Åberg Frisk som är vd för Uppsala konsert och kongress. – Han målar upp den unga kvinnan nästan som en gud, en kvinnlig monark som också kan vara mjuk och sårbar, säger sångerskan och kompositören Ebba Forsberg om låten "Just like a woman" som har betytt mycket för Forsberg. – Det var en sådan total upplevelse, berättar den danska författaren Elisabeth Møller Jensen som en vacker vårdag i april 1968 hörde Dylans musik genom vidöppna