P2 Dokumentär

Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bob Dylan sjunger ofta om kärleken till kvinnor och det var bland annat med hjälp av flera kvinnor som han kom upp på världsscenen, däribland den amerikanska folksångerskan Joan Baez. Baez tog med honom upp på den internationella folkmusikscenen där hon var drottning. Under en period på 60-talet var de också ett par - ett folkmusikens kungapar. Producenten och dramatikern Henrietta Hulthén berättar hur hon fascinerades av deras kärlekshistoria, sångerskan och kompositören Ebba Forsberg tror absolut att Baez hade en påverkan på Dylans musik medan låtskrivaren Maria Lindström tycker att det var bra sagt av Dylan att man "inte kan vara kär och klok på samma gång". Dramatikern och librettisten Kerstin Perski tycker att

Dirigenten och pedagogen Nadia Boulanger var en av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. I hennes tonsättarskola la Boulangerie knådade och bakade hon elever likt en bagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Del 3: Det musikaliska bagerietUpptäcksfärd i Quartier Latin och sommarkursen vid Schola Cantorum, med nygräddade och äldre produkter från ‘la Boulangerie’ - Nadias tonsättarskola.Hon hade humor, Nadia Boulanger. 'On ne laisse pas la Boulangerie mi-cuit': för henne var musiken ett hantverk, precis som bagarens. Och precis som en bagare, un boulanger på franska, stiger upp i ottan varje morgon satte hon en ära i att knåda och baka sina elever med filosofiska sentenser, musikaliska analyser och med anvisningar om hur de skulle leva sina liv - tills de var färdiggräddade, redo att möta en publik och att möta de hårda branschvillkoren.Nadia Boulanger arbete är dubbelt imponerande om man betänker att hon lanserade sig själv som pedagog samtidigt som Frankrike slickade såren efter

Systrarna Lili och Nadia Boulanger var två av 1900-talets mest färgstarka kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på en musikalisk utflykt till deras sommarhem och uppväxt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Del 1: Onsdagarna hos Mademoiselle. Det är kvinnorna som gör de stora avtrycken i den anrika släkten Boulanger. Lili och Nadja tar sina första lektioner för pappan Ernest, respekterad tonsättare. Men det är mamma Raïssa, den ryska prinsessan och forna sångerskan som ser till att Nadia får studera för Gabriel Fauré vid konservatoriet när hon är 9 år gammal. Och det är Raïssa som inför mottagningar i grandios rysk stil på onsdagarna i lägenheten på 36, Rue Ballu, där hela Paris passerar revy. Mottagningar som sedan Nadia Boulanger gör om till masterclasses med eftersits: Onsdagarna hos Mademoiselle. En musikalisk utflykt till familjen Boulangers sommarhem Les Maisonettes, i musikerkolonin Hanneucourt. Samtal vid Stravinskys bar och kring Nadias nyligen återupptäckta kärleksbrev med pianisten Domi

Nadia och Lili Boulanger var två av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Del 2: Den stora linjenPå spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser - en tradition som fortsätter än i dag. I det här avsnittet pratar några Boulanger-elever om hennes pedagogik, och om hennes och systerns stora engagemang i att stötta soldaterna vid fronten under krigsåren.Den långa linjen - La grand ligne - är ett begrepp som man ofta stöter på i samband med Nadia Boulanger. Redan på 1920-talet, när Nadia gör sina första föreläsningsturnéer i USA och börjar umgås med både surrealister och aristokrater i Paris, pratar hon om linjen. La grande ligne.Som den sanna modernist - och nyklassicist - Nadia Boulanger var, så älskade hon arkitektur och såg skönheten i att bedöva sorgen efter kriget med musikalisk formstränghet. Men mer än nå

Nicolai Gedda var en av Sveriges största tenorer. I ett program från 1970 berättar han för Sigvard Hammar om sin roll som Gustav III i Verdis opera Maskeradbalen och om sitt sångarliv i stort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mötet med folkmusikern, upptecknaren, låtskrivaren och förmedlaren Marie Länne Persson får vi höra en traditionsbärare som vigt sitt liv åt att oförtrutet bära fram den folkliga musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Balladsångerskan Marie Länne Persson vill få igång den ”inre bion” hos publiken när hon sjunger sina medeltida ballader.I dokumentären om Marie berättar hon om varför hon har svårt för att skilja mellan sitt eget liv och de gamla våldsamma sångerna hon sjunger.Marie var länge en av medlemmarna i gruppen Sågskära och har under de senast åren kammat hem två tunga bekräftelser på sin betydelsefulla gärning för den svenska visan och folkmusiken – Olrogstipendiet 2015 samt Alice Tegnér medaljen 2016.I dokumentären hör vi Marie och några av hennes medmusikanter musicera och entusiastiskt resonera kring balladens betydelse idag och historiskt.Dokumentären är gjord av Meta Alm. 

För första gången berättar Jüri Reinvere om hur Käbi Laretei och Ingmar Bergman var hans mentorer och hur Sofi Oksanen skrev sin Utrensning i hans kök. Jüri Reinvere gjorde den till opera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reinvere var Käbi Lareteis förtrogne i 15 år. De spelade för Ingmar Bergman om söndagkvällarna och förde långa diskussioner.  För tonsättaren, pianisten och poeten Jüri Reinvere var pianisten och författaren Käbi Laretei som en mor och hennes tidigare man regissören Ingmar Bergman som en far. I programmet medverkar också Sofi Oksanen som berättar om sin bok "Utrensning" som med musik av Reinvere hade urpremiär i Helsingfors 2012. En P2-dokumentär av Eva Sjöstrand/SR Musik.

Svenska artister är inga divor, men Sverige lanserar inte sin seriösa musik! Följ med Eva Sjöstrand till Usedom musikfestival som satte fokus på det svenska 2016, främst sången, den ljusa klangen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan muren föll arrangeras det årligen en tre veckor lång festival på den forna svenskön Usedom. Svensken i gemen vet knappt var Usedom ligger, men vi har en gemensam musikhistoria: det var Usedoms och Gotlands bönder som försörjde den abdikerade drottning Kristina och med henne stora delar av Roms musikliv.Varje år fokuserar festivalen på ett Östersjöland. När turen kom till Sverige stod sången, den ljusa klangen i fokus med artister som sopranen Ann Hallenberg, Eric Ericsons kammarkör ledd av Olof Boman och Vocal Six. Hur publiken reagerade, vad de har för bild av svensk kultur och vilka dolda skatter vi har, som Boulangertrions konsert med musik av Ludvig Norman och Elfrida Andrée – det speglas i dokumentären ”Tyska öron på Sverige” i P2 på juldagen. En P2 Dokumentä

Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del två av två. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna – Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö.Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner.Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran.Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också Jazzklubb Fasching i Stockholm. Men hur länge till?En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del ett av två. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna - Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö. Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner. Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran. Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också jazzklubben Fasching i Stockholm. Men hur länge till? En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Den musikaliska kontakten mellan Sverige och Kuba går mycket längre tillbaka än vi föreställer oss. I mitten på 1800-talet hade vi vår första kontakt. Idag finns det salsa på svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur vandrade salsan och latinska rytmer till Sverige? Vi tar en musikalisk resa genom de senaste århundraden och utforskar hur Sverige och Kuba är historiskt sammanflätade genom musiken.Redan på 1800-talet förekom den första kontakten. Svenskar bosatte sig på Kuba och återvände hem med starka intryck därifrån. Drömmen om Kuba levde kvar länge men det var först på 60 och 70 talet då bandet mellan Kuba och Sverige stärktes ytterligare bland annat genom revolutionsromantiken.Idag finns det salsa på svenska och svenskar som sjunger salsa lika bra som folk från Havannas fattiga kvarter. Det blir en resa fylld av musik, intervjuer och personliga inslag.  Medverkande: Wilfredo Stephenson och Torbjörn Langborn från bandet Hot Salsa. Mats Einarsson, musikjournalist på P2 samt Diva Cruz och An

Hör hur några musikarkeologer gräver ner sig i forntidens musik genom att titta på fornlämningar och andra källor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musikarkeologi är ett nytt och fortfarande litet forskningsområde med få men passionerade forskare som försöker förstå vilka ljud och musik som omgav människor förr. Ett av de större projekten på området är det femåriga projektet European music archeology project, EMAP, som involverar sju EU-länder och pågår till och med nästa år. Det har resulterat i vandringsutställningen "Archæomusica" som med den svenska underrubriken "Musik - så började det" hade världspremiär på Ystad kloster den 6 juni 2016. I programmet medverkar Cajsa S. Lund vars intresse för både arkeologi och musik har resulterat i att hon blivit musikarkeolog, professor Iain Morley vid Oxford University, tonsättaren John Purser och EMAP-grundaren Emiliano Li Castro. En P2-dokumentär av Dawn Anthony.

I år är det 100 år sen Carin Malmlöf-Forssling föddes en framgångsrik och prisbelönt tonsättare. Men hon fick kämpa för att bli tagen på allvar och det dröjde länge innan hennes musik gavs ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malmlöf-Forssling var framgångsrik, fick ta emot både medalj från Kungliga Musikaliska Akademien och Kurt Atterbergpriset. På 1950-talet tillbringade hon en månad i Paris med den världsberömda läraren Nadia Boulanger.Men det är något som skaver i berättelsen om Carin Malmlöf-Forssling. Kampen för att bli tagen på allvar, ansträngningen att komma igen efter att ha lagt sitt konstnärsskap åt sidan under 30 år för äktenskapsplikter, samtidigt som hon envist påstod att hon gjort karriär på samma villkor som män. Det dröjde ända till 1985 innan hennes musik kom ut på skiva. Hur hänger det ihop? Hur kan vi förstå detta idag? Och hur låter hennes musik?I programmet medverkar människor som kände tonsättaren, men också tonsättarkollegan Paula af Malmborg Ward och professor i genusve

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I denna andra del hörs Kai Gullmars systerdotter Kerstin Roepstorff, liksom musikerna Göte Wilhelmsson och Per-Erik Hallin berätta personliga minnen av henne, medan Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund och pianisten Monica Dominique talar om hennes musik och filmaren Lasse Zakrisson om hennes liv i den tidens gayvärld. Allt varvat med hennes låtar. Dok

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer.Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I två P2-dokumentärer får vi nu höra berättelsen om Kai Gullmars liv och hennes musik.I denna första del möter vi Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund, som berättar om hennes uppväxt i Sundsvall och systerdottern Kerstin Roepstorff som berättar personliga minnen av mostern. Dessutom utdrag från en intervju som Kent Finell gjorde med Kai Gullmar 1981. All

Karl-Birger Blomdahl korsade verkligen konstarternas gränser under 1950- och 60-talet, bland annat med sin rymdopera Aniara den mest framgångsrika svenska operan någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med operan Aniara om den ohjälpligt framrusande rymdfarkosten blev tonsättaren och modernisten Karl-Birger Blomdahl känd för den breda allmänheten. Musiken är dramatisk och slagkraftig, men också lyriskt sångbar. Dessutom innehåller den elektroniska inslag, vilket var både nytt och sensationellt 1959. Dagspress och veckotidningar gjorde stora reportage, och Blomdahl förekom titt som tätt i radio och tv. Det är ingen överdrift att säga att han blev folkkär.Men han gjorde sig också känd som en orädd och viljestark debattör. Det svenska musiklivet skulle som helhet höjas till professionell, internationell nivå. 1960 blev Blomdahl kompositionsprofessor vid Kungl. Musikhögskolan, och några år senare musikchef på Sveriges Radio med uppgift att bygga upp musikavdelningen. I två P2-dokumentärer uppmär

Med operan Aniara om den ohjälpligt framrusande rymdfarkosten blev tonsättaren och modernisten Karl-Birger Blomdahl känd för den breda allmänheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musiken i Aniara är dramatisk och slagkraftig, men också lyriskt sångbar. Dessutom innehåller den elektroniska inslag, vilket var både nytt och sensationellt 1959. Dagspress och veckotidningar gjorde stora reportage, och Blomdahl förekom titt som tätt i radio och tv. Det är ingen överdrift att säga att han blev folkkär. Men han gjorde sig också känd som en orädd och viljestark debattör. Det svenska musiklivet skulle som helhet höjas till professionell, internationell nivå. 1960 blev Blomdahl kompositionsprofessor vid Kungl. Musikhögskolan, och några år senare musikchef på Sveriges Radio med uppgift att bygga upp musikavdelningen.  I två P2-dokumentärer uppmärksammas nu Blomdahl med anledning av 100-årsdagen den 19 oktober. Dokumentärerna är gjorda av Christina Tobeck.

Man kan säga att Georg Riedel är den musiker som skapat det svenska folkets soundtrack av barndom och sommar, men han står också bakom konstmusik och massor av jazz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har skrivit musiken till Astrid Lindgren-filmerna om Pippi och Emil, och "Idas visa" förstås, men Georg är så mycket mer - så mycket musik, så mycket visor och inte minst så mycket jazz.Han har spelat med dem alla, med Arne Domnérus och Lasse Gullin, Jan Allan och Jan Johansson, och han har skrivit för dem alla. En legend i svenskt musikliv helt enkelt.En P2 dokumentär från 2016 av Ola Anderstedt.

Monicas artistiska bredd blev större med åren. Hasse och Tage fick henne att göra mer än bara sjunga på scenen och filmer som Att angöra en brygga gav fler roller på film och i TV. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ja tror att han va ut etter nån spännande, som kanske gick rätt käpprätt åt helvete men kun bli som…. kanske väldigt bra”. Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Ja, hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt Värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia, här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska.   Om Monicas mångsidighet skaldade Tage Danielsson ”ett lingonris som satts i ett cocktailglas”, från dikten ”Det eviga”. I de här programmen ligger fokus mer på lingonriset från de värmländska huldraskogarna än på cocktailglaset. – Inte den där beniga popjäntan, sade Wilhelm M

Monica Zetterlunds låtar, unika röst och frasering glöms inte bort. Hör henne själv berätta om sitt liv i inspelningar som tidigare varit ohörda av de flesta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag har vari ärli’ i de’ jag har gjort – sen om det inte har ble’ så hundraprocentigt bra all’ gånger, men jag har gjort så gôtt ja kun”. Monica Zetterlund känns alltid aktuell, aldrig bortglömd, inte minst tack vare låtarna, den unika rösten, fraseringen och behandlingen av det svenska språket. Hon följde sin känsla och intuition och bejakade sitt värmländska ursprung. Den uppmärksammade biofilmen om henne berättade en historia. Här får vi en annan, till stora delar berättad av henne själv, på värmländska. Hennes liv har genom åren belysts ur flera vinklar i till exempel radio, tv, böcker och film. Trots detta finns intervjuer och inspelningar med Monica som är ohörda av de flesta. I Sveriges Radios arkiv finns allt från konsertinspelningar från slutet av 50-talet till intervjuer från hennes senare år i li