P2 Dokumentär

Hur går det egentligen till att spela in en symfoni? Och vilka känslor väcks i musikerna? Anders Olsén var med när Symfoniorkestern Norrköping och Christian Lindberg tog sig an den 14:e symfonin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår största symfonikerTrots att många, inte minst utomlands, räknar Allan Pettersson till Sveriges absolut största symfoniker så framförs hans verk väldigt sällan, eller inte alls på de svenska konserthusen. Spretiga försök till inspelningar här och var i världen gör att det till och med är svårt att hitta musiken i inspelad form.Det svenska skivbolaget BIS har i mer än 20 år haft ambitionen att ändra på den saken. Symfonierna började spelas in under Leif Segerstams ledning - men det krävdes ytterligare en eldsjäl för att slutföra projekt Pettersson. Christian Lindberg som i år 2016 tilldelats det prestigefyllda priset International Classical Music Award har äntrat pulten och nu börjar den slutgiltiga boxen med Petterssons hela produktion närma sig färdigställande. Lista

Följ med Irma Norrman till Buenos Aires, där unga musiker blandar tango med rock, elektroniskt och jazz. En ny tangorörelse med unga kompositörer och poeter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Finns det en ny tango och vad är det nya i så fall?I programmet medverkar tangomusikerna Natalí Di Vincenzo, Martin Delgado och tangoexperten och musikern Ignacio Varchausky. - Vi spelar tango med attityd, säger musikern Martin Delgado.Tangotexterna i programmet är fritt översatta från spanskan av Irma Norrman, och framförs av Martin Hallberg och Cathrine Hellberg. Producent Pernilla Ståhl, Umami produktion, ljudtekniker Johan Chandorkar.I programmet spelas:Astillero - Linea de tiempo  Natalí Di Vincenzo - El Errante Federico Aubele - Contigo Miguel Suarez & Orquesta Típica Julián Peralta - El tango que no silbó Juan Subirá och Orquesta Típica Julián Peralta - Hoy La Chicana - DelatorSan Telmo Lounge - Tour de France Juan D´Arienzo y su Orquesta Típica - Derecho Viejo Astillero

Ástor Piazzolla är den mest kända tangopersonligheten i modern tid. Men hur kommer det sig att han även efter sin död förblir kontroversiell? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var han en nydanande tangokompositör eller var det så att han skapade vacker, tangoinspirerad musik, men inte tango? I den tredje och sista delen i vår serie om den argentinska tangon möter vi Astor Piazzolla och hans två ensembler Octeto Buenos Aires och Orquesta de Cuerdas. Vi lyssnar på ett urval av hans nydanande kompositioner, dels instrumentala, dels med texter av den uruguyanske poeten Horacio Ferrer, tolkade av vokalisterna Roberto Goyeneche, Amelita Baltár och José Ángel Trelles. Producent och programledare: José DelbonoMail: pratatango@hotmail.com

Argentinaren Astor Piazzolla är den mest kända och kontroversiella tangopersonligheten i modern tid. Men hur fann han musiken? Och när övergav han planerna på att komponera klassisk musik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet lär vi känna Astor under hans barn- och ungdomsår. Vem var han? När började han spela bandoneón? Hur hamnade han, 11 år gammal, i en film på Broadway och hur kommer det sig att han, redan innan han blev myndig, spelade bandoneón på de mest kända kabaréerna i Buenos Aires? Hur kom det sig att han övergav sina planer på att ägna sig åt att komponera klassisk musik och i stället valde att skapa tango? Vi bjuds på några av hans tolkningar av klassiska tangos och på ett urval av hans egna, nydanande, kompositioner. Producent och programledare José DelbonoMail: pratatango@hotmail.com

Tangolåtarnas tangolåt - ja, det kan man kalla "La Cumparsita". Den dyker upp då och då i olika sammanhang och förknippas direkt med tango. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns troligen ingen annan tangolåt som har tolkats lika mycket som "La Cumparsita" - men vem komponerade musiken? och när? och var? Det är frågor som får svar i denna P2 Dokumentär. Bered er på några musikaliska pärlor, till exempel de två första originalinspelningarna av "La Cumparsita" från 1916 och 1917, och många fler betydelsefulla tolkningar, ända fram till våra dagar! En P2-dokumentär av José Delbono.

Andra delen av två dokumentärer där vi möter urfolksartister från Sverige och Kanada som berättar om sin musik, sin kamp mot kolonialismen och rätten för sina folk att få finnas på egna villkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om musiken roll i den proteströrelse som finns idag bland samer i Sverige och urfolken i Kanada och hur artisterna använder scenen för att uttrycka sina politiska åsikter. Vi träffar de båda samiska artisterna Sofia Jannok och Maxida Märak som båda använder jojken i sitt moderna musikskapande och har fått stor uppmärksamhet för det och för att de för fram sina politiska åsikter. Sofia Jannok berättar vad som händer med den fria formen som jojken har när den ska passas in i en nyskriven låt. Hon berättar också hur samiskan, svenskan och engelskan skiljer sig åt när hon skriver sina låttexter.I Kanada möter vi First nation-artisten och urfolksaktivisten Kevin Chief och musikerkollegan Rise Ashen som är dans/ hop hop musikproducent som i flera år jobbat med urfolks

Om musikens roll i den proteströrelse som finns idag bland samer i Sverige och urfolken i Kanada och hur dessa artister använder scenen för att uttrycka sina politiska åsikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är den första delen av två program där vi träffar artister i båda länderna som berättar om sin musik, sin kamp mot kolonialismen och rätten för sina folk att få finnas på egna villkor. Dagens urfolksartister tar rygg på en rad föregångare från 60 och 70-talen som också använt sin musik som protest mot hur deras folk har behandlats av staten i Sverige och Kanada.Vi träffar de samiska artisterna Sofia Jannok och Maxida Märak som båda använder jojken i sitt moderna musikskapande och har fått stor uppmärksamhet för det, men också för att de för fram sina politiska åsikter.-Alltså alla sa till mig att jag måste lägga ner mina politiska uttalanden, om jag vill jobba med musik. Det roliga är att det där har inte stämt, säger Maxida Märak.I Kanada möter vi First nation-musikern Cody Coytoe,

Elfrida Andrée levde sin kamp för kvinnors rättigheter i ett rättvist samhälle och för allas rätt till musik! I andra programmet berättar Eva Sjöstrand ur brev och dagböcker och spelar innerlig musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilken miljö formade tonsättaren, banbryterskan Elfrida Andrée? Följ med Eva Sjöstrand på en vandring i Elfridas barndoms Visby! Där fritänkare levde långt från makten, där begåvningar fick utrymme. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medan polarisarna smälter reser röstkonstnären Tanya Tagaq världen runt och strupsjunger fram hur vildrenar springer, vargar ylar och människor viskar och vrålar. Allt började med ett paket från mor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inuiternas strupsång får nytt liv i den mångfaldigt prisbelönta röstkonstnären Tanya Tagaqs arktiska punk. Hon har samarbetat med världsartister som Björk och Kronos Quartet och hyllats av recensenter världen för hennes hypnotiska konserter där hon sjunger fram de arktiska djuren, vidderna, permafrosten och isarna. Med total intensitet smeker och piskar Tanya Tagaq fram existensen nära Nordpolen. De långa mörka vintrarna och de långa ljusa somrarna. En stillhet som nästan är högljudd. När en stor fågel flyger över ens huvud är ljudet mäktigt därför att tystnaden runtom är så total.Kulturchock i HalifaxDen unga Tanya Tagaq lämnade tidigt sin lilla stad Cambridge Bay i Nunavut i nordöstra Kanada. Staden ligger på en ö som saknar vägar och skolor på högre

Den traditionellt inriktade tonsättaren Bo Linde blev endast 37 år gammal. Efter hans död 1970 menade många att det samtida radikala musiketablissemanget hade drivit honom i döden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Missförstått geni knäcktes av musikpåvarna” Under defileringen runt kistan vid Bo Lindes begravning stannade tonsättarkollegan Hans Eklund och slog näven i kistlocket och utbrast: ”Det var det jävligaste de kunde gjort!” Så började myten om Bo Lindes martyrskap spridas av tonsättare som liksom Linde var mer traditionellt inriktade, och som känt sig åsidosatta i den modernistiska vågen. Det skrevs minnesord och artiklar där de avantgardistiska musikaliska makthavarna utpekades för att ha undergrävt Bo Lindes karriär, tvingat honom i ofrivillig exil i Gävle och drivit honom in i den alkoholism som tog hans liv. Bo Linde var 22 år gammal när han ansökte om att gå med i FST, Föreningen Svenska Tonsättare. Den brådmogne Linde som började sina studier på Musikhögskolan i Stockholm redan som

Gröne greven, Havtuggaren och De genomsynliga. Ingeland, Vingelmans sång i havsriket och Visa i Molom - möt idag 87-årige Alf Hambe vars visor har fängslat sina lyssnare i över 50 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagarna fyllde Alf Hambe 85 år och han diktar, komponerar och framträder fortfarande. I dokumentären möter vi honom hemma i Steninge, Halland - både vid pianot och ute i den natur som, tillsammans med hans livliga fantasi och stora intresse för myter och sagor, är en av hans stora inspirationskällor. I programmet får vi också höra en rad av Alf Hambes visor, både med honom själv och andra artister. Vi möter även vissångerskan Eva Bartholdsson och spelmannen och kompositören Hans Kennemark. En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.

Joe Hill är arbetarsångaren som fälldes och avrättades för mord efter en riggad rättegång i USA. Men hans sånger lever. Det visar sig bl a i den turné Jan Hammarlund tar oss med på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joe Hill föddes i Gävle 1879 och emigrerade till USA 1902. Han var närmast yrkeskvalificerad som musiker men drog sig fram som diversearbetare i USA, och anslöt sig så småningom till syndikalistiska IWW (Industrial Workers of the World). Han gjorde succé med sina sånger och blev en arbetarrörelsens frontfigur. 1914 åtalades han på praktiskt taget obefintliga grunder för ett dubbelmord i Salt Lake City, Utah. Den allmänna uppfattningen sedan dess har varit att han föll offer för en samvetslös komplott riktad mot arbetarrörelsen.Joe Hill avrättades 19 november 1915. Till 100-årsminnet av hans död har Jan Hammarlund rest runt med THE JOE HILL ROAD SHOW i trakterna runt Lake Michigan och berättar i programmet om hur arvet efter Joe lever vidare och utvecklas i USA och andra länder.I progra

Hur har kyrkan påverkats av jazzmusiken, och hur ser den relationen egentligen ut? Ola Anderstedt och Ingemar Wågerman berättar om hur jazz och religion i hundra år har gått hand i hand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bidrog religionen till jazzens uppkomst - eller var jazzmusiken ett ”djävulens redskap”? Hur kommer det sig att det fortfarande ”svänger” i afro-amerikanska kyrkor?Har jazzen med det att göra - eller är det egentligen tvärtom?Var det de svarta baptistkyrkorna som en gång fick jazzen att svänga?Och vad är egentligen ”call and response” och ”riff” ? En P2 Dokumentär om hur kyrkans musik har påverkats av jazzen och hur jazzen influerats av religiös tonkonst. Ola Anderstedt berättar om spirituals, om Duke Ellington och hans Sacred Concerts och om jazzbegravningar i New Orleans. Om Mary Lou Williams och hennes musik om det svarta helgonet, och Alice Coltranes jazz i Ashram-tempet på den amerikanska västkusten. Om John Coltrane och världens kanske mest sålda jazzskiva – A

Med perfekt disciplin kombinerade Pierre Boulez (1925-2016) tonsättarbanan med toppdirigentens intensiva arbete. Hör Johan Korssells porträtt av honom från 2005. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta porträtt sändes ursprungligen inför Boulez 80-årsdag i mars 2005. Johan Korssell intervjuade honom efter en repetition i London hösten 2004.- Det var ett av de mest spännande möten jag har varit med om. Den legendariske Boulez, karismatisk och intensiv var också mycket rolig. När han såg mitt sladdtrassel till bandspelaren sa han, ”it looks like Spaghetti”.Pierre Boulez har betytt mycket för den samtida konstmusiken. Han var en av de tonsättare som efter andra världskriget ville förändra musiken radikalt och skapade bland annat kompositionstekniken "total serialism", som byggde på att toner, tonlängder och annat återkom med en viss logik. Han var en flitigt anlitad dirigent som aldrig använde dirigentpinne, utan ledde sina orkestrar med enbart händerna. I början av 70-talet

Jean Sibelius är nationalsymbolen som är större än Mumintrollet. Hans tondikt "Finlandia" bidrog aktivt till Finlands frigörelse från Ryssland 1917. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2015 är det 150 år sedan Jean Sibelius föddes. I två dokumentärer ska Johan Korssell och Bodil Asketorp vrida och vända på fenomenet Sibelius. Vi ska spela mycket ur hans digra verklista som består av långt mer än de sju symfonierna och violinkonserten. Det finska dirigentundret stavas Sibelius! Vi har talat med en finsk dirigent, Sakari Oramo, och en amerikansk, Kent Nagano. Vi har även försökt närma oss människan Sibelius – vi hör honom tala! -  och vi får veta hur han friade till sin Aino. I första programmet följer vi med honom ända in på hans favoritrestaurang Hotell Kämp i Helsingfors. Här möter vi  hårdrocksbasisten Lauri Porra, tillika en fjärdegenerationens Sibelius. På Kämp lär vi oss även vilken som var Sibelius älsklingsrätt  - och framför allt dryck! Vi hör även kloka  - och nyktra! -  synpunkter på da

Möt Jean Sibelius på landet, jagad av statsministrar, kungligheter och musikcelebriteter. Och så undrar vi var hans sista, åttonde symfoni blev av brände han verkligen upp den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här andra programmet om Jean Sibelius tar vi tåget till Järvenpää tre mil utanför Helsingfors och besöker Ainola, Sibelius hem i mer än 50 år. Vi får bekanta oss med det lantliga hushåll där hustrun Aino regerade med fem döttrar, två jungfrur, höns och grisar. Där ingen någonsin fick störa Jannes komponerande!  Huset ser exakt likadant ut som för 50 år sedan. I arbetsrummet på andra våningen får vi spela på hans kantele. Sibelius komponerar mest på nätterna, men promenerar dagligen  - alltid, precis som i stan, iförd finkostym, spatserkäpp och borsalino på huvudet. Utom när han ska bada bastu. Vi får höra mezzon Ann Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg berätta om och framföra Sibelius sånger. Vi får även höra Sibeliuskännaren Vesa Sirén berätta om Sibelius och modernismen. Mo

Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Eklund föddes i Ryssland men har bott i Sverige i 22 år, i större delen av sitt liv. Hon utbildade sig i Moskva, både vid Tjajkovskij-konservatoriet och Gnesins musikakademi.  - Klangen är viktigast i en orkester, säger Maria Eklund som regelbundet arbetar med flera av de ledande symfoniorkestrarna och operahusen, Arena di Verona, som är världens största utomhusarena, Bolsjojteatern, vilken är Rysslands nationalscen för balett och opera, Berlin Sinfonietta, Norrlandsoperans symfoniorkester, Nationaloperan i Kina, och Ryska Nationalorkestern. Under åren 2005-2008 var Maria Eklund första gästdirigent vid Ryska symfoniorkestern. Hennes mentor vid Moskvakonservatoriet var dirigenten Gennadij Rozjdestvenskij som ledde Kungliga Filharmonikerna under 2 perioder (1974-

Män, män, män, och bara någon enstaka kvinna. 97 % av dirigenterna är män som dirigerar på våra konsert- och operahus i Sverige idag. Det handlar om makt. Vart tar kvinnorna vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det undrar filmregissören Christina Olofson som gjort denna P2 Dokumentär. Hon fortsätter:"Av tradition och historia är dirigentyrket ett yrke för männen, för genierna. Det är långt kvar till jämställdhet i den klassiska musikvärlden. Existerar det fortfarande, år 2014, tvivel och misstro mot att välutbildade och renommerade kvinnor kan behärska dirigent yrke?För trettio år sedan gjorde jag den dokumentära långfilmen Dirigenterna. Den berättar om kvinnor som har en passion för musiken, och som har modet att bryta mot rådande värderingar och anta utmaningar. De är alla pionjärer som bryter sig in på i männens ”geniernas” värld."Hur är läget idag? Är en kvinna på pulten alltjämt en riskabel satsning?  Finns viljan till förändring av sakernas tillstånd? Vad görs för att för

Krönet på Berwaldåret 1968, 100 år efter tonsättarens död, var det sceniska uruppförandet av Drottningen av Golconda, den opera Berwald skrev för sin tidigare elev, storsångerskan Christina Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ej en ton har jag komponerat till Drottningens roll utan att tänka på Dig”, står det i ett av hans vänliga brev till henne. Varken hon eller någon operachef tog sig dock an verket under Berwalds livstid.Men i samband med 100-årsjubileet skulle operan ges en chans på Kungl. Teatern; initiativet hade kommit från Sveriges Radios musikavdelning. Operan innehåller mycket härligt fullödig musik även om den i likhet med Beethovens Fidelio saknar dramatik. ”Där är så otroligt granna arior”, sa Tor Mann hänfört i en intervju. Han visste vad han talade om, för han hade dirigerat både ett konsertant framförande och den radioversion som spelades in 1958.Urpremiären av Drottningen av Golconda sändes direkt i Musikradion på Franz Berwalds dödsdag, och över huvud taget fick radiolys