P2 Dokumentär

Under en stor del av 1960-talet arbetade många inom musiklivet intensivt med Franz Berwald och hans musik. Ett jubileum närmade sig. 1968 var det 100 år sedan tonsättaren gick ur tiden Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det sjunger om hela symfonin, sa dirigenten Tor Mann när han samtalade med radiomedarbetaren Nils Castegren på nyåret 1967. Framför dem låg partituret till Franz Berwalds Sinfonie sérieuse, och att spela den hörde till de lyckligaste uppgifter Tor Mann kunde ha. Det var två av landets främsta Berwaldexperter som utbytte tankar framför en mikrofon, och båda hade under en stor del av sin yrkesverksamma tid varit knutna till Sveriges Radio.Detta är ett av alla de samtal och intervjuer som finns i Radioarkivet, och i Christina Tobecks program ges möjlighet att höra flera äldre Berwaldkännare reflektera över tonsättaren och hans musik. I det här tredje programmet kommer exempelvis Franz Berwalds barnbarn – pianisten Astrid Berwald och ingenjören Ragnar Berwald – till tals.1968 var det

1946 firades Franz Berwalds 150-årsjubileum i stor stil. Inte minst inom Radiotjänst ville man ge lyssnarna möjlighet att upptäcka Berwalds storhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Såväl ungdomsverk som mera mogna kompositioner gick ut i etern. Vissa sändningar kom från Radions egna arrangemang, andra var överföringar från olika musikinstitutioner, och programtidningen Röster i Radio publicerade en helsidesartikel signerad Sten Broman. Där får man veta att Franz Berwalds ”melodiska och rytmiska uppslag äro alltid högst originella, och i det tematiska arbetet visar han en förbluffande ’modern’ kontrapunktisk genialitet, som ställer honom i särklass bland alla samtida tonkonstnärer vid mitten av 1800-talet. Ingen av dessa äger Berwalds klara och snillrika orkesterstil.” Sten Broman gjorde under året program om Franz Berwald, och han dirigerade också Stockholms Radioorkester i den enda sats som finns kvar av Berwalds ungdomssymfoni från 1820. En inspelning från det konsertti

Sina främsta verk fick Franz Berwald aldrig själv höra. Musiken ansågs bisarr, och uppskattningen kom först efter hans död. Idag räknas Berwald som en av de mest betydande svenska tonsättarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ända sedan Radiotjänst började sina sändningar för 90 år sedan har Franz Berwalds musik klingat i etern och hans märkliga livshistoria har blivit känd genom radion. Landets främsta Berwaldexperter har sett till att hans symfonier, kammarmusik, operor och operetter har framförts och presenterats; flera Berwaldkännare har varit direkt knutna till radion. Det var alltså helt följdriktigt att Sveriges Radios orkesterstudio fick namnet Berwaldhallen när den invigdes 1979. Franz Berwald var född och uppvuxen i Stockholm. Redan som tonåring fick han plats som violinist i Hovkapellet, men så småningom började han inse att hans yrkesbana var tonsättarens. I sin livstid passade Franz Berwald dåligt in i det svenska musiklivet. När musikälskarna och tonsättarna föredrog mindre pianosty

Ett nytt verk av Cecilia Persson fick premiär på Jazzkatten 2015. I dokumentären följer vi kompositören under hennes process - som handlar mer om hantverket, än väntan på den kreativa snilleblixten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  - Musik ska vara spännande, överraskande och ge öronen en upplevelse som de inte är beredda på. Den får heller inte vara exkluderande. Med den synen på jazzen har pianisten och kompositören Cecilia Persson blivit en av de största stjärnorna på den svenska jazzscenen. 2014 blev hon för andra gången tilldelad priset som Årets kompositör på Sveriges Radios gala Jazzkatten – och med den äran kom även en begäran om att hon skulle skriva ännu ett beställningsverk som uruppförs på Jazzkattengalan 2015  Det är inte helt nytt för Cecilia Persson att skriva till Jazzkatten. Men det som gör årets verk speciellt är att hon har fått vissa krav på sig – verket ska innehålla nya element. För att uppfylla dessa krav valde hon att skriva för en mindre uppsättning

Västanå teater i Berättarladan utanför Sunne har gjort sig känd långt utanför landets gränser för sin speciella teaterform där folkmusik och dans samsas med berättandet om det sceniska utrymmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I somras spelades föreställningen "Lomjansguten" på Västanå teater i Rottneros utanför Sunne, en av Sveriges största sommarteatrar. Traditionsenlig premiär på midsommardagen av en föreställning som blivit unisont hyllad. Pjäsen bygger på en roman av Lars Andersson, som i sin tur bygger på uppteckningar kring denne legendariske spelman från trakten av Gräsmark i Värmland, inte alls långt från teatern. "Lomjansguten" är en föreställning i många tonarter. Här finns den åldrige spelmannen som ser tillbaka på sitt liv, mästerligt tolkad av Björn Söderbäck, här finns också tre trallande jäntor och en blinkning till Fröding men här finns också de fattiga skogsfinnarnas historia, de som en gång befolkade den här delen av landet och vars språk talades långt in i vår tid. En påminne

Andra delen i vår miniserie om förlorad ljudkvalitet handlar om ett mycket större problem än det första. Ett problem där musikbranschen är enig om att ljudstyrkekriget har gått för långt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I 30 års tid har medelnivån på inspelad musik ständigt blivit starkare och starkare, detta för att vinna konkurrensfördelar - framför allt i radio. Men musikens naturlagar gör att vi samtidigt drabbas av massor med distorsion, förändring av det musikaliska uttrycket, saboterad tajming, läspande reklamröster, låsning vid våra fjärrkontroller och märkligast av allt: Musik som blir ytterst olämplig att verkligen spela starkt - om vi vill. Programmet försöker reda ut orsakerna, följderna och vad vi faktiskt kan göra åt det. Och självaste Barack Obama har nyligen agerat i frågan.Länkar för den intresserade finns längre ner på sidan, samt ett utförligare svar från ansvariga på Sveriges Radio.På hemsidan finns möjlighet att ladda hem programmet i form av de förlustfria, högklassiga

Kirsti Øibakken Pedersen är electronica- och experimentmusiker i Malmö. En dokumentär om att hitta sig själv genom att ge plats för kreativiteten, även om det innebär en ekonomiskt osäker tillvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kirsti Øibakken Pedersen är masterutbildad musikterapeut, men efter några år i yrket bestämde hon sig för att satsa på sitt eget musikskapande – det fick bära eller brista.- Om jag inte vet om jag har till hyran nästa månad, kan det kännas ganska dumdristigt att sätta sig och komponera en ny låt, säger ljudkonstnären, artisten och kompositören Kirsti Øibakken Pedersen i denna dokumentär av Gunilla Kracht.Uppväxt på danska ön Lolland och masterutbildad till musikterapeut vid Aalborg Universitet bor Kirsti Øibakken Pedersen nu i Malmö, dit hon kom på grund av kärleken. Ända sedan Kirsti var barn har musiken haft en central plats i hennes tillvaro. Men hon har inte vågat lita på att hon skulle kunna klara sig ekonomiskt som musiker. Förrän nu. Nu har Kirsti många olik

Om man håller på med liveframträdanden måste man kunna ta risker, fatta djärva beslut, och då måste man också ha en orädd orkester sa Esa-Pekka Salonen i SvD 1995. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Orkestern har följt mig på ganska vilda upptäcktsresor. Det är jag evigt tacksam för. Ibland visste jag inte riktigt var stigen låg men att spela med säkra kort är ointressant" Den unge Esa-Pekka Salonen övertygade hela musikvärlden med sin musikalitet och energi, men det var Sveriges Radios Symfoniorkester som lyckades knyta honom till sig som chefdirigent, och han är fortfarande en viktig kraft i Berwaldhallen som konstnärlig ledare för den framgångsrika Östersjöfestivalen. Sven Åke Landström berättar om svårigheterna att fylla tomrummet efter Salonen och hur 100-mannaorkestern blir en orkester med nästan lika många kvinnliga musiker som manliga. En av dem är Malin Broman, förste konsertmästare sedan 2008, som med sitt bländande musicerande och sin generositet skapar ett livfullt samarbete på podiet.

Med utgångspunkt i sin bok "Drömmen om 100-mannaorkestern" berättar Sven-Åke Landström här om avgörande ögonblick i Radiosymfonikernas historia under 60- och 70-talen för Boel Adler. Del 2 av 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har Sveriges Radios Symfoniorkester internationellt renommé och lockar utan problem till sig vår tids stora dirigenter och solister till sitt alldeles egna konserthus, Berwaldhallen. Sveriges Radio firar 90-årsjubileum och P2 Dokumentär berättar om avgörande musikaliska ögonblick i radioorkesterns historia. Under 1960-talet utvecklades Radioorkestern till en elitensemble under den rumänske dirigenten Sergiu Celibidaches dynamiska ledning, och under orkesterns många och lyckosamma turnéer rönte man stora framgångar till och med på de anrika konsertinstitutionerna i Wien och Berlin. Sven-Åke Landström, författaren till boken Drömmen om 100-mannaorkestern, spelade horn i Radiosymfonikerna under senare delen av 1960-talet. I det andra programmet om  Sve

Sveriges Radios dröm om en 100-mannaorkester började 1936 med Radiotjänsts underhållningsorkester, 14 musiker som bjöd lyssnarna på rapsodier, operetter och schlager under Sune Waldimirs ledning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har Sveriges Radios Symfoniorkester internationellt renommé och lockar utan problem till sig vår tids stora dirigenter och solister till sitt alldeles egna konserthus, Berwaldhallen. Sveriges Radio firar 90-årsjubileum och P2 Dokumentär berättar om avgörande musikaliska ögonblick i radioorkesterns historia. Sven-Åke Landström har arbetat på Sveriges Radio sedan 1960-talet. Det blev många år med det internationella samarbetet i EBU, den europeiska radiounionen, men han har också ett förflutet som hornist i Sveriges Radios Symfoniorkester. I den boken ”Drömmen om 100-mannaorkestern” som bygger på omfattande forskning i olika arkiv, får vi följa de musikaliska, politiska, fackliga, och kulturella skeendena genom orkesterns historia. Med utgångspu

USA:s Grand Old Lady inom nutida musik är Ellen Taaffe Zwilich, en världstonsättare som varken vill kännas vid det eller ser sig som den pionjär hon är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Söndagens utannonserade Västanå-dokumentär sänds istället i september)Birgitta Tollan mötte Ellen Taaffe Zwilich i tonsättarens våning på Manhattan och fick en upplevelse hon inte haft på 40 år. Ellen Taaffe Zwilich är nestorn bland tonsättande kvinnor som givit inspiration till och varit förebild för många. En pionjär av högsta klass vars musik har framförts, spelats in och sänts ut över hela västvärlden. Nu har hon fyllt 75.Som första kvinna tog Ellen Taaffe Zwilich 1975 kompositionsexamen på legendariska Juilliard School of Music på Manhattan. Hon var även första kvinna att tilldelas Pulitzerpriset i musik. Året var 1983 och hon fick priset för sin Symfoni Nr 1. Zwilich är också första och förmodligen den enda kvinnliga tonsättare som blivit omnämnd i den tecknade serien ”Snobben” av Charles M Schulz (se bild)

Fyra framstående ljudkonstnärer - Åsa Stjerna, Jana Winderen, Christina Kubisch och Carl Michael von Hausswolff - öppnar våra öron för tillvaron i sommarens gotländska konsthändelse Gute Ljaudkarte Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är Visby Internationella Tonsättarcentrum som bjudit in fyra av vår tids ledande ljudkonstnärer att sommartid ljudsätta tillvaron på Gotland. Detta sker på fyra platser: vid Helgumannens fiskeläge på Fårö, i en lång, lång tunnel i en slagghög på ön Furillen, i den vackra botaniska trädgården i Visby och i den lika vackra trädgården och konsthallen vid Körsbärsgården i Sundre. I dokumentären möter vi konstnärerna och deras verk, och bland besökarna en amerikansk ljudprofessor och en musikalisk trädgårdsmästare. Som med lyssnaren funderar över vad ljuden och frånvaro av ljud berättar för oss om tillvaron och om oss själva. Gute Ljaudkarte 2015 pågår t o m nystartade Gotland Art Week vecka 34. En P2 dokumentär av Eva Sjöstrand

Gunnar de Frumerie var till sin natur en romantisk inspirationsmusiker, men även om fantasin flödar så krävs också intellektuellt arbete för att idéerna ska ta form i balanserade musikverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fordras både hjärta och hjärna, men de kompositionstekniska vedermödorna ska inte lyssnarna märka.I P2-dokumentären berättar Gunnar de Frumerie (1908–1987) själv om sitt musikskapande, hur han gick till väga när han fogade samman musik och dikt till exempel. Inte minst tonsättningarna av Pär Lagerkvists lyrik har gjort honom till en av det svenska 1900-talets främsta romanstonsättare. Han berättar också om sitt hjärtebarn, operan Singoalla.Gunnar de Frumerie var ett musikaliskt underbarn både när det gäller pianospel och komposition, och i programmet spelar han bland annat en saraband som han komponerade som 14-åring.Även senare, som välutbildad tonsättare, gjöt han gärna nytt liv i barockens danssatser, som exempelvis i den ofta spelade Pastoral svit från början av 1930-ta

- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kerstin Jeppsson föddes 1948 och valdes in i Föreningen Svenska Tonsättare 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som ”stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.”Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid Musikhögskolan i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten Maurice Karkoff.Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid Konservatoriet i Krakow, Polen, där hennes lärare hette Krzysztof Penderecki, Krzysztof Meyer och Jozef Radwan.Två år senare blev Kerstin Jeppsson Master of Fine

Den berömde jazzpianisten Horace Parlan lever idag blind på ett ålderdomshem i Danmark. P2 Dokumentär reser med honom tillbaka i tiden, in i musiken och till hans gamla tillhåll, Jazzhus Montmartre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett vårdhem några timmar från Köpenhamn. Vårdarna hjälper en blind, äldre man i rullstol ut till en väntande sjuktransport. Mannen är den amerikanske jazzmusikern Horace Parlan som sedan 50-talet spelat med många av jazzens största namn. Idag har han tillbringat mer än halva sitt liv i Danmark, långt från söndagsskolans spirituals och den segregation han växte upp med i Pittsburgh, USA. Den danska radioproducenten Rikke Houd reser med Horace Parlan tillbaka i tiden och in i den musik som alltid har funnits där för honom. Och hon följer också med Horace till Köpenhamn och hans älskade tillhåll Jazzhus Montmartre.Medverkande:Horace Parlan Jakob Tovborg Jensen Alex Riel Dado Moroni Archie Shepp Montmartre JazzclubPersonal på Parlans åldersomshemHoraces' föd

Ett collage om den egensinniga jazzgitarristen och filmmusikkompositören Jan Tolf. Vem var han och vad var det för inre bilder som drev honom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jan Tolf var vida känd i jazzkretsar med band som EGBA, Resa, Häxmjölk, Alfons Bandage mfl. Han influerades av Herbie Hancock, Frank Zappa, Stravinskij, Bernard Herrmann mfl. Många som sysslar med filmmusik har haft Tolf som förebild. Hans filmmusik bidrog i hög grad till prisade SVT Dramaproduktioner som Apelsinmannen, Trenterserien, Svarta Cirkeln, Den vite riddaren, En komikers uppväxt och Olivia Twist. Som maskrosbarn omvandlade Jan Tolf sina upplevelser på ett fascinerande och fantasifullt sätt. Nu inspirerar han en ny generation musikskapare. Vem var han, denna säregna begåvade musiker som skrev titlar som Födselände, Tropiklugg och Man blir inte blind av att blunda? Musikervänner och kollegor ger sin egen bild av Jan Tolf.I programmet hör vi ett 20-tal röster om

Musiker och konstnärer från hela världen vill besöka Mali och Senegal i Västafrika för inspiration och samarbeten. Kan ländernas musik bidra till att stoppa terrorhotet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mycket har förändrats i Västafrika under de senaste åren. Trots att extremisterna i Mali slagits tillbaka i norr, är situationen fortfarande skör. Det är inte länge sedan radikala islamister angrep ett diskotek i huvudstaden Bamako och dödade fem gäster. Ökenfestivalen utanför Timbuktu i norra Mali är fortfarande i exil. Arrangörerna av festivalen vid Nigerfloden längre söderut håller andan och fortsätter trotsa hoten. I alla länder runt Sahara finns samma oro över framtiden. Samtidigt fortsätter artister och pilgrimer att trotsa gränser och terrorhot genom sina samarbeten. Sverige är ett av de länder som har och har haft mycket utbyte. Cheikh Ndiguel Lô från Senegal och Oumou Sangaré från Mali har båda varit här nyligen och spelat in plattor tillsammans med musikern och producenten A

Hos den schweiziske kompositören och pianisten Nik Bärtsch har bara det mest nödvändiga i musiken en funktion. Ja, också i livet visar det sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om franciskanermunken och filosofen William av Occham var medeltidens främste förespråkare för ett avskalat, asketiskt liv där bara det mest livsnödvändiga hade betydelse skulle Nik Bärtsch kunna vara vår tids musikaliska rakknivsfilosof. Urban Göranson träffar kompositören och pianisten Nik Bärtsch hemma i hans bostad i centrala Zürich. I våningens rymliga hall med lågt bord och sittmöbler, helt i japansk stil, tar Nik emot klädd i djupt svart japansk skrud. Hans dräkt är lika enkel som hans renrakade ljusa huvud och hans närvaro lika fokuserad som hans bara fötter i de svarta halmtofflorna. Nik är superpragmatikern som sätter funktion och balans över allt annat. Sedan 1990-talet har Nik utvecklat sin avskalade minimalistiska funkjazz. T.o.m. gjort den till en filosofi baserad på ritualer, slang och groove. En

Hur låter Härnösand? P2 Dokumentär har följt Malin Hülphers, länstonsättare i Västernorrland i hennes kompositionsarbete och försöken att fånga barndomsstadens själ i musik och bild. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som länstonsättare i Västernorrland har Malin Hülphers bestämt sig för att porträttera olika delar av länet med musikvideor. 2013 reste hon runt och samlade ljud och bilder i stora delar av Ånge kommun, vilket resulterade i musikvideon Västra Medelpad.2014 var det dags att porträttera residensstaden Härnösand, som också är den stad där Malin Hülphers växte upp på 60-och 70-talet. Men går det att fånga en stads själ i musik och bild? I dokumentären Hur Härnösand blev musik följer Ingela Hofsten Malin Hülphers i arbetet med sin komposition, från de första trevande idéerna i arbetsstugan hemma i Vallentuna, till försök att sälja in idén hos andra intressenter och inspelningsturer i Härnösand för att till slut landa i det färdiga verket Härnösand.Vad blev kvar av de ursprungliga idéerna -

Nästan all musik vi idag lyssnar till i våra mobiltelefoner och via nätet är snålkodad, det vill säga degraderad jämfört med cd-ljud. Vad gör detta med musiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. OBS - Vissa ljudexempel i programmet kan bli felaktiga och förvillande om man lyssnar i någon form av snålkodning. Därför finns det möjlighet att ladda hem avsnittet i (poddversionen, med musiken förkortad) i form av förlustfri FLAC & ALAC (Apple) samt som PCM wave (linjär). Om en version inte fungerar kan det bero på din webbläsare, testa då med nästa version.Av dagens snålkodade, degraderade ljudformat är nog mp3 det mest bekanta. Vad är det egentligen och hur mycket begränsar det vår möjlighet att uppleva musik? Anders Olséns dokumentär är ett konsumentupplysningsprogram om vilka krav vi kan och bör ställa på de streamingtjänster som finns idag. I en djuplodande artikel konstaterade den ansedda tidningen The Guardian ungefär: Snålkodning spelar ingen som helst roll för ljudkvaliteten, om man inte l