P2 Dokumentär

Dags att granska musiken vi älskar att hata och hatar att vi ofta älskar. Äntligen får den föraktade jingeln sin egen musikhistoria när vi spårar den från 1920-talet till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program om relationen mellan musik och varumärken – och hur vi påverkas av tonerna i marknadsföring. Utan att våga erkänna det.   Programmet är även en filosofisk reflektion över vårt konsumtionssamhälle. Hur tänker kompositörer till ”öronmaskar”? Kan varumärken byggas med Billie Holiday? Och produkter säljas av Wagner? Kan musik vara skadligt? Och vad har Zlatan och Judy Garland gemensamt? - Jag vill att lyssnarna ska inse att musik spelar en stor roll i hur vi uppfattar varumärken. Speciellt idag när vi lever i en tid där vi själva förvandlats från människor till personliga varumärken, säger Jesper Tillberg som gjort dokumentären. Dokumentären spårar jingeln från 1920-talet till idag. Jesper Tillberg samtalar med en marknadsförare, kompositörer, konsumenter och en psykolog om hur vi p

Hans första isinstrument var en gigantisk bas som sprängdes i småbitar när den skulle stämmas. Idag håller iskonstnären Tim Linharts instrument av is bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tim Linhart och frun Birgitta har konserter i en stor igloo i Luleå, där musiker spelar trots iskalla fingrar och smältande instrument.  - Försök att inte andas, uppmanar Tim Linhart publiken. Varje år överraskar han med ett nytt instrument. I år blev det en is-graviton. - A bitch, tycker Tim. Följ Tim, Birgitta och musikerna i igloon och tillkomsten av en is-graviton i Helene Alms P2 Dokumentär Isens röst.

I mars är det 125 år sedan Evert Taube föddes och P2 Dokumentär reser till Ängön i Bohuslän där Taube skapade sin "Huldas Karin" utifrån en högst levande förebild. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Evert Taubes diktning blev "Huldas Karin" en fridfull och ljus berättelse under det mörka 1940-talet med en ofrivillig ung sångmö i centrum. Eva Jarnedal, dotter till Huldas Karin, medverkar i dokumentären. 52 år gammal styrde Evert Taube sin kosa till Bohuslän för att bota sin astma och rädsla för döden. På Ängölandet inkvarterade han sig hos lantbrukarna Anders och Hulda Johansson där dottern Karin, då 16 år, blev Taubes favorit. - Jag tror att han lät sig förälskas och jag tror att han gjorde det för att kunna skriva sina visor. Han var 52 och mamma var 16, hon tyckte att han var en gubbe, säger Eva Jarnedal, dotter till Huldas Karin och vissångare i gruppen Öbarna. Eva Jarnedals mamma gjorde aldrig någon stor sak över att hon var Taubes sångmö. - Kanske att hon var lite smickrad

"Jag vill ha mitt liv, mitt eget liv" är en ny radiodokumentär om Marie Bergman - 45 år som artist, 3 första placeringar i melodifestivalen, 18 egna album. Marie Bergman sjöng på vispråmen Storken redan på sextiotalets slut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter ungdomstiden i Family Four började hon ett eget liv som artist med stöd av Anders Burman. Family Four låg visserligen på Metronome, men Anders Burman bekymrade sig mindre över att ett melodifestivalkoncept skulle gå i graven än han gladdes åt att hitta en ny artist. Det var en kreativ tid på Metronome – Pugh, Björn J:son Lindh, Bernt Staf. Marie Bergman var med på flera av kollegornas skivor, som Ola Magnell och John Holm. Marie Bergman har med sina sånger ofta försökt fånga den inre människan, själen, den lilla flickan som tittar ut på världen, flickan som blivit kvinna. Programmet slutar med en sång om den mogna kvinnan, den ryska journalisten Anna Politkovskaja som mördades för vad hon skrev. En sång från 2009 som på ett ov

Du vet nog av gammalt att jag är kinkig vid konserter, skrev Laura Netzel till sin vän och tonsättarkollega Elfrida André. Det skulle alltid vara hög konstnärlig kvalité på både utförande och verk vid hennes musikevenemang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ofta engagerade Laura Netzel sig i välgörenhetsarbete av olika slag. Hon arrangerade basarer och auktioner, liksom konserter för välgörande ändamål. Sådana var vanligt förekommande kring förra sekelskiftet, och vid dessa kunde Laura Netzel kombinera sin vilja att lindra nöden bland samhällets sämst ställda med sin musikaliska verksamhet. I början av 1890-talet började hon anordna billighetskonserter för arbetare, och hon var noga med att inte hennes välbärgade vänner tog upp plats i konsertsalen. De fick betala fullt pris på andra ställen. Konserterna blev mycket populära, och den fulltaliga publiken var oerhört entusiastisk. Arbetarna fick lyssna till både kända, etablerade musiker och unga begåvningar, som Laura Netzel gav möjlighet att

Att krusa för att få sin musik spelad hemma i Sverige låg inte för Laura Netzel. Då fanns det andra länder att vända sig till, länder där kvinnliga tonsättare hade lättare att bli accepterade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Laura Netzel hade en hel del internationella kontakter, och framför allt hade hon en förkärlek för fransk kultur. Hon tillbringade mycket tid i Paris, och efter kompositionsstudierna för Wilhelm Heintze i Stockholm fortsatte hon att ta lektioner för Charles Marie Widor i Paris. Det var också där hon fick de största framgångarna som tonsättare. Franska kritiker var mera positivt inställda till kvinnor som inte bara komponerade små salongsstycken. Många av hennes verk gavs ut på franska förlag, och också tyska förläggare visade intresse för hennes musik. När det bildades sällskap i Stockholm som hade till uppgift att sprida kunskap om fransk och annan internationell kultur, då engagerade sig Laura Netzel helhjärtat i verksamheten. Att anordna soaréer var något av hennes

Laura Netzel har ensam varit lika verksam som en hel kommitté, stod det i en tidningsartikel när Nya konstnärsgillet i Stockholm firade 10-årsjubileum 1897. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under senare delen av 1800-talet bildades många sällskap med kulturella förtecken. Det var ett omtyckt sätt att umgås, och ofta ingick ett mer eller mindre omfattande musikinslag i samkvämen. Det hände också att man anordade soaréer med litterära och musikaliska program. Laura Netzel var bra på att organisera och att få musiker att ställa upp. Dessutom var hon själv en skicklig pianist, och hon dirigerade gärna både kör och orkester. Inte undra på att föreningar och sällskap tacksamt tog emot hennes engagemang. Också inom hovet var Laura Netzel en välsedd gäst. Kungafamiljen musicerade mycket, och när prins Oscar, sedermera Oscar II, anordande musikaliska samkväm och soaréer tillsammans med sina sångarvänner, då fanns Laura Netzel med. Hon var en säker sångare, och hon anförde kören i ”kung

P2:s dokumentärserie Tonsättarinnor i ett manligt musikliv fortsätter nu med en presentation av Laura Netzel, en av de kvinnliga musikskapare som var verksamma i Sverige kring sekelskiftet 1900. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes musik är romantiskt klingande med stort känslomässigt uttryck – passionerad är knappast ett alltför starkt ord. Hon komponerade vokalmusik, pianostycken och annan kammarmusik. Så småningom började hon även skriva för orkester, och därmed gav hon sig in på ett område som på den tiden betraktades såsom manligt.Liksom många andra i samhällets övre sociala skikt hade Laura Netzel en stark gudstro, och hon komponerade också sakral musik, till exempel ett Stabat Mater för soli, kör och orgel. Nu finns möjlighet att höra detta hennes största verk i en inspelning med Mikaeli kammarkör under Anders Ebys ledning.Laura föddes i Finland 1839 i den adliga familjen Pistolekors, men redan som ettåring kom hon till Stockholm, och det var där hon växte upp och bodde fram till sin d

I ett program från 1978 spelar och berättar Käbi Laretei för Sigvard Hammar om musiken i fyra av Ingmar Bergmans filmer. Käbi Laretei avled i oktober 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet pratar den estnisk-svenska pianisten och författaren Käbi Laretei om hur hon jobbade med Ingmar Bergman, som hon lärde mycket om musik. Hon berättar bland annat hur hon gick till väga för att som professionell pianist kunna spela som en amatör i filmen Höstsonaten. Programmet är gjort av Sigvard Hammar och sändes första gången 1978.

Sofia Nyblom möter en av operavärldens största stjärnor, den italienska mezzosopranen Cecilia Bartoli, i samband med en konsert i Versailles. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även hennes medarbetare dirigenten Diego Fasolis och ensemblen I Barocchisti medverkar. Ett program om ryska barockpärlor, sångglädje och stormaktspolitik under musikalisk täckmantel. Upptäckarglädje och en enorm kärlek till musiken har präglat Cecilia Bartolis 30 år långa karriär, där hon kartlagt okända verk från barocken på ett antal prisbelönta skivor. Efter Vivaldi, Gluck, Salieri och Agostino Steffani har hon nu närmat sig den ryska barocken och gjort sensationella upptäckter kring de italienska operatonsättarnas odysséer till Sankt Petersburg under 1700-talet.   I programmet berättar Cecilia Bartoli om sina tankar kring konstnärligt ledarskap, krisen för den klassiska musiken, och om sina planer för en världens ledande musikfestivaler, Pingstfestivalen i Sankt Petersburg som hon leder sedan 3 år

År 1615-16 skakades det engelska hovet av en oerhörd skandal. Historien innehåller hemlig kärlek, lystet sex, intriger och förgiftad marmelad, men har aldrig blivit den film eller tv-serie den borde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om korruption och politiskt rävspel på högsta nivå när kungens närmaste man med hustru anklagas för mord. Men den som i eftervärldens ögon fått hela skulden är den vackra Frances Howard som blivit arketypen för den liderliga och fördärvade kvinnan. Tillsammans med maken Robert Carr dömdes hon till döden för mordet på Sir Thomas Overbury. Många avrättades i samband med fallet, men inte Frances och Robert. De satt en tid på fängelset The Tower of London men benådades även därifrån och levde återstoden av sina liv utanför Towern, djupt osams. Idag är Towern en turistmagnet där P2 Dokumentär köar för att besöka tortyrkammaren. Anne Askew är den enda kvinna som torterats här på sträckbänken. Tortyren visades i tv-serien The Tudors vars musik av T

Ett program om Jakob den 1:e, konsten att supa sig redlös, droger och kvacksalveri under den engelska guldåldern. Förmodligen var de flesta mer eller mindre konstant berusade under Shakespeares tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Hur går det till att spela full när en samtidigt ska sjunga? Den som spelar Shakespearedramer måste vara beredd att spela full på scen.Anders Lorentzon vet, han har spelat Falstaff ett antal gånger. Den rakitiskrumme Jakob den förste gifte sig med Anne, syster till Kristian IV av Danmark som lärde ut konsten att supa skallen. I programmet berättar ögonvittnet Sir John Harrington hur det kunde gå till.KROPPSVÄTSKOR OCH MUSIKÅderlåtning, kräkmedel och laxermedel var de vanligaste medicinerna. Mindre kladdigt och smärtsamt var musik som medicin. Och kanske mer verksamt? Exakt hur musiken påverkar de fyra vätskorna – blod, slem, gul galla och svart galla får vi veta i The Golden Age of Drugs. På GoArt, Göteborgs orgelcentrum, byggs både instrument och forskas i hur

Om kontrasterna mellan pryderi, sexuell utlevelse och våld under den engelska medeltidens guldålder, allt speglat genom dåtidens musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samma författare som skrev pamfletter mot snusk publicerade egna porrdikter där ordet “dildo” för första gången dyker upp i engelsk litteratur.KÄRLEK OCH ÅTRÅInget kan som musik väcka känslor, i synnerhet kärlek och åtrå. Just därför måste kvinnor under 1500- och 1600-talen avhålla sig från att utöva musik utanför hemmets väggar. Inom hemmets väggar däremot, var sexuella dubbelmeningar i sånger högsta mode. Även vid engelska hovet. Samtidigt var det paradoxalt nog förbjudet att sjunga snuskvisor på stan. Den som två gånger togs på bar gärning med detta dömdes till spöstraff och att få öronbrosket genomstunget av glödande järn. I P2 Dokumentär ställs frågan om så mycket hänt på 400 år, om strategier som används i lutsånger används än idag?Katarina A Karlsson presenterar engelska lutsånger på Kriscentrum för kvinnor i Göteborg, och

På de populära, påkostade industriutställningarna kring sekelskiftet 1900 presenterade stolta ingenjörer och företagare ofta revolutionerande tekniska innovationer. Men var fanns kvinnorna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Baltiska utställningen i Malmö 1914 ville kvinnorna visa vad de uppnått, även musikaliskt.Inte med skryt och veklagan, utan endast genom att låta fakta tala sitt tydliga språk skulle kvinnorna presentera sin rättliga och sociala ställning och sin yrkesmässiga verksamhet. Utställningen förlades till en kopia av Fredrika Bremers Årsta slott, som byggdes upp med den kungliga paviljongen som närmaste granne. På väggarna hängde tavlor av kvinnliga konstnärer, och i biblioteket kunde besökarna slå sig ner och läsa böcker av och om kvinnor. För de musikaliskt initierade fanns också noter att studera. Dessa hade valts ut av en kommitté, där bl.a. tonsättarna Helena Munktell och Sara Wennerberg-Reuter ingick. Även Elfrida Andrée och Alice Tegnér var representerad

Del 2 av Så talade Strauss avhandlar Richard Strauss 20- och 30-tal och det kontroversiella samröret med nazisterna med efterföljande brittsommar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Hela historien är en mer eller mindre obruten kedja av dumheter, en serie av alla sorters nedrigheter, girighet, svek, mord och förödelse. Och hur lite har inte de som skriver historien lärt av detta”. Orden yttrades av Richard Strauss och kan tjäna som upptakt till det sorgligaste och mest komplicerade kapitlet i Richard Strauss liv och verk, hans samröre med nazismen efter 1933. Strauss var en paradoxal gestalt, och det finns mycket att säga om hans handlingar under kriget. Han var aldrig medlem av nazist-partiet, men som Tysklands störste tonkonstnär (ja, en av världens främsta tonsättare) blev Strauss ett tacksamt symboliskt slagträ och en fjäder i hatten för propagandaminister Goebbels. Utan att göra särskilt motstånd lät sig Strauss bli en marionett i händerna på regimen.  Kriget och erfaren

I del 1 porträtteras den yngre Richard Strauss, kompositören med framgångarna men också de många motsättningarna i Strauss väsen. Progressiv och traditionalist på samma gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom ringer Johan Korssell upp världens främsta lyriska Strauss-sopran, Renée Fleming. Richard Strauss (1864-1949) har skrivit in sig i musikhistorien med tunga bidrag lika mycket till orkesterlitteraturen som till operarepertoaren. Salome, Elektra och Rosenkavaljeren tillhör de yppersta mästerverken bland 1900-talets operor och Strauss symfoniska dikter (Don Juan, Till Eulenspiegel, Also sprach Zarathustra m. fl.) fortsätter att vinna ny publik till den klassiska musiken. Vid förra sekelskiftet tillhörde Strauss de mest radikala krafterna inom musiken, av publik och kritik betraktades han som ”avantgardist”. Men efter Elektra (1909) kom Strauss att göra helt om, och hans musik blir mer traditionell ofta nostalgiskt tillbakablickande. Allt Strauss gjorde var emellertid

För fyra år sedan introducerades med stor framgång en unik modell - El Sistema - för att lära ut musik till barn i Göteborg. Nu har den kommit till vår huvudstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. El Sistema startades i Venezuela för 40 år sedan av José Antonio Abreu. Nationalekonom och fritidsmusiker fick han en vision om att rädda barn från gatuvåld och fattigdom genom spel och sång. Idag finns modellen i hela världen och nådde under 2014 även Stockholm på allvar. Men till skillnad från de övriga städerna i landet där verksamheten har blivit en del av Kulturskolan, testas El Sistema-modellen som en självständig verksamhet i Stockholms förorter Husby och Bredäng. Utan facit i handen har en handfull musik- och rytmikpedagoger fått kort tid på sig att visa att projektet kan stå på egna ben och att musicerandet ger barnen en fast punkt i tillvaron, stärker deras självkänsla och bygger sociala broar i samhället. Sommaren 2014 följde radioproducenten Amra Heco dem i deras vardagskamp under de m

Meänkieli. Ett språk som talas i Tornedalen. Ett språk som också är ett språk utan ett ställningstagande och en särart. Och en egen musik som har fötts ur en identitet som är både finsk och svensk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här uppe i Tornedalen finns det bara duktiga musiker. Musiker som i brist på all slags sponsring och ekonomiskt stöd startat sig själva och fortsätter med det - fortsätter med musiken och att utveckla traditionerna från hembygden eller att helt enkelt göra tvärtom och istället lämna ursprunget och skapa någonting helt nytt och helt eget. I ett Tornedalen som myllrar av kulturliv. Här gör man Mozartopera på Meänkieli. Här gör man reggaemusik på Meänkieli. Här spelar man rockabilly på Meänkieli. Eller så sjunger man Klämsång som man blandar med musik från Cap Verde. Många gånger blandas allt det här i en musikalisk smältdegel som blir en helt ny och unik musik. Musiker och sångare. Skådespelare och författare. Poeter och konstnärer. Antti och Niemi, Olofsson och Alatalo,

Hur gick det till när Island med sina få invånare skapade sitt världsberömda musikunder, där en rad fantastiska artister lyckats erövra världsscenen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sofia Bagge hittar på Island en musikscen byggd på kamp, samarbete och viljan att realisera stora drömmar med små medel. Resan går från Reykjavik till fjordlandskapen i nordväst. Vi träffar den folkkäre artisten Mugison, som skapat den välkända musikfestivalen "Aldrei fór ég sudur", där lokalbefolkningen delar scen med några av landets stora artister.Vi hör även intervjuer med Grammyvinnande världsnamnet Emiliana Torrini, nyskapande Hildur Gudnadóttir, cellist och tonsättare, samt Sólrún Summarlidardóttir och Maria Huld Markan Sigfúsdóttir från den eklektiska gruppen Amiina. Alla ger de sin syn på det isländska musiklivet och  funderar om den majestätiska naturen verkligen spelar någon roll i musiken och varför så många islänningar sysslar med musik. M

Island har en unik egen plats på den internationella musikhimlen med välkända artister och tonsättare. Men få vet något om landets musikhistoria som ruvar på märkliga hemligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så hur gick det till när lilla Island med sina få invånare skapade sitt världsberömda musikunder? Radiojournalisten Sofia Bagge söker svaren i två P2 Dokumentärer. På Island finns musiken överallt. Amatörscenen är stor, samtidigt som landet har många framgångsrika professionella musiker och internationellt uppmärksammade musikfestivaler. Island har även en unik musikhistoria. Det är inte länge sedan symfonikerna spelade i en gammal biograf, konstmusiken gjorde inte entré förrän i början av 1900-talet och det karga klimatet har förstört både husväggar och ömtåliga instrument.I denna del ett av två av dokumentärserien Musikundret Island träffar vi sångaren och f.d. fiskaren Steindor Anderson, välkänd för sina framföranden med postrockbandet Sigur Rós. Han berä