P2 Dokumentär

Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag. Mest känd är han troligen för tonsättningen av ”Sverige”, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom. Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ”Jag längtar in i mig själv” skrev

Elza Soares en gång en fattig flicka från favelan i Rio har utsetts till årtusendets sångerska av BBC Radio. Sedan 50-talet har hon uppnått makalösa framgångar. Men hon har även stött på bottenlös sorg och stora motgångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 1930 föds Elza Gomes da Conceição i slumområdet Favela Moça Bonita i västra Rio de Janeiro. Familjen har inte mycket pengar och Elza har nio syskon. Alla måste hjälpa till i hushållet och Elzas uppgift är att hämta vatten i en närliggande brunn. Att bära vattenhinkar på huvudet är inte lätt och Elza brukar ge ifrån sig ett stön när hon bär de tunga hinkarna. Elzas pappa säger att hon kommer att förstöra sina stämband om hon jämrar sig. Själv tycker hon att det har ett gungigt sväng. Det är också jämrandet och den raspiga rösten som kommer att göra Elza Soares världsberömd. Som 11-åring blir hon bortgift och som 21-åring är hon änka med fem barn att ta hand om. Allt kunde ha blivit ingenting om det inte vore för en talangjakt hon s

Få verk är så mytomspunna som Messiaens Kvartett vid tidens ände. Det berättas om pianotangenter som fastnade i kylan och ett uruppförande som sågs av flera tusen krigsfångar men vad är egentligen sant? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är den 15 januari 1941 och minusgrader i det nazistiska interneringslägret Stalag VIII-A nära staden Görlitz i sydöstra Tyskland. Krigsfångar från hela Europa står och huttrar medan de väntar på att musiken ska börja. Verket de ska få höra är en kvartett skriven av medfången Olivier Messiaen. Vid andra världskrigets start är han 30 år, försteorganist i en kyrka i Paris och ett stort tonsättarlöfte. I interneringslägret komponerar han ”Kvartett vid tidens ände” för klarinett, violin, piano och cello. Stycket har kommit att bli ett av världens mest mytomspunna vad gäller tillkomst och uppförande. Men hur gick det egentligen till när musiken skrevs? Och vad är sant om det första framförandet? I programmet hörs bland andra forskaren Rebecca Rishin, klarinetti

Luciano Pavarotti räknas av många som den främsta tenoren någonsin. Han tronar dessutom över tre svårslagna världsrekord. Men vad var det som var så speciellt med hans röst, som än i dag väcker vår förundran? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bagarsonen Luciano Pavarotti föddes i den lilla staden Modena i norra Italien 1935. När han gick bort 2007 var han en världstenor och räknades till en av de 20 internationellt mest kända personerna någonsin. Hör om hans fantastiska livsresa och om hans bejublade röst som än i dag berör människors innersta. I programmet medverkar journalisten Lasse Anrell och Operans pressansvarig Torbjörn Eriksson.  Operachefen Stefan Johansson berättar om sina möten med Pavarotti och Birgitta Svendén om hur det var att sjunga med honom på Metropolitanoperan i New York. P2-podden Mästerverkens Clara Törnvall och Johan Korssell diskuterar Pavarottis storhet. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.

José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti skapade en sällan upplevd hype kring opera när de på 90-talet sålde ut jättearenor tillsammans. Men hur kunde tre gigantiska egon komma överens om att dela scen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De tre tenorerna framträdde ihop för första gången den 7 juli 1990 i Rom. Konserten skulle samla in pengar till José Carreras leukemistiftelse, men blev därutöver också början på en global cirkus med konserter över hela världen och ett enormt kändisskap för de tre sångarna. I takt med att deras popularitet växte bland den breda publiken fick de allt mer kritik från operanördar och musikkritiker. Visst, operagenren nådde miljontals nya lyssnare, men många ansåg också att det mest handlade om pengar, upphovsrätt och publikfrieri. Klart är dock att de tre tenorerna lämnade efter sig ett svårslaget musikalisk arv där de klassiska operaariorna blev tillgängliga för fler. Men hur kom det sig att José Carreras, Plác

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet ”Jazz på svenska” kom till.I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Eli

Genom kulning och vallsång skapade kvinnor ett eget språk på fäbodvallarna. Rösten blev mer än ett kommunikationssätt, i vissa fall ett försvar. Traditionen har också lagt grunden till den folkmusik vi hör i dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På fäbodvallar i 1500-talets Sverige var rösten inte bara ett arbetsredskap för att valla sina kor och getter, utan även ett vapen som kunde skrämma rovdjur, troll och rövare. Kvinnorna som kulade på fäbodarna har länge varit osynliga i den svenska musikhistorien, men i dag växer ett intresse för att tillskriva dem en större betydelse för dagens folkmusik. I det här programmet får vi komma närmare de kvinnor som höjt rösten i skogarna, på bergen och i fjäll. Vi tar även pulsen på hur vallmusiken mår i dag och talar med några av de som håller den gamla traditionen vid liv. I programmet medverkar Jenny Tiderman Österberg, sångerska och musiketnolog, Olof Misgeld, musiker och lektor i folkmusikteori, Maria Misgeld, musiker och pedagog i kulnin

Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna. Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten ”Nygammal vals” som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta – dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2: Antonio de la Cruz

Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firades med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö.Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen ”Timmarna”.På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan ”Einstein on the Beach”, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson.De senaste åren har hans operor ”Satyagraha” och ”Akhnaten” nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York.– Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruh

I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPrese

Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst.Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande.Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen,

I sörmländska Flen har en unik orkester vuxit fram, med tolv nationaliteter och influenser från jordens alla hörn. Men hur utvecklar man en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade nästa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsorkestern har sedan starten 2015 hunnit bli utnämnd till ”Årets sörmlänning”, fått överraska kungen på hans födelsedag och spelat över hela Sverige och även utomlands. Målet är att spela bra musik men orkestern har också blivit en plats för integration, där nyanlända blandas med infödda svenskar. Den ständiga frågan är dock hur man håller liv i en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade eller förflyttade nästa.  I programmet möter vi orkesterledaren Lutte Berg och några av orkesterns medlemmar när de repeterar i gamla Folkets hus Amazon i Flen. En dokumentär från 2021 av Malin Marcko. Producent: Antonio de la Cruz

Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag. Mest känd är han troligen för tonsättningen av ”Sverige”, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom. Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ”Jag längtar in i mig själv” skrev

Få verk är så mytomspunna som Messiaens Kvartett vid tidens ände. Det berättas om pianotangenter som fastnade i kylan och ett uruppförande som sågs av flera tusen krigsfångar men vad är egentligen sant? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är den 15 januari 1941 och minusgrader i det nazistiska interneringslägret Stalag VIII-A nära staden Görlitz i sydöstra Tyskland. Krigsfångar från hela Europa står och huttrar medan de väntar på att musiken ska börja. Verket de ska få höra är en kvartett skriven av medfången Olivier Messiaen. Vid andra världskrigets start är han 30 år, försteorganist i en kyrka i Paris och ett stort tonsättarlöfte. I interneringslägret komponerar han ”Kvartett vid tidens ände” för klarinett, violin, piano och cello. Stycket har kommit att bli ett av världens mest mytomspunna vad gäller tillkomst och uppförande. Men hur gick det egentligen till när musiken skrevs? Och vad är sant om det första framförandet? I programmet hörs bland andra forskaren Rebecca Rishin, klarinetti

Ingen annan jazzskiva har sålt lika mycket som Kind of Blue. Musik som en viskning i örat från en kärlek, säger saxofonisten Gunnar Lindgren, som spelat låtarna från albumet fler gånger än Miles Davis själv gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fem låtar, inspelade under två vårdagar 1959 i New York. Musikerna trodde att det var vanlig dag på jobbet, men Miles Davis hade andra planer. När John Coltrane och de andra packat upp sina instrument fick de istället för färdiga låtar några skalor nerklottrade på papper. Miles ville åt något nytt – det spontana skapandet. ”Därför blev det så bra”, säger musikern Daniel Bingert, som när han spelade in sin senaste skiva provade samma metod som Miles Davis använde. Men vad hände egentligen när Gunnar Lindgren tidigt 60-tal upptäckte att Miles Davis råkade vara på samma flyg som honom på väg från Göteborg till Stockholm? En dokumentär från 2021 av Anton Karis.

Afrobeat-grundaren Fela Kutis relation till kvinnor var avgörande i alla skeden av hans karriär. Det här är berättelsen om hur kvinnorna hans mamma och hans 27 fruar formade honom och hans musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nigerianske musikern och människorättsaktivisten Fela Anikulapo-Kuti är mest känd som grundaren av afrobeat. Hans musik är en mix av nigerianska Yoruba-rytmer, highlife från Ghana och jazz och funk. Under sin karriär blev han trakasserad, misshandlad och fängslad på grund av sina provokativa texter som kritiserade Nigerias korrupta militärdiktatur. När Fela Kuti gick bort i sviterna av aids 1997 hade han hunnit spela in över 70 album, bevittna ett inbördeskrig och utropa en egen republik. Och gifta sig. Med 27 kvinnor. Samtidigt. Det här är berättelsen om hur kvinnorna formade Fela Kutis liv. I programmet hörs bland andra hans dotter Yeni Anikulapo-Kuti och tidigare flickvännen Sandra Izsadore. En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbal

Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin ”Huvva – svensk folkmusik på beat”, ”Trollskog – mer svensk folkmusik på beat” och ”Bergtagen”, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld. – Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv. Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset. Att sedan komma tillbaka var svårt. – Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till fol

Gud och det gudomliga har skildrats i musiken i årtusenden. I allt från sufiska flöjter och judisk bönesång till Lars-Erik Larssons Förklädd gud. Men idén om hur gud ska gestaltas skiljer sig åt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur låter gud i musiken? Vi närmar oss frågan genom personliga berättelser och historiska exempel på försök att gestalta guds väsen. Samtida musiker och konstnärer berättar om sina erfarenheter och inspirationskällor. Musik gjord av vind eller guds andedräkt, noisemusik gjord av alla frekvenser och aftonbön klädd i popdräkt. Hör Malin Stenberg som regisserade Folkoperans uppsättning av kör- och orkesterverket ”Förklädd gud”, oudvirtuosen och musikvetaren Ahmad al Khatib, tonsättaren, musikern och konstnären Dror Feiler, samt folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman. En dokumentär från 2020 av Marie Wennersten. I programmet hörs utdrag ur Folkoperans uppsättning av Förklädd gud med Folkoperans Vokalensemble. Arrangemang av Jonas Forssell. Recitation av

Beethovens enda violinkonsert uruppfördes i Wien 1806. Särskilt den långsamma mittensatsen har kommit att bli älskad. Kanske det vackraste som någonsin skrivits, säger Malin Broman, konsertmästare i Radiosymfonikerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rose från Sydafrika köpte violinkonserten på skiva första dagarna i frihet efter flykten från hemlandets apartheid. ”Varje gång jag hör början får den min själ att flyga!” berättar hon. John minns när han på skidresan i Alperna fick oväntat sällskap av en italiensk stjärnviolinist för att han råkat nynna på melodin ur violinkonsertens sista sats. En dokumentär från 2020 av Anton Karis.