P2 Dokumentär

Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här dokumentären får du följa Dan Andersson under hans sista dag i livet. Från att han vaknar på morgonen hemma i Gonäs i Dalarna, till det tragiska slutet i Stockholm. Dan Andersson reser till huvudstaden för att söka en anställning. Hans hustru Olga är gravid med deras första barn och han behöver en fast inkomst för att försörja sin familj. Hans död på ett hotellrum i Stockholm blir mycket omtalad och leder under 1900-talet till att hans dikter uppmärksammas. ”Omkring tiggarn från Luossa” och ”Jungman Jansson” blir några av hans mest populära verk. Vad som inte är lika känt är att han även tonsatte flera av sina dikter. Några av melodierna har blivit svenska visklassiker. En dokumentär från 2020 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iri

I slutet av 30-talet sökte landets stora revyartist Zarah Leander lyckan i Europa. Hon blev den tyska propagandafilmens stora stjärna, men samarbetet med naziregimen kom nästan att kosta henne karriären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är historien om Zarah Leander, en artist som gick sin egen väg. Som blev älskad av många miljoner människor, och sedan bespottad och utstött. Men det är också historien om en kvinna som aldrig gav sig, och som aldrig vek sig för maktens män. En dokumentär av Eva och Staffan Schöier från 2020.

Barnmusikpionjären Gullan Bornemark skapar en egen musiklek och börjar jobba interaktivt med barnmusik innan termen ens är uppfunnen. Låten Är du vaken Lars? blir snabbt populär genom radion på 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är genom egna program i Sveriges Radio som Gullan Bornemark presenterar radiolyssnarna för ”Är du vaken Lars?”. Låten är en av många som får möta sin publik på detta sätt då Gullan Bornemark under 60-talet leder musikprogram för och med barn i både Sveriges Radio och SVT. Det här är berättelsen om en låt som skrivs på tramporgel i sommarstugan, en text som anklagas för att vara snusförnuftig och en sexårig son som sjunger med sådan kraft att mikrofoner är överflödiga. Historien om Gullan Bornemarks låt ”Är du vaken Lars?” rymmer ett musikaliskt familjeföretag, ett enormt driv och en kompositör med stor respekt för barn och deras musikalitet. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar s

På 80-talet gör rockbandet Mora Träsk succé på landets förskolor. Låten som tar med barnen på tigerjakt har med tiden blivit en självklar del av standardrepertoaren hos tusentals pedagoger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Leif Walter är lågstadieläraren och rockmusikern från Gävle som känner igen en hit när han hör den. Tigerjakten kom han över på en firmafest på 70-talet och låten har sedan dess visat vägen till försäljningsrekord, de stora arenorna och barnens hjärtan. Låten visar sig vara en ramsa som innan den blev en barnhit vandrat över världsdelar och genrer. Det här är berättelsen om hur rockbandet Mora Träsk blir en barnmusikduo som golvar Sverige genom att ge sig ut på tigerjakt med humor, riktad marknadsföring och stor kunskap om pedagogik. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumen

På 1950-talet dyker barnbokskaraktärerna Krakel Spektakel och Kusin Vitamin upp på skiva. Duon som leker, skojar och hänger i gardiner etsar sig snabbt fast med omedelbara melodier och fyndiga rim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krakel Spektakels och Kusin Vitamins historia går tillbaka till 1947, året då barnkultur-legendaren Lennart Hellsing ger dem liv i boken Nyfiken i en strut. Hellsings iver att väcka barns lust att sjunga, dansa och röra sig leder snart till att Krakel Spektakel och Kusin Vitamin även hamnar på skiva. Rösten till Kusin Vitamin görs av skådespelarna Yvonne Lombard (tal) och Astrid Söderbaum (sång), som tack vare liknande röstfärg kan dela på rollen. Lombard och Söderbaum har ljusa minnen av både inspelningarna och varandra. ”Jag hör på rösten att jag skrattar inombords, jag blir bara glad när jag hör det”, säger Astrid Söderbaum när hon lyssnar på en inspelning. Men bakom de till synes enkla visorna döljer sig en historia om status och klass och hur champagne och röd

Jojje Wadenius album Goda' Goda' med texter av Barbro Lindgren har gjort avtryck hos generationer av barn. Inspirationen till låten Mitt lilla barn kommer både från egna barndomsupplevelser och Paul Simons sound. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av 1960-talet är Jojje Wadenius 23 år gammal. Han bor i en etta på Södermalm i Stockholm, hankar sig fram i jazzkretsar och testar olika saker musikaliskt. Barbro Lindgren är i 30-årsåldern och har fått sina första böcker utgivna. Av radioproducenten Inga-Lill Lindgren får de båda frågan om att skriva barnlåtar. De säger ja, och Jojje Wadenius tonsätter Barbro Lindgrens texter som målar upp spännande världar om att skrika som gorillor och binda fast folk vid den stora stenen. Barbro Lindgren berättar att hon ”knyckt vilt” ur både sin egen och sina söners barndomsår. Även Jojje har hämtat inspiration från sin egen verklighet. Introt på ”Mitt lilla barn” är influerat av Simon and Garfunkels album Sounds of Silence. Mängder av artister har

Finns det någon barnvisa som gjort större avtryck på svenskarna än Idas sommarvisa? I dag sjungs den på varenda skolavslutning, men från början var den mest ett mellanspel för att få ihop scenerna i en av filmerna om Emil i Lönneberga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur gick det till när Georg Riedel, jazzmusikern som bara gillade instrumentalmusik, fick uppdraget att skriva barnvisor till flera av Astrid Lindgrens filmer? Georg Riedel berättar om ett lite annorlunda samarbetssätt och om vikten av att kunna skrota en dålig idé. I intervjuer från Sveriges Radios arkiv hör vi också Astrid Lindgren beskriva sitt författarskap, sin syn på barn och sin relation till gamla svenska visor. Detta är berättelsen om hur djupaste allvar, ordkonst och ett otippat musikaliskt samarbete blir betydelsefullt för människor över hela världen. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodier

Electric banana band erövrade svenska topplistor på 80-talet. Låten Banankontakt av tredje graden blev en omedelbar hit bland både vuxna och barn utan att så många fans la märke till textens budskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Banankontakt av tredje graden” kom till som musikunderhållning i ett jullovsprogram på SVT. Lasse Åberg och Janne Schaffer berättar om hur Abba-influenser och tankar om miljöförstörelse blev den ultimata barnklassikern i en tid då bananer, djungelkostymer och barnmusiken blev cool. I dag samsas rockfestivaler och operahus om Banankontakt. Janne Schaffer och Lasse Åberg konstaterar att låtar för barn inte alls behöver vara okomplicerade och enkla för att landa rätt. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlss

År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1974. I Brighton hålls Eurovision Song Contest och det blir Abba som vinner med låten ”Waterloo”. Vinsten betyder att Sverige ska stå för värd för Eurovisionsschlagerfestivalen året efter. Samtidigt som Abba gör succé växer sig en kraft allt starkare. Det är en rörelse som är kritisk till musiktävlingar och topplistor och som vill sudda ut avståndet mellan musiker och publik. Rörelsen bestämmer sig för att anordna en egen festival som kommer förändra synen på schlagermusik. I programmet hörs bland andra Tjia Torpe och Håkan Lahger som var med och organiserade festivalen. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman. Klippen i programmet kommer från SVT:s öppet arkiv, filmen ”Vi har vår egen sång” om Alternativfestivalen 1975 av Kinoki Pro

Darrningar, kräkningar och flyktkänslor. Frédéric Chopin, Jenny Lind och Vladimir Horowitz var alla drabbade av förlamande scenskräck. Hur är det att livnära sig på att stå på scen när mötet med publiken orsakar ångest och panik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Scenskräck är ett så starkt obehag av att framträda inför människor att det kan bli till ett handikapp. I sin mest extrema form kan skräcken sätta stopp för en musikkarriär. Och det är vanligare än vad man kanske kan tro, även bland professionella musiker. Flera studier visar att 20 till 30 procent av alla orkestermusiker lider av någon form av ångestrelaterade besvär i samband med konserter. Många tar betablockerare, alltså medicin som minskar hjärtats maxpuls, innan de ska upp på scen. Mycket tyder dessutom på att skräcken ofta blir värre med åren. Hur fungerar egentligen scenskräck? Hur kommer man över det? Och är scenen verkligen lika viktig i dag när inspelningsteknik och digitala lösningar erbjuder möjligheter att uppträda på nya sä

Anders Hillborg är en av Sveriges mest framgångsrika kompositörer av nutida musik. I februari 2020 förbereds en festival helt tillägnad hans musik i London. Följ med bakom kulisserna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den retrospektiva festivalen blir ett tillfälle för Anders Hillborg att själv se tillbaka på sin karriär och återuppleva många av de stycken han skrivit under åren. Från körstycket ”Lilla Sus grav” som han skrev för hand 1978, 24 år gammal, till orkesterverket ”Through Lost Landscapes” från 2019. Om rösten är urmaterialet för hans komponerande och kören är Anders Hillborgs klangliga laboratorium, så är orkestern hans musikaliska husdjur. Ljuddjuret som han kallar det. Klangdjuret som uppstår när uppemot hundra människor sitter i samma rum och spelar olika stämmor, samtidigt som de bildar en helhet. En dokumentär från 2020 av Sofia Nyblom.

Våren 2020 är inget sig likt i musikbranschen. Coronapandemin breder ut sig i samhället och över en natt har konserter, spelningar och hela turnéer ställts in. Det här är berättelsen om när musiken tystnade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars 2020 när coronaviruset börjar sprida sig allt mer beslutar regeringen att stoppa alla offentliga sammankomster med mer än 500 deltagare. Beslutet slår ner som en bomb i musikbranschen. Från en dag till en annan har så gott som alla evenemang ställts in. Tusentals musiker blir utan uppdrag och inkomster. Vad händer när musiken tystnar? Och vem ska rädda musiken? Möt musikerna Isabella Lundgren och Jeanette Eriksson, samt röster från Kungliga operan, Musikerförbundet och jazzklubben Fasching i Stockholm. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman.

Den har kallats för Sveriges inofficiella nationalsång. Vintersaga av Ted Ström görs ständigt i nya versioner och förekommer i så vitt skilda sammanhang som begravningar och påkostad bilreklam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vintersaga är sången om landet där det blåser en iskall vind och vemodet rullar in. Texten tar oss med på en resa från drivisen i Kvarken till flämtande ljus i Visby hamn, bion i Pajala och Landsorts fyr där snöstormen drar in. Sången slår an någonting i oss, kanske en nationalkänsla. Snart 36 år efter att Monica Törnell gjorde Vintersaga till en hit vill vi fortfarande höra om det gråa, kalla och samtidigt också vackra. Möt arkitekturskribenten Dan Hallemar, statsvetaren Katarina Barrling, låtskrivaren Ted Ström och låtens mest kända uttolkare, Monica Törnell. Instrumentalversionen av Vintersaga som hörs återkommande genom programmet är skriven av Petter Granberg. En dokumentär från 2020 av journalisten och musikkritikern Po Tidholm.

Sitarmästaren Ravi Shankar har mer än någon annan varit en ambassadör för klassisk indisk musik i västvärlden. Möt honom i ett samtal från 1998. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I samband med att Ravi Shankar 1998 tilldelades det svenska Polarpriset och släppte sin självbiografi Raga Mala gjorde musikjournalisten Johan Scherwin en dokumentär om hans liv. Här hör vi ett telefonsamtal med den då ännu aktive Shankar, som vid tillfället befann sig i sitt hem i San Diego, Kalifornien. Programmet sändes första gången i maj 1998.

Kören The17:s musik existerar bara i stunden. Den kan skapas av vem som helst, när som helst, var som helst men får aldrig någonsin bevaras eller höras av publik. Över hela världen engagerar sig tusentals personer i det som blivit en folkrörelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vårdag för 14 år sedan annonserade musikföreningen Fylkingen i Stockholm världspremiären för kören The17. Men för att få höra kören var man själv tvungen att sjunga i den, eftersom The17 aldrig uppträder inför publik. Sedan dess har nya 17-körer sjungit, hummat, lyssnat och ropat över hela världen. Körernas grundare är Bill Drummond, en skotsk konstnär, musiker och författare, känd som en av de två grundarna av musikduon The KLF som fick en rad superhits i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Duon avslutade dock sin karriär brutalt i det som kallats musikhistoriens största kommersiella självmord, när de som ett konstprojekt brände upp en miljon brittiska pund. The17 ses av många som ett resultat av att Drum

Höstens sista konsert är här. Ett viktigt mål för hela Svenska kammarorkestern, men kanske särskilt för flöjtisten Alissa Rossius. Som solist i ett stycke av Mozart kan hon äntligen få sin revansch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att vara musiker på högsta nivå är skört. Otaliga övningstimmar och slit ska mynna ut i en kort stunds lycka, känslan av att stå framför en fullsatt salong när allt stämmer. Men inget kommer gratis och alla timmar av övning kan snabbt gå förlorade om en olycka är framme. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.

Svenska kammarorkestern bär på en hemlighet. För andra gången kommer musikerna att vara huvudrollsinnehavare den kväll då världens uppmärksamhet riktas mot Sverige en kväll då inget får gå fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen utom de invigda får veta varför en resa till Stockholm är inskriven i orkesterns kalender den 10 december. Svenska kammarorkestern ska återvända till Blå hallen för att spela när årets nobelpristagare firas. Inget får gå fel – men hur gör man för att hålla nerverna i schack? I orkestern finns musiker som kämpar mot nervositeten, mot illamåendet, yrseln och stressen som tränger sig på. Men det finns hjälp att få. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.

I kväll gäller det. Svenska kammarorkestern och nya chefsdirigenten Martin Fröst gör sig redo att möta en fullsatt publik. Musikerna har övat för att prestera på topp, men på genrepet händer det som inte får hända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en orkester är alla beroende av varandra. Helheten, laget är av högsta vikt, speciellt vid konserter. På kvällens program finns ett stycke av Mozart och redan under genrepet är en del åhörare på plats i salongen i Örebro konserthus. Men plötsligt händer något på scenen. ”Alla måste lämna salen”, ropar Martin Fröst. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.

Förändringens vindar blåser genom Svenska kammarorkestern. En ny chefsdirigent, den egensinnige klarinettisten Martin Fröst, är på ingång. Hur ska det nya samarbetet gå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter många år under Thomas Dausgaards ledning har stunden kommit. Svenska kammarorkestern i Örebro ska få en ny chefsdirigent – och inte vem som helst. Klarinettisten Martin Fröst är en frispråkig nytänkare inom den klassiska musiken. Redan vid det första mötet föreslår han stora förändringar i orkesterns arbete. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.

Med Orlando har den österrikiska tonsättaren Olga Neuwirth blivit historisk. För första gången på 150 år spelar den anrika statsoperan i Wien en nyskriven opera av en kvinnlig kompositör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När ”Orlando” får urpremiär i december 2019 är det som om en ny sorts opera – eller en ny sorts människa – ska födas på Wienoperan. På det konservativa operahusets scen står sångare iklädda experimentellt samtida mode och sjunger om kön och identitet i ett verk baserat på Virginia Woolfs roman. Men operan ”Orlando”, om adelsmannen som färdas genom århundradena och byter kön i jakten på sin konstnärliga identitet, handlar också om tonsättaren Olga Neuwirth själv. Hör henne berätta om det refuserade samarbetet med författaren Elfriede Jelinek som fick nobelpristagaren att aldrig mer vilja ha med musikvärlden att göra. Varför har det tagit så lång tid för en kvinna att få tillträde till Wienoperans scen? Operachefen Domnique Meyer förklarar sig och så möter vi den ame