P2 Dokumentär

Revolutioner ackompanjeras ofta av sång och musik, men den roll som sång och musik spelade för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen i synnerhet Estlands var exceptionell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa säger att "den sjungande revolutionen" var ett mirakel, och att det var andra gången i mänsklighetens historia efter Jerikos murar som musiken gjorde ett så starkt avtryck i vår värld. Sångerna kunde vara vilka som helst men det var sånger som alla kunde, och det är omtvistat vem eller vilka som egentligen startade alltihop. - Andra får säga vad de vill men det var Tallinns punkare som startade, säger filmaren, journalisten och festivalarrangören Tiina Mägi som nämns som en viktig doldis i den sjungande revolutionen. Följ med Marie Wennersten på en resa tillbaka till de tre åren mellan 1988 och 1991 då 100 000-tals ester sjöng för självständighet, för det fria livet. I programmet medverkar också punkaren Tiina som vågade hissa den estniska trikoloren i rådhuset, vis- o

O Store Gud är en av världens mest kända psalmer, och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”O Store Gud” bygger på en svensk traditionell folkmelodi och fick sin mest spridda text av Mönsteråsaren Carl Boberg i slutet av 1800-talet. Boberg skrev den efter att ha varit med om ett åskoväder över Kalmarsund. Sedan översattes den till tyska 1907 följt av ryska, vilken hördes av en amerikansk missionär som i sin tur översatte den till engelska. Psalmen spreds över världen, men i Sverige förde den under många år en undanskymd tillvaro. Ja, den var nära att glömmas bort då den engelska översättningen av sången, ”How great thou art”, fick en framträdande roll under väckelsepredikanten Billy Grahams möten på 1950-talet. Sedan spelade Elvis Presley in den och resten är, som man brukar säga, historia. Vi besöker Carl Bobergs hembygd och träffar ord

Utbränd och förvirrad i tidigt 1980-tal, efter en tid som folkmusiker i Grekland, återvänder Ale Möller till Sverige. Här anträder han vägen till den musik som han kan kalla sin egen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ale Möller föddes 1955 i Skåne, började spela gitarr i 10-årsåldern och fick sitt första musikerjobb i en Peter Oskarson-uppsättning av Tolvskillingsoperan som 15-åring. Han övergick allt mer till trumpet, hamnade i Malmös proggkretsar och i Kabaréorkestern som kompade Mikael Wiehe. Efter en tid som resande musiker under Tältprojektet och som multiinstrumentalist i Filarfolket fick han för sig att lära sig bouzouki, startade en grekisk orkester och samarbetade med Mikis Teodorakis. Efter en uppslitande kris återvände han från Balkan till Sverige, på jakt efter en musik att kalla sin egen. Den fann han i de svenska traditionernas hjärta, i Dalarna. ”Ale Möllers väg” handlar om några få men mycket betydelsefulla år av Ale Möllers musikerliv. Vi hör också litet ur verket "Xenomania" som

Hur är det att tillhöra de fyra procent av befolkningen som är omusikaliska? Det är frågan i den här dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musikern Peter Bryngelsson undersöker omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror stödpedagogen Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.

Jorma Panula, Susanna Mälkki, Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Eva Ollikainen. Finland har i generationer vaskat fram internationellt erkända dirigenter. Men vad är egentligen nyckeln till det finska dirigentundret? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett av de senaste exemplen på en finsk framgångsrik dirigent är Klaus Mäkelä. Vid 25 år ålder blev han Sveriges Radios symfoniorkesters förste gästdirigent och från säsongen 2020/2021 också chefsdirigent och konstnärlig rådgivare för Oslofilharmonikerna.Vad ligger bakom att Finland har kunnat få fram så många internationellt erkända dirigenter i förhållande till sin befolkning på 5,5 miljoner?Möt 88-årige Jorma Panula som sägs vara urfadern till dagens finska dirigentgenerationer. Han berättar om sitt hemliga recept, utifrån vilket han utbildat en rad världsdirigenter under drygt 40 år som pedagog.Hör också dirigenterna Okko Kamu, Susanna Mälkki, Sakari Oramo och Eva Ollikainen förklara hur en finsk dirigent uppf

Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann. Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i Clara Schumanns musikvärld på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i P2 Live. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Vad är en operabög? Det frågar sig Ola Anderstedt i den här dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett par årtionden har det varit känt att homosexuella män kanske i högre grad än heterosexuella män söker sig till operamusik. Begreppet "opera Queen" har det skrivits mycket om, till och med avhandlats akademiskt i framför allt engelskspråkiga länder av bland andra den amerikanske kulturkritikern Wayne Koestenbaum och dramatikern Tony Kushner. I Sverige har operadramaturgen och docenten i teatervetenskap Göran Gademan skrivit boken "Operabögar" från 2003. Vid sidan av honom möter vi en av grundarna av föreningen "Operabögarna" Roger Wallén och genusforskaren och professorn Tiina Rosenberg. Det blir förstås också mycket musik, med Maria Callas, Birgit Nilsson och andra. Programmet är en repris från den 11 augusti 2018. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.

Den här helgen 2018 skulle poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers ha fyllt 90 år. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare. – Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen Hugo och Josefin, jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt. Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan också medverkade i hans TV- och radioprogram och filmer. Wolgers skulle ha fyllt 90 den 10 november 2018. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Under Kristallnatten för 80 år sedan, mellan den 9 och 10 november 1938, förstördes skivbolag och originalinspelningar med judiska artister. Musiken var förlorad för alltid. Trodde man. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1992 får skivsamlaren Rainer Lotz veta att det någonstans ute i världen finns över 250 skivor som försvunnit under den mörkaste delen av Tysklands historia. Han ser det som sin uppgift att hitta varenda en. Där och då började en decennielång jakt på en förlorad musikskatt. - Jag hittade skivor över hela världen och tydligen var det älskade ägodelar, för i vissa fall var det allt de hade med sig när de flydde, säger Lotz som framför allt letade efter musik som hade getts ut av skivbolagen Semer och Lukraphon i Berlin under 1930-talet. Idag spelas musiken igen, och Rainer Lotz är stolt. - Vi kunde rädda musiken och återuppliva den här kulturen. På ett sätt har var vi besegrat döden, säger Lotz. I programmet medverkar också musikern Alan Bern som idag spelar den försvunna musiken

Mängder av judiska tonsättare och andra fick sina verk förbjudna i Nazi-tyskland. Deras musik kallades "entartete", på svenska "urartad" eller "degenererad". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dokumentären kretsar kring tre av de mest framstående judiska tonsättare som drabbades av den nazistiska kulturpolitiken under 1930-talet och framåt – Alexander Zemlinsky (1871-1942), Franz Schreker (1878-1934) och Erich Wolfgang Korngold (1897-1957). I programmet samtalar Musikrevyns i P2 programledare Johan Korssell med skivproducenten och musikforskaren Dr Michael Haas som inledde skivbolaget Deccas satsning på "Entartete Musik" i början av 90-talet, Korngoldexperten Brendan G. Carroll, dirigenten Marc Albrecht, Schrekerexperten Dr Christopher Hailey och den brittiske tenoren John Daszak som sjungit stora roller i operor av både Zemlinsky och Schreker. Vi träffar också Korngolds barnbarn, violinisten Kathrin Korngold-Hubbard i Portland, Oregon, USA och hör mer om hennes berömda farfar. Korngold prisades

Sång och musik kan trösta många som mist någon nära. Den här dokumentären handlar om de som kan hjälpa en i sörjandet som sångarna på en begravning idag eller gråterskorna i finska Karelen förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På den svenska landsbygden förr i tiden hette det att man "sjöng ut" den döde. I vår tid finns de ritualerna inte kvar men vilken roll spelar sången och musiken idag? Att sjunga på en begravning är det finaste som finns, säger sångerskan Anna Ihlis i Gagnef. Hon är tredje generationen i en familj som sjunger och spelar på begravningar. - Man är en trösteperson, säger hon. Alla är så oskyddade en stund. Vi träffar också Pirkko Fihlman som tagit upp den ortodoxa traditionen med gråterskor från finska Karelen, att vara en kanal för de andras sorg, ta på sig deras smärta. Konstnärsduon Shakeit Lab - Maria Johansson-Josefsson och Tove Sahlin - har gjort en sång- och dansföreställning om döden, en besvärjelse som också är ett accepterande – "Det är som det är." En P2

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonsättaren Tebogo Monnakgotla berättar om sitt arbete med operan om Jean-Joseph Rabearivelo, i den här dokumentären från den 7 maj 2017. Då hade Monnakgotla skrivit fem musikstycken inspirerade av den franskspråkige poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv och planerade för en helaftonsopera om honom. Det blev en kortopera med titeln "Jean-Joseph" som hade urpremiär på Kungliga operan den 19 oktober 2016. Vi möter också barytonen Luthando Qave som sjunger om Rabearivelos självmord, författaren och dramaturgen Magnus Florin och Richard Serrano som är professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.  

Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den andra delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här andra delen följer vi honom ända till graven. På vägen får vi också med en del skrönor - ehuru sanna - och vi hör om den framtidsman han blev, den avantgardetonsättare han blev efter att ha lämnat det kringflackande virtuoslivet och bosatt sig i Weimar 1848. Det är då han skriver sina Faust- och Dantesymfonier och de tolv symfoniska dikterna. På 1860-talet bosätter han sig i Rom, här tonsätter han bland annat sina stora oratorier "Elisabethlegenden" och "Kristus". Vi får också bekanta oss med Liszt, pianoläraren, han som aldrig tog något betalt för sina lektioner. Franz Liszt föddes den 22 oktober 1811 och dog den 31 juli 1886. Programmet är en repris från den 30 oktober 2011 då det var 200 år sedan han föddes, och den 30 juli 2017. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.

Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den första delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franz Liszt var ungraren som inte talade ungerska och från början pojken som ville bli präst, men som blev en av de största pianovirtuoserna genom tiderna i Europa! Legendfloran kring Liszt är vildvuxen. "Lisztomanin" var en hysterisk farsot i hela Europa med mycket "sex and drugs" - ja, i alla fall många kvinnor och mycket cognac. I den här första delen hör vi om hans barn- och ungdom, studierna i Wien och Paris, Parissalongerna, kärleken till och resorna med Marie d'Agoult och "lisztomanin" på 1840-talet. Franz Liszt föddes den 22 oktober 1811 och dog den 31 juli 1886. Programmet är en repris från den 23 oktober 2011 då det var 200 år sedan han föddes, och den 29 juli 2017. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.  

Jazzhistoriens längsta time out har jazzpianisten Birgit Lindbergs frånvaro från jazzscenen kallats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det skulle ta mer än 30 år från det att hon lämnade jazzlivet för ett liv i Västerbottens inland till dess att hon gav ut sin första skiva i eget namn, ”My foolish heart” (1999). Som ung spelade Birgit Lindberg på både Nalen och Chinateatern i Stockholm men under en turné i början av 60-talet händer något. Den då 24-åriga Birgit blir kär i en man i Lycksele, gifter sig och kommer att föda nio barn - men hon slutar aldrig att spela piano och att skriva musik hemma på kammaren. Då hon träffar gitarristen Anders Färdal faller allt på plats och tillsammans med honom har hon gett ut flera skivor. Den senaste heter ”Damn that cat” (2015). "Jazzladyn som försvann" är en berättelse om att försvinna men ändå vara kvar. I programmet medverkar också skådespelaren, pjäsförfattaren och sångaren Hans-Ola Stenlund som arbetat med Birgit Lindberg i flera olika produktioner sedan 1

Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del tre träffar vi den etiopiska stjärnan Mahmoud Ahmed. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mahmoud Ahmed har en 50-årig karriär bakom sig och sin storhetstid på 70-talet, men han kan fortfarande fånga publiken och hålla den i ett järngrepp. Det kan den svenska artisten Jason "Timbuktu" Diakité vittna om, och den franske producenten Fracis Falceto berättar hur han upptäckte Ahmed 1984. Vi får också underbara radiomässiga bilder från huvudstaden Addis Abeba medan Ahmeds musik strömmar ut ur taxins bilstereo. Programmet är en tidlös repris från den 14 april 2013 med titeln "Mahmoud Ahmed, Etiopiens gigant - Musikresa Etiopien del 3" och den 22 juli 2017 då programmet som nu hette "Det svängiga Etiopien del 3".  En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del två handlar det om "Swinging Addis". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Swinging Addis" var en etiopisk motsvarighet till "Swinging London" på 60-talet, och en verklig musikalisk guldgruva. Det upptäckte bland andra den franske producenten Francis Falceto i mitten av 80-talet. Han blev knockad av all musik han fann på raspiga LP-skivor och kassettband i Etiopiens huvudstad Addis Abeba och bestämde sig för att ge ut musiken. Resultatet blev den succéartade skivserien Etiopiques, bestående av 28 olika skivor från 60- och 70-talen.  I programmet träffar vi också en av de främsta artisterna från "Swinging Addis"-epoken - Alemayehu Eshete, som kallades "The James Brown of Etiopia". Programmet är en tidlös repris från den 7 april 2013 med titeln "Swinging Addis guldålder - Musikresa Etiopien del 2" och den 16 juli 2017 då programmet som nu hette "Det svängiga Etiopien del 2".

Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del ett går vi på festival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi landar i en av de återkommande festivaler som den svensk-etiopiska kulturorganisationen Selam arrangerar. Dessförinnan träffar vi den svenske musikern och producenten Andreas Unge som varit med och byggt upp musikstudion Selam Studio där, artister från olika afrikanska länder, Selams svensk-etiopiske festivaldirektör Teshome Wondimu samt svenskarna Sousou och Maher Cissoko som uppträder inför etiopisk publik. Programmet är en tidlös repris från den 31 mars 2013 då programmet hade titeln "Det moderna Etiopiens musik - Musikresa Etiopien del 1" och den 15 juli 2017 då programmet som nu hette "Det svängiga Etiopien del 1". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Jakten på det naturliga ljudet har varit ljudteknikern Gert Palmcrantz ledstjärna ända sedan första skivinspelningen 1962. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det låt' ju som det låter, sa spelmannen Pål-Olle när han fick lyssna på inspelningen Palmcrantz just gjort i Pål-Olles kök. Trött på att spela in alla 60-talets pop-band hade Palmcrantz lämnat studion för att med bärbar utrustning spela in svensk folkmusik i dess hemmiljö. Genom åren har Palmcrantz spelat in samtliga Svenska Ords revyer, otaliga svenska artister från Lill Babs till Monica Zetterlund, Owe Thörnqvist och Cornelis Vreeswijk. Därtill mängder av jazzmusik och klassisk musik. Han har just fyllt 80 men har inga planer på att trappa ner. - Jag fortsätter så länge syrsorna hör mig, säger Gert Palmcrantz. - Musik ska låta som det låter på riktigt. Den absolut sanna ljudåtergivningen. Det är True High Fidelity. I programmet medverkar gitarristen Georg "Jojje" Wadenius, saxofonisten Johan Stengård och sonen Eric Palmcrantz som också är